Psaltaren 3
1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom. HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
Psalmus David, Cum fugeret a facie Absalom filii sui. Domine quid multiplicati sunt qui tribulant me? multi insurgunt adversum me.
2 Många säga om mig: "Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud."
Multi dicunt animæ meæ: Non est salus ipsi in Deo eius.
3 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
Tu autem Domine susceptor meus es, gloria mea, et exaltans caput meum.
4 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
Voce mea ad Dominum clamavi: et exaudivit me de monte sancto suo.
5 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
Ego dormivi, et soporatus sum: et exurrexi, quia Dominus suscepit me.
6 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
Non timebo millia populi circumdantis me: exurge Domine: salvum me fac Deus meus.
7 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.
Quoniam tu percussisti omnes adversantes mihi sine causa: dentes peccatorum contrivisti.
8 Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
Domini est salus: et super populum tuum benedictio tua.
