Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
O give thanks unto the Lord; call on his name: make known among the people his deeds.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Sing unto, him, sing praises unto him: speak of all his wonderful works.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Glorify yourselves in his holy name: let the heart of those rejoice that seek the Lord.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Inquire after the Lord and his strength: seek his presence evermore.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Remember his wonderful works which he hath done; his tokens, and the decrees of his mouth;
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
O ye seed of Abraham his servant, ye children of Jacob, his elect.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
He is the Lord our God: over all the earth are his decrees.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
He remembereth his covenant for ever, the word which he hath commanded, to the thousandth generation.
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Which he covenanted with Abraham; and his oath unto Isaac;
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
And which he established unto Jacob as a statute, unto Israel as an everlasting covenant:
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
Saying, “Unto thee will I give the land of Canaan, as the portion of your inheritance.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
When they were but a few men in number; yea, very few, and strangers in it;
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
And when they wandered from one nation to another, from one kingdom to another people:
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
He suffered no man to oppress them; yea, he reproved kings for their sake;
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
[Saying, ] “Touch not my anointed, and do my prophets no harm,”—
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
And he called for a famine over the land; every staff of bread he broke.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
He sent a man before them; for a servant was Joseph sold;
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
They forced into fetters his feet; in iron was his body put:
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
Until the time that his word came to pass, [when] the saying of the Lord had purified him.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
The king sent and unfettered him; the ruler of people, and let him go free.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
He appointed him lord of his house, and ruler of all his possession:
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
That he might bind his princes at his pleasure; and teach his ancients wisdom.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Then came Israel into Egypt, and Jacob sojourned in the land of Ham.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
And he increased his people greatly, and made them stronger than their adversaries.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
He turned their heart to hate his people, to deal subtilely with his servants.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
He sent Moses his servant, Aaron also whom he had made choice of.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
They displayed among them his effective signs, and wonders in the land of Ham.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
He sent darkness, and made it dark; and they rebelled not against his word.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
He changed their waters into blood, and slew their fish.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Their land brought forth frogs in abundance, in the very chambers of their kings.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
He spoke, and there came various wild beasts, lice also within all their boundary.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
He gave them as their rain hail, and flames of fire in their land.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
And he smote their vines and their fig-trees, and broke the trees within their boundary.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
He spoke, and the locusts came, and crickets, and that without number;
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
And they ate up all the herbs in their land, and ate up the fruit of their ground.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
And he smote all the first-born in their land, the first of all their strength.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
And he brought them forth with silver and gold: and there was not one that stumbled among his tribes.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Egypt rejoiced when they departed; for the dread of them was fallen upon them.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
He spread out a cloud for a covering, and fire to give light in the night.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
The people asked, and he brought quails, and with heavenly bread he satisfied them.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
He opened the rock, and the waters gushed out: they ran in the dry places like a river.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
For he remembered his holy word given to Abraham his servant.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
And he brought forth his people with gladness, with joyful song his elect.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
And he gave them the lands of nations; and the labor of people they obtained as an inheritance:
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
So that they might observe his statutes, and keep his laws. Hallelujah.
