Ordspråksboken 31

1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

Le parole del re Lemuel; il sermone profetico, col quale sua madre l'ammaestrò.

2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

CHE, figliuol mio? Che, figliuolo del seno mio? E che, figliuolo de' miei voti?

3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

Non dar la tua forza alle donne, Nè i tuoi costumi [a ciò che è] per distruggere i re.

4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

Ei non [si conviene] ai re, o Lemuel, Ei non si conviene ai re d'esser bevitori di vino, Nè a' principi [d'esser bevitori] di cervogia;

5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

Che talora eglino, avendo bevuto, non dimentichino gli statuti, E non pervertano il diritto di qualunque povero afflitto.

6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

Date la cervogia al miserabile, E il vino a quelli che sono in amaritudine d'animo;

7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

[Acciocchè] bevano, e dimentichino la lor miseria, E non si ricordino più de' lor travagli.

8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

Apri la tua bocca per lo mutolo, Per [mantenere] la ragion di tutti quelli che sono in pericolo di perire.

9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

Apri la tua bocca; giudica giustamente; Fa' diritto al povero ed al bisognoso.

10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

Chi troverà una donna di valore? Il prezzo di essa avanza di gran lunga [quello del]le perle.

11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

Il cuor del suo marito si fida in lei; Ed egli non avrà giammai mancamento di veste.

12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

Ella gli fa del bene, e non del male, Tutto il tempo della sua vita.

13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

Ella cerca della lana e del lino, E lavora delle sue mani con diletto.

14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

Ella è come le navi de' mercatanti: Ella fa venire il suo pane da lungi.

15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

Ella si leva, mentre [è] ancora notte, E dà il cibo alla sua famiglia, Ed ordina alle sue serventi il lor lavoro.

16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

Ella considera un campo, e l'acquista; Ella pianta una vigna del frutto delle sue mani.

17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

Ella si cinge i lombi di forza, E fortifica le sue braccia.

18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

Perciocchè il suo traffico [è] buono, ella [lo] gusta; La sua lampana non si spegne di notte.

19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

Ella mette la mano al fuso, E le sue palme impugnano la conocchia.

20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

Ella allarga la mano all'afflitto, E porge le mani al bisognoso.

21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

Ella non teme della neve per la sua famiglia; Perciocchè tutta la sua famiglia è vestita a doppio.

22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

Ella si fa de' capoletti; Fin lino, e porpora [sono] il suo vestire.

23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

Il suo marito [è] conosciuto nelle porte, Quando egli siede con gli anziani del paese.

24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

Ella fa de' veli, e [li] vende; E delle cinture, [le quali] ella dà a' mercatanti.

25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

Ella è vestita di gloria e d'onore; E ride del giorno a venire.

26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

Ella apre la bocca con sapienza, E la legge della benignità [è] sopra la sua lingua.

27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

Ella considera gli andamenti della sua casa, E non mangia il pan di pigrizia.

28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

I suoi figliuoli si levano, e la predicano beata, Il suo marito [anch'egli], e la loda;

29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."

[Dicendo: ] Molte donne si son portate valorosamente; Ma tu le sopravanzi tutte.

30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

La grazia [è] cosa fallace, e la bellezza [è] cosa vana; [Ma] la donna [che ha] il timor del Signore [sarà] quella che sarà lodata.

31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.

Datele del frutto delle sue mani; E lodinla le sue opere nelle porte.