Ordspråksboken 31
1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
The words given to King Lemuel; the prophecy which his mother taught him.
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
What, O my son! and what, O son of my womb! Yea, what, O son of my vows! [[shall I say to thee?]]
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Give not thy strength to women, Nor thy ways to that which destroyeth kings!
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
It is not for kings, O Lemuel! It is not for kings to drink wine, Nor for princes to desire strong drink;
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
Lest they drink, and forget the law, And pervert the rights of any of the afflicted.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Give strong drink to him who is ready to perish, And wine to him that hath a heavy heart;
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Let him drink and forget his poverty, And remember his misery no more!
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Open thy mouth for the dumb, In the cause of every orphan!
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
Open thy mouth, judge righteously, And maintain the cause of the poor and needy!
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Who can find a capable woman? Her worth is far above pearls.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
The heart of her husband trusteth in her, And he is in no want of gain.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
She doeth him good, and not evil, All the days of her life.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
She seeketh wool and flax, And worketh willingly with her hands.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
She is like the merchants' ships; She bringeth her food from afar.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
She riseth while it is yet night, And giveth food to her family, And a task to her maidens.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
She layeth a plan for a field, and buyeth it; With the fruit of her hands she planteth a vineyard.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
She girdeth her loins with strength, And maketh strong her arms.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
She perceiveth how pleasant is her gain, And her lamp is not extinguished in the night.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
She putteth forth her hands to the distaff, And her hands take hold of the spindle.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
She spreadeth out her hand to the poor, Yea, she reacheth forth her hands to the needy.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
She hath no fear for her household on account of the snow, For all her household are clothed with crimson.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
She maketh for herself coverlets; Her clothing is of fine linen and purple.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Her husband is known in the gates, When he sitteth with the elders of the land.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
She maketh linen garments and selleth them, And delivereth girdles to the merchant.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Strength and honor are her clothing; And she laugheth at the days to come.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
She openeth her mouth with wisdom, And kind instruction is upon her tongue.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
She looketh well to the ways of her household, And eateth not the bread of idleness.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Her children rise up, and extol her; Her husband, and praiseth her, [[saving, ]]
29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
“Many daughters have done, virtuously, But thou excellest them all.”
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Grace is deceitful, and beauty vain; But the woman that feareth the LORD, she shall be praised.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
Give ye her of the fruit of her hands, And let her works praise her in the gates.
