< Psaltaren 143 >

1 En psalm av David. HERRE, hör min bön, lyssna till min åkallan, svara mig i din rättfärdighet, för din trofasthets skull. 2 Och gå icke till doms med din tjänare, ty inför dig är ingen levande rättfärdig. 3 Se, fienden förföljer min själ, han trampar mitt liv till jorden; han lägger mig i mörker såsom de längesedan döda. 4 Och min ande försmäktar i mig, mitt hjärta är stelnat i mitt bröst. 5 Jag tänker på forna dagar, jag begrundar alla dina gärningar, dina händers verk eftersinnar jag. 6 Jag uträcker mina händer till dig; såsom ett törstigt land längtar min själ efter dig. (Sela) 7 HERRE, skynda att svara mig, ty min ande förgås; dölj icke ditt ansikte för mig, må jag ej varda lik dem som hava farit ned i graven. 8 Låt mig bittida förnimma din nåd, ty jag förtröstar på dig. Kungör mig den väg som jag bör vandra, ty till dig upplyfter jag min själ. 9 Rädda mig från mina fiender, HERRE; hos dig söker jag skygd. 10 Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud; din gode Ande lede mig på jämn mark. 11 HERRE, behåll mig vid liv för ditt namns skull; tag min själ ut ur nöden för din rättfärdighets skull. 12 Utrota mina fiender för din nåds skull, och förgör alla dem som tränga min själ; ty jag är din tjänare.

< Psaltaren 143 >