Ordspråksboken 31

1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

Paroles du roi Lemouel. Leçon solennelle que lui inculqua sa mère.

2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

"Ah! mon fils! Ah! enfant de mes entrailles! Ah! fils que j’ai appelé de mes vœux!

3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

Ne prodigue paso ta vigueur aux femmes, ne livre pas tes destinées à celles qui perdent les rois.

4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

Ce n’est pas aux rois, ô Lemouel, ce n’est pas aux rois qu’il sied de boire du vin, ni aux princes de s’adonner aux liqueurs fortes;

5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

de peur qu’en buvant, ils n’oublient les lois et ne méconnaissent le droit de toutes les victimes de la misère.

6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

Donnez des liqueurs fortes aux malheureux, du vin à ceux qui ont l’amertume au cœur.

7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

Qu’ils boivent, et qu’ils oublient leur misère; qu’ils perdent le souvenir de leur chagrin!

8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

Ouvre la bouche en faveur du muet, pour la défense de tous les vaincus du sort.

9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

Ouvre la bouche pour juger avec équité et faire droit au pauvre et à l’indigent.

10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

Heureux qui a rencontré une femme vaillante! Elle est infiniment plus précieuse que les perles.

11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

En elle le cœur de son époux a toute confiance; aussi les ressources ne lui font-elles pas défaut.

12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

Tous les jours de sa vie, elle travaille à son bonheur: jamais elle ne lui cause de peine.

13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

Elle se procure de la laine et du lin et accomplit sa besogne d’une main diligente.

14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

Pareille aux vaisseaux marchands, elle amène de loin ses provisions.

15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

Il fait encore nuit qu’elle est déjà debout, distribuant des vivres à sa maison, des rations à ses servantes.

16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

Elle jette son dévolu sur un champ et l’acquiert; avec le produit de son travail elle plante un vignoble.

17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

Elle ceint de force ses reins et arme ses bras de vigueur.

18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

Elle s’assure que ses affaires sont prospères; sa lampe ne s’éteint pas la nuit.

19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

Ses mains saisissent le rouet, ses doigts manient le fuseau.

20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

Elle ouvre sa main au pauvre et tend le bras au nécessiteux.

21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

Elle ne redoute point la neige pour sa maison, car tous ses gens sont couverts de riches étoffes.

22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

Elle se brode des tapis. Lin fin et pourpre forment ses vêtements.

23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

Son époux est considéré aux Portes, quand il siège avec les anciens du pays.

24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

Elle confectionne des tissus, qu’elle vend, et des ceintures, qu’elle cède au marchand.

25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

Parée de force et de dignité, elle pense en souriant à l’avenir.

26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

Elle ouvre la bouche avec sagesse, et des leçons empreintes de bonté sont sur ses lèvres.

27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

Elle dirige avec vigilance la marche de sa maison, et jamais ne mange le pain de l’oisiveté.

28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

Ses fils se lèvent pour la proclamer heureuse, son époux pour faire son éloge:

29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."

"Bien des femmes se sont montrées vaillantestu leur es supérieure à toutes!"

30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

Mensonge que la grâce! Vanité que la beauté! La femme qui craint l’Eternel est seule digne de louanges.

31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.

Rendez-lui hommage pour le fruit de ses mains, et qu’aux Portes ses œuvres disent son éloge!