Psaltaren 105

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

Nyenụ Onyenwe anyị otuto, kwupụtakwa aha ya. Meenụ ka amata nʼetiti mba niile banyere ihe niile ọ rụrụ.

2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

Bụkuo ya abụ, bụkuo ya abụ otuto; kwupụtanụ ọrụ ihe ịrịbama ya niile.

3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

Ṅụrianụ nʼime aha nsọ ya; ka obi ndị niile na-achọ Onyenwe anyị ṅụrịa.

4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

Na-achọnụ Onyenwe anyị na ike ya, chọọnụ ihu ya mgbe niile.

5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

Chetanụ ọrụ ebube niile nke ọ rụrụ, ihe ịrịbama ya niile na ikpe ziri ezi niile si nʼọnụ ya pụta,

6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

unu ụmụ ụmụ Ebraham, bụ ohu ya, unu ụmụ ụmụ Jekọb, ndị ọ họpụtara.

7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

Ya onwe ya bụ Onyenwe anyị Chineke anyị; ikpe ya dị nʼụwa niile.

8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

Ọ na-echeta ọgbụgba ndụ ya ruo mgbe ebighị ebi, bụ nkwa o kwere nye puku ọgbọ,

9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

ọgbụgba ndụ ahụ nke ya na Ebraham gbara na iyi ọ ṅụrụ nye Aịzik.

10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

O mere ka o guzoro nye Jekọb dịka ụkpụrụ, ma nʼebe Izrel nọ, dịka ọgbụgba ndụ ebighị ebi:

11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."

“Aga m enye gị ala Kenan dịka oke i ga-eketa.”

12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

Mgbe ha dị ole na ole nʼọnụọgụgụ, nʼezie ha dị ole na ole, bụrụkwa ọbịa nʼime ya.

13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

Ha wagharịrị site nʼotu mba gaa na mba ọzọ, sitekwa nʼotu alaeze gaa alaeze ọzọ.

14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

O kweghị ka onye ọbụla mekpaa ha ahụ; ọ baara ndị eze mba nʼihi ha;

15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."

sị, “Unu emetụkwala ndị m e tere mmanụ aka; unu emekpakwala ndị amụma m ahụ.”

16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

O zitere ụnwụ nʼala ahụ, bibie ụzọ niile ha si enweta ihe oriri;

17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

o zipụrụ otu nwoke ka ọ gaa nʼihu ha, Josef, onye e refuru dịka ohu.

18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

Ha ji mkpọrọ igwe merụọ ya ahụ nʼụkwụ, nyanyekwa ya mkpọrọ igwe nʼolu,

19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

tutu ruo mgbe ihe ahụ o kwuru na ọ ga-eme mezuru, tutu ruo mgbe okwu Onyenwe anyị nwapụtara ya dịka onye eziokwu.

20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

Eze ahụ zipụrụ ozi ka a tọpụ ya, onye ahụ na-achị ndị dị iche iche mere ka o nwere onwe ya.

21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

O mere ya ka ọ bụrụ onyenwe ezinaụlọ ya, onye na-achị ihe niile o nwere,

22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

ikuziri ụmụ eze ndị ikom dịka o si masị ya, na izi ndị okenye ya amamihe.

23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

Mgbe ahụ, Izrel bara nʼala Ijipt; Jekọb bikwara nʼala Ham dịka onye si mba ọzọ bịa.

24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

Onyenwe anyị mere ka ndị ya mụbaa nke ukwuu; o mere ka ndị ya dị ukwuu nʼọnụọgụgụ karịa ndị iro ha,

25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

ndị ọ tụgharịrị obi ha ka ha kpọọ ndị ya asị, ka ha gbaa izu nzuzo megide ndị ohu ya.

26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

O zipụrụ Mosis, ohu ya, na Erọn, onye ọ họpụtara.

27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

Ha mere ọtụtụ ihe ịrịbama dị iche iche nʼetiti ha, ọrụ ebube ya dị iche iche nʼala Ham.

28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

O zipụrụ ọchịchịrị, mee ka ala ahụ gbaa ọchịchịrị, nʼihi na ha nupuru isi megide okwu ya.

29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

O mere ka mmiri ha niile ghọọ ọbara, nke mere ka azụ niile dị nʼime ya nwụsịa.

30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

Ala ha niile jupụtara nʼawọ ọ bụladị nʼime ọnụụlọ ndina nke ndị na-achị achị.

31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

O kwuru okwu, igwe ijiji na anwụ nta dị iche iche ejupụta nʼala ha niile.

32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

Nʼọnọdụ mmiri ozuzo, o zitere ha mkpụrụ mmiri na amụma egbe eluigwe nʼala ha niile;

33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

o tijisịrị osisi vaịnị na osisi fiig niile ha, kwatusịakwa osisi niile dị nʼala ha.

34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

O kwuru okwu, igurube na ụkpana a na-apụghị ịgụta ọnụ jupụtara ebe niile;

35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

ha richapụrụ ihe niile bụ ahịhịa ndụ dị nʼala ahụ, ripịakwa mkpụrụ niile ha kụrụ nʼubi ha.

36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

Mgbe ahụ, o gburu ndị niile e buru ụzọ mụọ nʼala ahụ, mkpụrụ mbụ nke ndị ikom ha.

37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

Ọ kpọpụtara ụmụ Izrel, ndị chịịrị ọlaọcha na ọlaedo, ọ dịghị otu onye nʼime ebo ya niile nke ahụ na-esighị ike.

38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

Obi dị Ijipt ụtọ mgbe ha pụrụ, nʼihi na oke egwu ndị Izrel dakwasịrị ha.

39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

Ọ gbasara igwe ojii dịka ihe mkpuchi, na ọkụ na-enye ìhè nʼabalị.

40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

Ha rịọrọ ya, o zitere ha ụmụ nnụnụ kweel, jirikwa achịcha si nʼeluigwe nyejuo ha afọ.

41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

O tiwara nkume ahụ, mmiri sọpụtara; ọ sọgharịrị nʼime ọzara dịka iyi.

42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

Nʼihi na o chetara nkwa ya dị nsọ, nke o kwere ohu ya Ebraham.

43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

O ji aṅụrị dupụta ndị ya, jirikwa ọnọdụ iti mkpu ọṅụ dupụta ndị ya ọ họpụtara;

44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,

o nyere ha ala niile nke mba dị iche iche, ha ghọrọ ndị nnweta nke ihe ndị ọzọ rụpụta,

45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

ka ha nwee ike debe ụkpụrụ ya niile ma na-erubekwa isi nʼiwu ya niile. Toonu Onyenwe anyị.