< Ordspråksboken 18 >

1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
A man who isolates himself pursues selfishness, and defies all sound judgement.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
A fool has no delight in understanding, but only in revealing his own opinion.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
When wickedness comes, contempt also comes, and with shame comes disgrace.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
The words of a man’s mouth are like deep waters. The fountain of wisdom is like a flowing brook.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
To be partial to the faces of the wicked is not good, nor to deprive the innocent of justice.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
A fool’s lips come into strife, and his mouth invites beatings.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
A fool’s mouth is his destruction, and his lips are a snare to his soul.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
The words of a gossip are like dainty morsels: they go down into a person’s innermost parts.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
One who is slack in his work is brother to him who is a master of destruction.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
The LORD’s name is a strong tower: the righteous run to him, and are safe.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
The rich man’s wealth is his strong city, like an unscalable wall in his own imagination.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Before destruction the heart of man is proud, but before honour is humility.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
He who answers before he hears, that is folly and shame to him.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
A man’s spirit will sustain him in sickness, but a crushed spirit, who can bear?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
The heart of the discerning gets knowledge. The ear of the wise seeks knowledge.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
A man’s gift makes room for him, and brings him before great men.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
He who pleads his cause first seems right— until another comes and questions him.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
The lot settles disputes, and keeps strong ones apart.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
A brother offended is more difficult than a fortified city. Disputes are like the bars of a fortress.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
A man’s stomach is filled with the fruit of his mouth. With the harvest of his lips he is satisfied.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Death and life are in the power of the tongue; those who love it will eat its fruit.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Whoever finds a wife finds a good thing, and obtains favour of the LORD.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
The poor plead for mercy, but the rich answer harshly.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
A man of many companions may be ruined, but there is a friend who sticks closer than a brother.

< Ordspråksboken 18 >