Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Umyanga ohamba ngobuqotho bakhe ungcono kulophambeneyo endebeni zakhe, njalo oyisithutha.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Futhi umphefumulo ongelalwazi kawulunganga, lophangisayo ngezinyawo uyona.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
Ubuthutha bomuntu buphambula indlela yakhe, lenhliziyo yakhe iyayithukuthelela iNkosi.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Inotho yengeza abangane abanengi, kodwa umyanga wehlukaniswa lomngane wakhe.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
Umfakazi wamanga kayikuyekelwa engajeziswanga, lophafuza amanga kayikuphunyuka.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Banengi abancenga umusa weziphathamandla; njalo wonke ungumngane womuntu wezipho.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
Bonke abazalwane bomyanga bayamzonda; kakhulu kangakanani abangane bakhe besiya khatshana laye; uxotshana labongamazwi kodwa kabatholakali.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
Ozuza ingqondo uthanda umphefumulo wakhe; unanzelela ukuqedisisa uzathola okuhle.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
Umfakazi wamanga kayikuyekelwa engajeziswanga, lophafuza amanga uzabhubha.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Ukutamasa kakusifanele isiwula; kakhulu kangakanani ukuthi inceku ibuse phezu kweziphathamandla.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
Ukuqedisisa komuntu kuphuzisa ukuthukuthela kwakhe; lodumo lwakhe yikwedlula isiphambeko.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
Ulaka lwenkosi lunjengokubhonga kwebhongo lesilwane, kodwa umusa wayo unjengamazolo etshanini.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
Indodana eyisithutha iyincithakalo kayise; lengxabano zomfazi ziyikuthonta njalonjalo.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
Umuzi lenotho kuyilifa labobaba, kodwa umfazi ohlakaniphileyo uvela eNkosini.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Ubuvila buphosela ebuthongweni obukhulu, lomphefumulo olivila uzalamba.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
Ogcina umlayo ugcina umphefumulo wakhe; odelela indlela zakhe uzakufa.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
Ozwela umyanga weboleka iNkosi; izambhadala ngesenzo sakhe.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Laya indodana yakho kuselethemba, kodwa ungaloyisi ukufa kwayo.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
Ololaka olukhulu uzathwala inhlawulo; ngoba nxa umophula uzabe lokhu uqhubeka ukwenza.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Lalela izeluleko, wemukele imfundiso, ukuze uhlakaniphe ekucineni kwakho.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
Kulamacebo amanengi enhliziyweni yomuntu, kodwa iseluleko seNkosi sona sizakuma.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
Isiloyiso somuntu ngumusa wakhe, njalo umyanga ungcono kulomuntu wamanga.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
Ukuyesaba iNkosi kungokwempilo; ngoba olakho uzalala ebusuku esuthi; kayikwethekelelwa yibubi.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
Ivila lifihla isandla salo emganwini, njalo kaliyikusibuyisela emlonyeni walo.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Tshaya isideleli ongelalwazi abesekhalipha; njalo khuza oqedisisayo, uzaqedisisa ulwazi.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
Ochitha uyise, axotshe unina, uyindodana ethelela inhloni ilethe ihlazo.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Yekela, ndodana yami, ukulalela ukulaywa, ukuphambuka emazwini olwazi.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
Umfakazi omubi udelela isahlulelo, lomlomo wabakhohlakeleyo uginya ububi.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Izahlulelo zilungiselwe izideleli, lemivimvinya umhlana wezithutha.
