Ordspråksboken 16

1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.

Човек спрема срце, али је од Господа шта ће језик говорити.

2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.

Човеку се сви путеви његови чине чисти, али Господ испитује духове.

3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.

Остави на Господа дела своја, и биће тврде намере твоје.

4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.

Господ је створио све сам за се, и безбожника за зли дан.

5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.

Мрзак је Господу ко је год поноситог срца, и неће остати без кара ако ће и друге узети у помоћ.

6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

Милошћу и истином очишћа се безакоње, и страхом Господњим уклања се човек ода зла.

7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.

Кад су чији путеви мили Господу, мири с њим и непријатеље његове.

8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.

Боље је мало с правдом него много доходака с неправдом.

9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.

Срце човечије измишља себи пут, али Господ управља кораке његове.

10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.

Пророштво је на уснама царевим, у суду неће погрешити уста његова.

11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.

Мерила и потези прави од Господа су, и све камење у тобоцу његово је дело.

12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.

Гадно је царевима чинити неправду, јер се правдом утврђује престо.

13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.

Миле су царевима усне праведне, и они љубе оног који говори право.

14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.

Гнев је царев гласник, али мудар човек ублажиће га.

15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.

У веселу је лицу царевом живот, и љубав је његова као облак с позним даждем.

16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.

Колико је боље тећи мудрост него злато! И тећи разум колико је лепше него сребро!

17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

Пут је праведних уклањање ода зла; чува душу своју ко пази на пут свој.

18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.

Охолост долази пред погибао, и поносит дух пред пропаст.

19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.

Боље је бити понизног духа с кроткима него делити плен с охолима.

20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.

Ко пази на реч, налази добро, и ко се узда у Господа, благо њему.

21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

Ко је мудрог срца, зове се разуман, а сласт на уснама умножава науку.

22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.

Извор је животу разум онима који га имају, а наука безумних безумље је.

23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

Срце мудрога разумно управља устима његовим, и додаје науку уснама његовим.

24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

Љубазне су речи саће меда, сласт души и здравље костима.

25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.

Неки се пут чини човеку прав, а крај му је пут к смрти.

26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.

Ко се труди себи се труди, јер га нагоне уста његова.

27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.

Човек неваљао копа зло, и на уснама му је као огањ који пали.

28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.

Опак човек замеће свађу, и опадач раставља главне пријатеље.

29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.

Насилник мами друга свог и заводи га на пут који није добар;

30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.

Намигује очима, кад мисли наопако; кад миче уснама, чини зло.

31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.

Седа је коса славна круна, налази се на путу праведном.

32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.

Бољи је спор на гнев него јунак, и господар од свог срца бољи је него онај који узме град.

33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.

Ждреб се баца у крило, али је од Господа све што излази.