Psaltaren 17
1 En bön av David. Hör, o HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop, lyssna till min bön; den kommer icke ifrån falska läppar.
A Prayer of David. Hear the right, O Jehovah, attend unto my cry; Give ear unto my prayer, that goeth not out of feigned lips.
2 Av dig må jag få min rätt; dina ögon må skåda vad rättvist är.
Let my sentence come forth from thy presence; Let thine eyes look upon equity.
3 Du prövar mitt hjärta, du utrannsakar mig, men du finner intet; ingen ond tanke går ut ur min mun.
Thou hast proved my heart; thou hast visited me in the night; Thou hast tried me, and findest nothing; I am purposed that my mouth shall not transgress.
4 Efter dina läppars ord, och vad människor än må göra, tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.
As for the works of men, by the word of thy lips I have kept me from the ways of the violent.
5 Mina steg hålla sig stadigt på dina vägar, mina fötter vackla icke.
My steps have held fast to thy paths, My feet have not slipped.
6 Så åkallar jag nu dig, ty du, Gud, skall svara mig; böj ditt öra till mig, hör mitt tal.
I have called upon thee, for thou wilt answer me, O God: Incline thine ear unto me, [and] hear my speech.
7 Bevisa din underbara nåd, du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.
Show thy marvellous lovingkindness, O thou that savest by thy right hand them that take refuge [in thee] From those that rise up [against them].
8 Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga
Keep me as the apple of the eye; Hide me under the shadow of thy wings,
9 för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig.
From the wicked that oppress me, My deadly enemies, that compass me about.
10 Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord.
They are inclosed in their own fat: With their mouth they speak proudly.
11 Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden.
They have now compassed us in our steps; They set their eyes to cast [us] down to the earth.
12 Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.
He is like a lion that is greedy of his prey, And as it were a young lion lurking in secret places.
13 Stå upp, HERRE; träd emot honom, slå honom ned, rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige,
Arise, O Jehovah, Confront him, cast him down: Deliver my soul from the wicked by thy sword;
14 ja, med din hand, från människorna, HERRE, från denna världens människor, som hava sin del i detta livet, och vilkas buk du fyller med dina håvor, som hava söner i mängd och lämna sitt överflöd åt sina barn.
From men by thy hand, O Jehovah, From men of the world, whose portion is in [this] life, And whose belly thou fillest with thy treasure: They are satisfied with children, And leave the rest of their substance to their babes.
15 Men jag skall skåda ditt ansikte i rättfärdighet; när jag uppvaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.
As for me, I shall behold thy face in righteousness; I shall be satisfied, when I awake, with [beholding] thy form.
