Ordspråksboken 25

1 Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.

Hæ quoque parabolæ Salomonis, quas transtulerunt viri Ezechiæ regis Iuda.

2 Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.

Gloria Dei est celare verbum, et gloria regum investigare sermonem.

3 Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.

Cælum sursum, et terra deorsum, et cor regum inscrutabile.

4 Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.

Aufer rubiginem de argento, et egredietur vas purissimum:

5 Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.

Aufer impietatem de vultu regis, et firmabitur iustitia thronus eius.

6 Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.

Ne gloriosus appareas coram rege, et in loco magnorum ne steteris.

7 Ty det är bättre att man säger till dig: "Stig hitupp", än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.

Melius est enim ut dicatur tibi: Ascende huc; quam ut humilieris coram principe.

8 Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?

Quæ viderunt oculi tui, ne proferas in iurgio cito: ne postea emendare non possis, cum dehonestaveris amicum tuum.

9 Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,

Causam tuam tracta cum amico tuo, et secretum extraneo ne reveles:

10 på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.

ne forte insultet tibi cum audierit, et exprobrare non cesset. Gratia et amicitia liberant: quas tibi serva, ne exprobrabilis fias.

11 Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.

Mala aurea in lectis argenteis, qui loquitur verbum in tempore suo.

12 Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.

Inauris aurea, et margaritum fulgens, qui arguit sapientem, et aurem obedientem.

13 Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.

Sicut frigus nivis in die messis, ita legatus fidelis ei, qui misit eum, animam ipsius requiescere facit.

14 Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.

Nubes, et ventus, et pluviæ non sequentes, vir gloriosus, et promissa non complens.

15 Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.

Patientia lenietur princeps, et lingua mollis confringet duritiam.

16 Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.

Mel invenisti, comede quod sufficit tibi, ne forte satiatus evomas illud.

17 Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.

Subtrahe pedem tuum de domo proximi tui, nequando satiatus oderit te.

18 En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.

Iaculum, et gladius, et sagitta acuta, homo qui loquitur contra proximum suum falsum testimonium.

19 Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.

Dens putridus, et pes lassus, qui sperat super infideli in die angustiæ,

20 Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.

et amittit pallium in die frigoris. Acetum in nitro, qui cantat carmina cordi pessimo. Sicut tinea vestimento, et vermis ligno: ita tristitia viri nocet cordi.

21 Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;

Si esurierit inimicus tuus, ciba illum: si sitierit, da ei aquam bibere:

22 så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.

prunas enim congregabis super caput eius, et Dominus reddet tibi.

23 Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.

Ventus aquilo dissipat pluvias, et facies tristis linguam detrahentem.

24 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.

Melius est sedere in angulo domatis, quam cum muliere litigiosa, et in domo communi.

25 Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.

Aqua frigida animæ sitienti, et nuncius bonus de terra longinqua.

26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.

Fons turbatus pede, et vena corrupta, iustus cadens coram impio.

27 Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.

Sicut qui mel multum comedit, non est ei bonum: sic qui scrutator est maiestatis, opprimetur a gloria.

28 Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.

Sicut urbs patens et absque murorum ambitu, ita vir, qui non potest in loquendo cohibere spiritum suum.