< Psaltaren 114 >

1 När Israel drog ut ur Egypten, Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,
Israil Misirdin, Yaⱪup jǝmǝti yat tilliⱪ ǝllǝrdin qiⱪⱪanda,
2 då vart Juda hans helgedom, Israel hans herradöme.
Xu qaƣda Yǝⱨuda [Hudaning] muⱪǝddǝs jayi, Israil uning sǝltiniti boldi,
3 Havet såg det och flydde, Jordan vände tillbaka.
Dengiz buni kɵrüp bǝdǝr ⱪaqti, Iordan dǝryasi kǝynigǝ yandi;
4 Bergen hoppade såsom vädurar, höjderna såsom lamm.
Taƣlar ⱪoqⱪarlardǝk, Dɵnglǝr ⱪozilardǝk oynaⱪlidi.
5 Varför flyr du undan, du hav? Du Jordan, varför vänder du tillbaka?
Əy dengiz, sǝn nemǝ boldung, ⱪaqⱪili? Iordan dǝryasi, yolungdin yanƣili?
6 I berg, varför hoppen I såsom vädurar, I höjder, såsom lamm?
Taƣlar ⱪoqⱪarlardǝk, Dɵnglǝr ⱪozilardǝk oynaⱪliƣili?
7 För Herren må du väl bäva, du jord, för Jakobs Guds ansikte,
I yǝr yüzi, Rǝbning jamalidin, Yaⱪupning Hudasining jamalidin tǝwrǝn;
8 för honom som förvandlar klippan till en vattenrik sjö, hårda stenen till en vattenkälla.
U ⱪoram taxni kɵlqǝkkǝ, Qaⱪmaⱪ texini mol bulaⱪ suliriƣa aylanduridu.

< Psaltaren 114 >