Ordspråksboken 14

1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.

Toda a mulher sabia edifica a sua casa: mas a tola a derriba com as suas mãos.

2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

O que anda na sua sinceridade teme ao Senhor, mas o que se desvia de seus caminhos o despreza.

3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.

Na boca do tolo está a vara da soberba, mas os lábios dos sábios os conservam.

4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.

Não havendo bois, a mangedoura está limpa, mas pela força do boi há abundância de colheitas.

5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.

A testemunha verdadeira não mentirá, mas a testemunha falsa se desboca em mentiras.

6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.

O escarnecedor busca sabedoria, e nenhuma acha, mas para o prudente o conhecimento é fácil.

7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.

Vai-te de diante do homem insensato, porque nele não divisarás os lábios do conhecimento.

8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.

A sabedoria do prudente é entender o seu caminho, mas a estultícia dos tolos é engano.

9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.

Os loucos zombam do pecado, mas entre os retos há benevolência.

10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.

O coração conhece a sua própria amargura, e o estranho não se entremeterá na sua alegria.

11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.

A casa dos ímpios se desfará, mas a tenda dos retos florescerá.

12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.

Há caminho que ao homem parece direito, mas o fim dele são os caminhos da morte.

13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.

Até no riso terá dor o coração, e o fim da alegria é tristeza.

14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.

Dos seus caminhos se fartará o que declina no coração, mas o homem bom se fartará de si mesmo.

15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.

O simples dá crédito a cada palavra, mas o prudente atenta para os seus passos.

16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.

O sábio teme, e desvia-se do mal, mas o tolo se encoleriza, e dá-se por seguro.

17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.

O que presto se indigna, fará doidices, e o homem de más imaginações será aborrecido.

18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.

Os símplices herdarão a estultícia, mas os prudentes se coroarão de conhecimento.

19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.

Os maus se inclinaram diante dos bons, e os ímpios diante das portas do justo.

20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.

O pobre é aborrecido até do companheiro, porém os amigos dos ricos são muitos.

21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.

O que despreza ao seu companheiro peca, mas o que se compadece dos humildes é bem-aventurado.

22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.

Porventura não erram os que obram o mal? mas beneficência e fidelidade serão para os que obram o bem.

23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.

Em todo o trabalho proveito há, mas a palavra dos lábios só encaminha à pobreza.

24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.

A coroa dos sábios é a sua riqueza, a estultícia dos tolos é só estultícia.

25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.

A testemunha verdadeira livra as almas, mas o que se desboca em mentiras é enganador.

26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.

No temor do Senhor há firme confiança, e ele será um refúgio para seus filhos.

27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror

O temor do Senhor é uma fonte de vida, para se desviarem dos laços da morte.

28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.

Na multidão do povo está a magnificência do rei, mas na falta do povo a perturbação do príncipe.

29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.

O longânimo é grande em entendimento, mas o que é de espírito impaciente assinala a sua loucura.

30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.

O coração com saúde é a vida da carne, mas a inveja é a podridão dos ossos.

31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.

O que oprime ao pobre insulta àquele que o criou, mas o que se compadece do necessitado o honra.

32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.

Pela sua malícia será lançado fora o ímpio, mas o justo até na sua morte tem confiança.

33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.

No coração do prudente repousa a sabedoria, mas o que há no interior dos tolos se conhece.

34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.

A justiça exalta ao povo, mas o pecado é o opróbrio das nações.

35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.

O Rei tem seu contentamento no servo prudente, mas sobre o que envergonha cairá o seu furor.