Psaltaren 119
1 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
Ndị a gọziri agọzi ka ha bụ, bụ ndị ụzọ ha na-enweghị ihe ịta ụta ọbụla, ndị na-ejegharị dịka iwu Onyenwe anyị si dị.
2 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
Ndị a gọziri agọzi ka ha bụ, bụ ndị na-edebe ụkpụrụ ya ma jirikwa obi ha niile na-achọsi ya ike.
3 de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
Ha adịghị eme ihe ọjọọ ọbụla; ha na-ejegharị nʼụzọ ya niile.
4 Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
I doola ụkpụrụ ndị a ga-erubekwara isi.
5 O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
Ọ ga-adị m mma ma ọ bụrụ na m anọgidesie ike na-erube isi nye iwu gị niile!
6 Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
Mgbe ahụ, ihere agaghị eme m mgbe m tulere uche nʼiwu gị niile.
7 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
Aga m eji obi ziri ezi too gị dịka m na-amụ ihe banyere iwu gị ziri ezi.
8 Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
Aga m erubere iwu gị niile isi; biko ahapụkwala m.
9 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
Olee ụzọ nwa okorobịa ga-esi bie ndụ dị nsọ? Ọ bụ site nʼibi ndụ dịka okwu gị si dị.
10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
Eji m obi m niile na-achọsi gị ike. Ekwela ka m kpafuo site nʼihe niile i nyere nʼiwu.
11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
Ezoola m okwu gị niile nʼobi m, igbochi m imehie imegide gị.
12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
Otuto dịrị gị, o Onyenwe anyị; kuziere m iwu gị niile.
13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
Aga m eji egbugbere ọnụ m gụgharịa iwu niile nke si nʼọnụ gị.
14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
Ana m aṅụrị ọṅụ nʼịgbaso iwu gị niile dịka mmadụ si aṅụrị ọṅụ nʼime oke ịba ụba.
15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
Ana m atụgharị uche nʼụkpụrụ gị na-atulekwa uche nʼụzọ gị niile.
16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
Iwu gị na-amasị m; agaghị m elefu okwu gị anya.
17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
Meere ohu gị ihe ọma, ka m nwe ike dị ndụ; aga m erubere okwu gị isi.
18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
Kpughee anya m abụọ ka m hụ oke ihe ebube niile dị iche iche dị nʼime okwu gị.
19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
Abụ m onye ọbịa nʼelu ụwa; ezonarịla m iwu gị niile.
20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
Nʼoge niile, ihe banyere iwu gị niile na-agụ mkpụrụobi m agụụ.
21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
Ị na-abara ndị mpako mba, ha bụ ndị a bụrụ ọnụ na ndị na-anaghị agbaso iwu gị.
22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
Site nʼebe m nọ wepụ ịchị ọchị na nlelị, nʼihi na m na-edebe ụkpụrụ gị niile.
23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
Nʼagbanyeghị na ndịisi nọkọrọ na-ekwulu m, ohu gị ga-atụgharị uche nʼiwu gị.
24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
Ụkpụrụ gị niile bụ ihe na-amasị m; ha bụ ndị ndụmọdụ m.
25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
Mkpụrụobi m na-arapara nʼuzuzu; kpọghachite ndụ m dịka okwu gị si dị.
26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
Akọwaara m gị ụzọ m niile, ị zakwara m; ugbu a, kuziere m iwu gị.
27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Mee ka m ghọta ozizi ụkpụrụ gị; ka m nwe ike tụgharịa uche nʼọrụ ebube gị niile.
28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
Iru ụjụ emeela ka mkpụrụobi m daa mba; gbaa m ume dịka okwu gị si dị.
29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
Chebe m pụọ nʼụzọ aghụghọ niile; site nʼiwu gị meere m amara.
30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
Ahọrọla m ụzọ ikwesi ntụkwasị obi; e kpebiela m idebe obi m nʼiwu gị niile.
31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
O Onyenwe anyị, ana m ejigidesi iwu gị niile aka ike; ekwela ka ihere mee m.
32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
Aga m agbaso iwu gị niile nʼihi na i meela ka obi m nwere onwe ya.
33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
O Onyenwe anyị, zi m ụzọ m ga-esi gbasoo iwu gị niile; mgbe ahụ, aga m edebe ha ruo nʼọgwụgwụ.
34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
Nye m nghọta, aga m edebe iwu gị ma jiri obi m niile rubere ya isi.
35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
Duo m nʼụzọ nke iwu gị niile, nʼihi na ọ bụ nʼime ha ka m na-achọta obi ụtọ.
36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
Mee ka obi m chee ihu nʼiwu gị niile ọ bụghị nye uru na-esite nʼọchịchọ nke onwe.
37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
Wepụ anya m site nʼihe na-abaghị uru; chebe ndụ m dịka okwu gị si dị.
38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
Mezuo nkwa i kwere ohu gị, ka a tụọ egwu gị.
39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
Wepụ nkọcha nke m na-atụ egwu ya, nʼihi na iwu gị niile ziri ezi.
40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
Ụkpụrụ gị na-agụsị m agụụ ike! Chebe ndụ m site nʼezi omume gị.
41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
O Onyenwe anyị, ka ịhụnanya gị nke na-adịgide bịakwasị m, nzọpụta gị dịka nkwa i kwere si dị;
42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
mgbe ahụ, aga m azaghachi onye ahụ na-achị m ọchị, nʼihi na ana m atụkwasị obi m nʼokwu gị.
43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
Esitela nʼọnụ m napụ okwu nke eziokwu, nʼihi na olileanya m dị nʼiwu gị niile.
44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
Aga m anọgide na-erubere iwu gị isi ruo mgbe ebighị ebi.
45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
Aga m ejegharị nʼọnọdụ inwere onwe nʼihi na achọpụtala m ụkpụrụ gị niile.
46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
Aga m ekwupụta banyere ụkpụrụ gị nʼihu ndị eze ma ihere agaghị eme m,
47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
nʼihi na iwu gị na-amasị m nʼihi na ahụrụ m ha nʼanya.
48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
Ana m eweliri iwu gị niile aka elu, bụ ndị m hụrụ nʼanya, ana m atụgharịkwa uche nʼiwu gị niile.
49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
Cheta okwu i nyere ohu gị, nʼihi na i nyela m olileanya.
50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
Nkasiobi m nʼime ịta ahụhụ m bụ nke a: nkwa gị na-echebe ndụ m.
51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
Ndị mpako na-akwa m emo na-esepụghị aka, ma anaghị m esite nʼiwu gị wezuga onwe m.
52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
O Onyenwe anyị, ana m echeta iwu gị niile, ndị dị site na mgbe ochie, ha na-ewetara m nkasiobi.
53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
Ana m ewe iwe nke ukwu nʼihi ndị ajọ omume, ndị gbakụtara iwu gị azụ.
54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
Iwu gị niile bụ isi okwu abụ m ebe ọbụla m na-anọ.
55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
Nʼabalị, o Onyenwe anyị, ana m echeta aha gị, aga m edebekwa iwu gị.
56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
Nke a bụrịị ihe m na-eme oge niile: ana m erubere ụkpụrụ gị isi.
57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
O Onyenwe anyị, ị bụ ihe nketa m; ekweela m nkwa irube isi nye okwu gị niile.
58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
Ejirila m obi m niile chọọ ihu gị; meere m ebere dịka nkwa gị si dị.
59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
Echeela m echiche banyere ụzọ m niile, chigharịakwa na-agbaso ụkpụrụ gị niile.
60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
Aga m eme ngwangwa, agaghị atụfu oge irubere iwu gị niile isi.
61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
A sịkwarị na ndị ajọ omume ejiri ụdọ kee m agbụ, agaghị m echefu iwu gị.
62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
Nʼetiti abalị, aga m ebili nye gị ekele nʼihi iwu gị niile ziri ezi.
63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
Abụ m enyi ndị niile na-atụ egwu gị, ndị niile na-agbaso ụkpụrụ gị.
64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
O Onyenwe anyị, ụwa niile jupụtara nʼịhụnanya gị; kuziere m iwu gị niile.
65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
Meere ohu gị ihe ọma dịka okwu gị si dị, o Onyenwe anyị.
66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
Zi m ihe ọmụma na ikpe ziri ezi nʼihi na ekwenyere m nʼiwu gị niile.
67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
Tupu m nwee nsogbu, a kpafuru m, ma ugbu a, ana m erubere okwu gị isi.
68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
I dị mma, ihe i na-eme ziri ezi; kuziere m iwu gị niile.
69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
Nʼagbanyeghị na ndị mpako a gbasaala okwu ụgha techie m, ana m eji obi m niile na-edebe ụkpụrụ gị.
70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
Obi ha siri ike, ọ dịghị ihe na-emetụta ha, ma ana m enwe mmasị nʼiwu gị.
71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
Ọ dị mma na m tara ahụhụ ka m nwee ike mụta iwu gị niile.
72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
Iwu si nʼọnụ gị pụta dị oke ọnụahịa nye m karịa imerime puku ọlaọcha na ọlaedo.
73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
Aka gị kere m, kpụọkwa m; nye m nghọta ka m mụta iwu gị niile.
74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
Ka ndị na-atụ egwu gị ṅụrịa mgbe ha hụrụ m, nʼihi na olileanya m dị nʼokwu gị.
75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
O Onyenwe anyị, amaara m na iwu gị niile ziri ezi, ọ bụkwa nʼikwesị ntụkwasị obi ka ị tara m ahụhụ.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
Ka ịhụnanya gị nke na-adịghị agwụ agwụ kasịe m obi, dịka nkwa i kwere ohu gị si dị.
77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
Ka ọmịiko gị bịakwasị m, ka m nwee ike dị ndụ, nʼihi na iwu gị na-amasị m.
78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
Ka ihere mee ndị mpako nʼihi ihe ọjọọ ha mere m na-enweghị ihe m mere; ma aga m atụgharị uche nʼụkpụrụ gị.
79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
Ka ndị niile na-atụ egwu gị bịakwute m, ndị na-aghọta ụkpụrụ gị niile.
80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
Ka m were obi zuruoke na-agbaso ụkpụrụ gị niile, ka ihere ghara ime m.
81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
Mkpụrụobi m na-ada mba site nʼọchịchọ ya maka nzọpụta gị, ma olileanya m dị nʼokwu gị.
82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: "När vill du trösta mig?"
Anya na-egbu m mgbu ebe m na-ele anya nkwa gị; ana m asị, “Olee mgbe ị ga-akasị m obi?”
83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
Nʼagbanyeghị na adị m ka karama akpụkpọ nke dị nʼanwụrụ ọkụ, anaghị m echefu iwu gị niile.
84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
Ruo olee mgbe ka ohu gị ga-anọgide na-eche? Olee mgbe ka ị ga-ata ndị na-akpagbu m ahụhụ?
85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
Ndị mpako na-egwuru m olulu, bụ ihe nke na-adịghị ka iwu gị si dị.
86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
Iwu gị niile kwesiri ntụkwasị obi; nyere m aka, nʼihi na ndị mmadụ na-akpagbu m ma o nweghị ihe m mere ha.
87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
Ọ fọdụrụ ntakịrị ihe, ha gaara ala m nʼiyi, ma agbakụtaghị m ụkpụrụ gị azụ.
88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
Site nʼịhụnanya gị nke na-adịgide chebe ndụ m, ka m nwe ike rube isi nʼiwu nke ọnụ gị.
89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
O Onyenwe anyị, okwu gị na-adịgide ruo mgbe ebighị ebi; ọ na-eguzosi ike nʼeluigwe.
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
Ikwesi ntụkwasị obi gị na-adịgide site nʼọgbọ ruo nʼọgbọ; ọ bụ gị kere ụwa, ọ na-eguzosikwa ike.
91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
Ruo taa, iwu gị niile na-eguzosi ike, nʼihi na ihe niile na-ejere gị ozi.
92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
A sịkwarị na iwu gị anaghị amasị m, agaara m anwụ nʼime nsogbu m.
93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
Agaghị m echefu ụkpụrụ gị niile, nʼihi na ọ bụ ha ka i ji chebe ndụ m.
94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
Zọpụta m, nʼihi na abụ m nke gị; achọpụtala m ụkpụrụ gị niile.
95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
Ndị ajọ omume na-eche ịla m nʼiyi, ma aga m atụgharị uche nʼụkpụrụ gị.
96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
Ana m ahụ nsọtụ ihe niile zuruoke, ma iwu gị niile enweghị nsọtụ.
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
O, otu m si hụ iwu gị nʼanya! Ana m atụgharị uche na ya ogologo ụbọchị niile.
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
Iwu gị na-eme ka amamihe m karịa nke ndị iro m, ha na-anọnyere m oge niile.
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
Enwere m nghọta karịa ndị na-ezi m ihe, nʼihi na ana m atụgharịa uche nʼiwu gị niile.
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
Enwere m nghọta karịa ndị okenye nʼihi na ana m erubere ụkpụrụ gị niile isi.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
Ajụrụ m ajụ ije ije nʼụzọ ọjọọ ọbụla ka m nwee ike rubere okwu gị isi
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
Ewezugaghị m onwe m nʼiwu gị niile, nʼihi na ọ bụ gị onwe gị ziri m ha.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
Lee ka okwu gị niile si atọ m ụtọ, ha dị ụtọ nʼọnụ m karịa mmanụ aṅụ!
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
A na-enweta nghọta site nʼụkpụrụ gị niile; ya mere ana m akpọ ụzọ ọjọọ ọbụla asị.
105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
Okwu gị bụ oriọna dịrị ụkwụ m bụrụkwa ìhè nʼụzọ m.
106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
Aṅụọla m iyi, mee ka o guzosie ike, na aga m agbaso iwu ezi omume gị niile.
107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
Ataala m ahụhụ nke ukwuu; chebe ndụ m, o Onyenwe anyị, dịka okwu gị si dị.
108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
O Onyenwe anyị, nabata otuto afọ ofufu niile nke si nʼọnụ m, kuziekwara m iwu gị niile.
109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
Mkpụrụobi m na-adị m nʼọbụaka m oge niile, ma echezọghị m iwu gị.
110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
Ndị ajọ omume esielera m ọnya, ma esitebeghị m nʼụkpụrụ gị kpafuo.
111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
Iwu gị niile bụ ihe nketa m ruo mgbe ebighị ebi; ha bụ ihe na-enye obi m ọṅụ.
112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
Obi m ekpebiela idebe ụkpụrụ gị ruo na ngwụcha.
113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
Ana m akpọ ndị na-enwe obi abụọ asị, ma ahụrụ m iwu gị nʼanya.
114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
Ị bụ ebe mgbaba m na ọta m; olileanya m dị nʼokwu gị.
115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
Sitenụ nʼebe m nọ pụọ, unu ndị na-eme ihe ọjọọ, ka m nwee ike idebe iwu niile nke Chineke m!
116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
Gbaa m ume dịka nkwa gị si dị, aga m adịkwa ndụ; ekwekwala ka olileanya m daa.
117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
Kwagide m, aga m abụ onye a gbapụtara; aga m anọgide na-asọpụrụ iwu gị niile.
118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
Ị na-ajụ ndị niile na-adịghị edebe iwu gị, nzube aghụghọ ha niile bụ ihe na-enweghị isi.
119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
Ị na-ekpochapụ ndị ajọ omume dịka unyi a na-ekpofu ekpofu; nʼihi ya, ahụrụ m ụkpụrụ gị niile nʼanya.
120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
Anụ ahụ m na-ama jijiji nʼihi ịtụ egwu gị; ana m eguzo nʼoke egwu nʼihi iwu gị niile.
121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
Emeela m ihe dị mma na ihe ziri ezi; ahapụkwala m nʼaka ndị na-emegbu m.
122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
Kwee ohu gị nkwa na ị ga-elekọta ya; ekwela ka ndị mpako kpagbuo m.
123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
Anya na-egbu m mgbu ebe m na-ele anya nzọpụta gị ebe m na-ele anya nkwa gị ziri ezi.
124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
Biko mesoo ohu gị mmeso dịka ịhụnanya gị si dị ma kuziekwara m ụkpụrụ gị niile.
125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
Abụ m ohu gị, nye m nghọta, ka m nwee ike mara ụkpụrụ gị niile.
126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
O Onyenwe anyị, oge eruola mgbe ị ga-arụ ọrụ, nʼihi na a na-emebi iwu gị.
127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
Nʼihi na ahụrụ m iwu gị niile nʼanya karịa ọlaedo, e karịa ọlaedo a nụchara anụcha,
128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
nʼihi na m na-ahụta ụkpụrụ gị niile ka ihe ziri ezi, akpọrọ m ụzọ niile na-ezighị ezi asị.
129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
Iwu gị niile dị ịtụnanya; ya mere, ana m erubere ha isi.
130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
Mkpughepụ na nkọwa nke okwu gị na-enye ìhè; ọ na-eme ka ndị na-enweghị uche ghọta ihe.
131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
Ana m asaghe ọnụ m na-ekupụ ume ike ike, na-achọsi iwu gị niile ike.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
Chee m ihu, meere m ebere, dịka i si emere ndị niile hụrụ aha gị nʼanya ebere.
133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
Mee ka nzọ ụkwụ m niile na-aga dịka okwu gị si dị; ekwela ka mmehie chịa m.
134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
Gbapụta m site nʼaka ndị na-emegbu m, ka m nwee ike debe iwu gị.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
Mee ka ihuọma gị dịkwasị nʼahụ ohu gị. Kuziere m ụkpụrụ gị niile.
136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
Anya mmiri akwa na-agba m nke ukwuu nʼihi na ndị mmadụ adịghị erube isi nye iwu gị.
137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
O Onyenwe anyị, ị bụ onye ezi omume, iwu gị niile zikwara ezi.
138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
Ụkpụrụ gị niile ziri ezi; ha kwesiri ntụkwasị obi.
139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
Nʼihi na ndị iro m na-elefu okwu gị anya, ịnụ ọkụ nʼobi m na-ada mba.
140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
Nkwa gị niile bụ ihe enyochara nke ọma, ohu gị na-ahụkwa ha nʼanya.
141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
Ọ bụ ezie na m bụ onye dị ala, na onye a na-eleda anya, ma adịghị m eleda ụkpụrụ gị niile anya.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Ezi omume gị na-adị ruo mgbe ebighị ebi. Iwu gị niile bụkwa eziokwu.
143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
Nsogbu na ihe mgbu adakwasịla m, ma iwu gị niile bụ ihe na-amasị m.
144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
Iwu gị niile bụ ezi omume ruo mgbe ebighị ebi; nye m nghọta, ka m nwe ike dị ndụ.
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
Eji m obi m niile na-akpọ oku; zaa m o Onyenwe anyị, aga m erubekwa isi nye ụkpụrụ gị niile.
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Ana m akpọku gị; zọpụta m aga m erube isi nye ụkpụrụ gị niile.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
Tupu chị na-abọ, ana m ebili, na-akwa akwa maka enyemaka; olileanya m dị nʼokwu gị.
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
Ana m amụ anya abalị nʼelu ihe ndina m, nʼihi ịtụgharị uche na nkwa gị niile.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
Nụrụ olu m dịka ịhụnanya gị si dị; chebe ndụ m, o Onyenwe anyị, dịka iwu gị niile si dị.
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
Ndị na-atụpụta atụmatụ ọjọọ nọ nso ma ha nọ iwu gị niile nʼebe dị anya.
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
Ma ị nọ nso, Onyenwe anyị; ihe niile i nyere nʼiwu bụ eziokwu.
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
Site na mgbe ochie ka m mụtara site nʼụkpụrụ gị, na i mere ka ha guzosie ike ruo mgbe ebighị ebi.
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
Ledata anya ka ị hụ ịta ahụhụ m ma gbapụta m, nʼihi na echefughị m iwu gị.
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
Kpepụta m, gbapụta m, chebe ndụ m dịka nkwa gị si dị.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
Nzọpụta dị anya nʼebe ndị na-eme ihe ọjọọ nọ, nʼihi na ha anaghị agbaso ụkpụrụ gị niile.
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
O Onyenwe anyị, ọmịiko gị dị ukwuu; chebe ndụ m dịka iwu gị niile si dị.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
Ndị iro m na ndị na-akpagbu m dị ọtụtụ, ma aga m anọgide na-edebe iwu gị.
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
Ana m asọ ndị niile na-enweghị okwukwe nʼime gị oyi, nʼihi na ha anaghị erubere okwu gị isi.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
Lee ka m si hụ ụkpụrụ gị niile nʼanya; chebe ndụ m, o Onyenwe anyị, dịka ịhụnanya gị si dị.
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
Okwu gị niile bụ eziokwu; iwu gị niile ziri ezi na-adịgide ruo mgbe ebighị ebi.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
Ndịisi na-emegbu m na-enweghị ihe m mere, ma obi m na-ama jijiji nʼihi okwu gị.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
Ana m aṅụrị ọṅụ nʼime nkwa gị dịka onye chọtara ọtụtụ ihe nkwata nʼagha.
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
Akpọrọ m okwu ụgha asị, ọ bụkwa ihe arụ nʼebe m nọ, ma ahụrụ m iwu gị nʼanya.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
Aga m eto gị ugboro asaa nʼụbọchị, nʼihi iwu gị ziri ezi.
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
Ndị hụrụ iwu gị nʼanya nwere udo dị ukwuu, ọ dịghị ihe ga-eme ka ha sụọ ngọngọ.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
Ana m echere nzọpụta gị, o Onyenwe anyị, na-agbasokwa iwu gị niile.
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
Ana m erubere ụkpụrụ gị niile isi nʼihi na m hụrụ ha nʼanya nke ukwuu.
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
Ana m erubere ụkpụrụ na iwu gị niile isi, nʼihi na ị maara ụzọ m niile.
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
Ka akwa m ruo gị ntị, o Onyenwe anyị; nye m nghọta dịka okwu gị si dị.
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
Ka arịrịọ m ruo gị ntị; gbapụta m dịka nkwa gị si dị.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
Ka ọnụ m jupụta nʼotuto, nʼihi na ị na-ezi m iwu gị niile.
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
Ka m jiri ire m bụọ abụ banyere okwu gị, nʼihi na iwu gị niile ziri ezi.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
Nọọ na njikere oge niile inyere m aka, nʼihi na ahọrọla m ụkpụrụ gị niile.
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
Ana m ele anya nzọpụta gị, o Onyenwe anyị, iwu gị bụ ihe na-amasị m.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
Kwere ka m dịrị ndụ ka m nwee ike ito gị, ka iwu gị niile gbaa m ume.
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.
Akpafuola m dịka atụrụ nke furu efu, chọọ ohu gị, nʼihi na echefubeghị m iwu gị niile.
