< Psaltaren 136 >

1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Halleluja! Tak HERREN, thi han er god; thi hans Miskundhed varer evindelig!
2 Tacken gudarnas Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Tak Gudernes Gud; thi hans miskundhed varer evindelig!
3 Tacken herrarnas HERRE, ty hans nåd varar evinnerligen;
Tak Herrens Herre; thi hans miskundhed varer evindelig!
4 honom som allena gör stora under, ty hans nåd varar evinnerligen;
Han, der ene gør store undere; thi hans miskundhed varer evindelig!
5 honom som har gjort himmelen med förstånd, ty hans nåd varar evinnerligen;
Som skabte Himlen med indsigt; thi hans miskundhed varer evindelig!
6 honom som har utbrett jorden över vattnen, ty hans nåd varar evinnerligen;
Som bredte jorden på vandet; thi hans miskundhed varer evindelig!
7 honom som har gjort de stora ljusen, ty hans nåd varar evinnerligen:
Som skabte de store lys; thi hans miskundhed varer evindelig!
8 solen till att råda över dagen, ty hans nåd varar evinnerligen,
Sol til at råde om dagen; thi hans miskundhed varer evindelig!
9 månen och stjärnorna till att råda över natten, ty hans nåd varar evinnerligen;
Måne og stjerner til at råde om natten; thi hans miskundhed varer evindelig!
10 honom som slog Egypten i dess förstfödda, ty hans nåd varar evinnerligen,
Som slog Ægyptens førstefødte; thi hans Miskundhed varer evindelig!
11 och som förde Israel ut därifrån, ty hans nåd varar evinnerligen,
Og førte Israel ud derfra; thi hans Miskundhed varer evindelig!
12 med stark hand och uträckt arm, ty hans nåd varar evinnerligen;
Med stærk 'Hånd og udstrakt Arm; thi hans Miskundhed varer evindelig!
13 honom som delade Röda havet itu, ty hans nåd varar evinnerligen,
Som kløved det røde Hav; thi hans Miskundhed varer evindelig!
14 och lät Israel gå mitt därigenom, ty hans nåd varar evinnerligen,
Og førte tsrael midt igennem det; thi hans Miskundhed varer evindelig!
15 och kringströdde Farao och hans här i Röda havet, ty hans nåd varar evinnerligen;
Som drev Farao og hans Hær i det røde Hav thi hans Miskundhed varer evindelig!
16 honom som förde sitt folk genom öknen, ty hans nåd varar evinnerligen,
Som førte sit Folk i Ørkenen; thi hans Miskundhed varer evindelig!
17 honom som slog stora konungar, ty hans nåd varar evinnerligen,
Som fældede store Konger; thi hans Miskundhed varer evindelig!
18 och dräpte väldiga konungar, ty hans nåd varar evinnerligen:
Og veg så vældige Konger; thi hans Miskundhed varer evindelig!
19 Sihon, amoréernas konung, ty hans nåd varar evinnerligen,
Amoriternes Konge Sion, thi hans Miskundhed varer evindelig!
20 och Og, konungen i Basan, ty hans nåd varar evinnerligen;
Og Basans Konge Og thi hans Miskundhed varer evindelig!
21 och som gav deras land till arvedel, ty hans nåd varar evinnerligen,
Og gav deres Land i Eje; thi hans Miskundhed varer evindelig!
22 till arvedel åt sin tjänare Israel, ty hans nåd varar evinnerligen;
I Eje til hans Tjener Israel; thi hans Miskundhed varer evindelig!
23 honom som tänkte på oss i vår förnedring, ty hans nåd varar evinnerligen,
Som kom os i Hu i vor Ringhed; thi hans Miskundhed varer evindelig!
24 och som ryckte oss ur våra ovänners våld, ty hans nåd varar evinnerligen;
Og friede os fra vore Fjender; thi hans Miskundhed varer evindelig!
25 honom som giver mat åt allt levande, ty hans nåd varar evinnerligen.
Som giver alt Kød Føde; thi hans Miskundhed varer evindelig!
26 Tacken himmelens Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Tak Himlenes Gud; thi hans Miskundhed varer evindelig!

< Psaltaren 136 >