Ordspråksboken 31

1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

Paroles de Lamuel roi. Vision par laquelle l’a instruit sa mère.

2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

Que te dirai-je, mon bien aimé, que te dirai-je, bien aimé de mon sein, que te dirai-je, bien-aimé de mes vœux?

3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

Ne donne pas aux femmes ton bien, et tes richesses pour perdre des rois.

4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

Non aux rois, ô Lamuel, non aux rois, ne donne pas de vin, parce qu’il n’est nul secret où règne l’ivresse:

5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

Et de peur qu’ils ne boivent et qu’ils n’oublient les jugements, et qu’ils ne changent la cause des fils du pauvre.

6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

Donnez de la cervoise à ceux qui sont affligés, et du vin à ceux qui ont le cœur dans l’amertume;

7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

Qu’ils boivent et qu’ils oublient leur détresse, et que de leur douleur ils ne se souviennent plus.

8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

Ouvre ta bouche pour le muet, et pour les causes de tous les fils qui passent;

9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

Ouvre ta bouche, décrète ce qui est juste, et juge l’homme qui est sans ressources, et le pauvre.

10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

Une femme forte, qui la trouvera? au-dessus de ce qui vient de loin et des derniers confins du monde est son prix.

11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

Le cœur de son mari se confie en elle; et il ne manquera pas de dépouilles.

12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

Elle lui rendra le bien et non le mal, tous les jours de sa vie.

13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

Elle a cherché la laine et le lin, et elle a travaillé par le conseil de ses mains.

14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

Elle est devenue comme le vaisseau d’un marchand, portant de loin son pain.

15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

Et de nuit elle s’est levée, et elle a donné de la nourriture aux personnes de sa maison, et des vivres à ses servantes.

16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

Elle a considéré un champ et l’a acheté: du fruit de ses mains, elle a planté une vigne.

17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

Elle a ceint de force ses reins, et elle a affermi son bras.

18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

Elle a goûté et elle a vu que son commerce est bon: pendant la nuit, sa lampe ne s’éteindra pas.

19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

Elle a mis sa main à des choses fortes; et ses doigts ont pris le fuseau.

20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

Elle a ouvert sa main à l’homme sans ressources, et ses paumes, elles les a détendues vers le pauvre.

21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

Elle ne craindra pas pour sa maison le froid de la neige, car toutes les personnes de sa maison ont un double vêtement.

22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

Elle s’est fait une couverture: le fin lin et la pourpre forment son vêtement.

23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

Illustre sera son mari aux portes de la ville, quand il siégera avec les sénateurs de la terre.

24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

Elle a fait un fin tissu, et elle l’a vendu; et elle a livré une ceinture au Chananéen.

25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

La force et la beauté sont son vêtement, et elle rira au jour dernier.

26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

Elle a ouvert sa bouche à la sagesse, et la loi de la clémence est sur sa langue.

27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

Elle a considéré les sentiers de sa maison, et elle n’a pas mangé de pain dans l’oisiveté.

28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

Ses fils se sont levés et l’ont proclamée très heureuse; son mari s’est levé, et l’a louée.

29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."

Beaucoup de filles ont amassé des richesses: mais toi, tu les as toutes surpassées.

30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

Trompeuse est la grâce, et vaine est la beauté: la femme qui craint le Seigneur est celle qui sera louée.

31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.

Donnez-lui le fruit de ses mains, et que ses œuvres la louent aux portes de la ville.