Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
Masese ya Salomo, mwana mobali ya Davidi, mokonzi ya Isalaele:
2 Av dem kan man lära vishet och tukt,
mpo na koyeba bwanya, kozwa mateya mpe kososola maloba ya mayele;
3 så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
mpo na kozwa mateya ya bwanya oyo epesaka bizaleli ya sembo, ya boyengebene mpe makambo ya alima;
4 De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
mpo na kopesa mayele epai ya bazoba, mpe boyebi epai ya bilenge.
5 Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
Tika ete moto ya bwanya ayoka yango, mpe akobakisa bwanya na ye, bongo moto ya mayele akoyeba mayele ya kotambolisa bato;
6 Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
mpo na kososola masese mpe sambole, maloba ya bwanya mpe kolimbola makambo.
7 HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
Kotosa Yawe ezali mosisa ya mayele; bato oyo bazangi mayele batiolaka bwanya mpe toli.
8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
Mwana na ngai ya mobali, yoka toli ya tata na yo, mpe kobwaka te mateya ya mama na yo;
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
Pamba te ekozala lokola ekoti ya ngolu na moto na yo, mpe lokola mayaka ya kitoko na kingo na yo.
10 Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
Mwana na ngai ya mobali, soki bato ya masumu balingi kokweyisa yo, komitika te.
11 Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
Soki balobi na yo: « Yaka elongo na biso, tika ete tosala motambo mpo na koboma bato, tokosepela mpo na kokanga moto oyo ayebi likambo te!
12 såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
Ndenge mokili ya bakufi esalaka, tokomela ye ya bomoi, tokomela ye mobimba lokola bato oyo bakitaka na libulu ya kufa; (Sheol h7585)
13 allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
tokozwa biloko ya talo ya ndenge na ndenge, mpe tokotondisa bandako na biso na bomengo ya bitumba;
14 dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
okozwa ndambo na yo epai na biso, pamba te biso nyonso tokosangisa biloko na biso esika moko; »
15 då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
mwana na ngai ya mobali, kokende elongo na bango te, longola makolo na yo na nzela na bango;
16 ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
pamba te makolo na bango ekimaka mbangu mpo na kolanda mabe, mpe bapotaka mbangu mpo na kosopa makila.
17 Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
Solo, ezali pamba kotia monyama liboso ya miso ya bikelamu nyonso oyo ezali na mapapu.
18 Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
Kasi bango, batiaka mitambo mpo na kosopa makila na bango moko, bamilukelaka pasi na bomoi na bango.
19 Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
Moto oyo alukaka kozwa bomengo na nzela ya lokuta asukaka kaka bongo, mpe bomengo yango ebomaka kaka ye moko.
20 Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
Bwanya azali koganga na libanda, atomboli mongongo na ye na bisika oyo bato ebele bakutanaka;
21 I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
azali koganga na bisika ya loyenge mpe azali koloba liboso ya ekuke ya engumba:
22 Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
« Yo moto oyo ozangi mayele, kino tango nini okolinga bozoba na yo? Kino tango nini batioli bakokoba kosepela kotiola? Mpe bino bazoba, kino tango nini bokokoba koyina mayele?
23 Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
Soki boyoki makebisi na Ngai, nakosopela bino Molimo na Ngai mpe nakososolisa bino maloba na Ngai.
24 Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
Kasi lokola bosundolaki Ngai tango nazalaki kobelela mpe moto moko te asalaki keba tango natandaki loboko,
25 eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
lokola bobwakaki toli na Ngai mpe boboyaki kondima pamela na Ngai,
26 därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
Ngai mpe nakoseka bino tango pasi ekoyela bino, nakotiola bino tango minyoko ekokomela bino,
27 ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
tango minyoko ekokomela bino na pwasa lokola mvula ya kake makasi, tango somo ekoyela bino lokola ekumbaki, tango mawa mpe somo ekokomela bino.
28 Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
Bakoganga epai na Ngai, kasi nakoyanola bango te; bakoluka Ngai na ngonga ya malamu, kasi bakomona Ngai te.
29 Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
Lokola bayinaki boyebi mpe baponaki te nzela ya kotosa Yawe,
30 ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
lokola baboyaki kondima toli na Ngai mpe batiolaki pamela na Ngai,
31 därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
bakolia mbuma ya etamboli na bango mpe bakotonda na mabongisi ya mitema na bango moko.
32 Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
Pamba te kotomboka ya bato oyo bazangi mayele ekoboma bango, mpe bozangi bokebi ya bato oyo bazangi mayele ekoboma kaka bango moko;
33 Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
kasi moto oyo ayokaka Ngai akovanda na kimia mpe akobanga mabe moko te. »
