Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Wise women build houses: but a foolish one digs [hers] down with her hands.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
He that walks uprightly fears the Lord; but he that is perverse in his ways shall be dishonoured.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Out of the mouth of fools [comes] a rod of pride; but the lips of the wise preserve them.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Where no oxen are, the cribs are clean; but where there is abundant produce, the strength of the ox is apparent.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
A faithful witness does not lie; but an unjust witness kindles falsehoods.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Thou shalt seek wisdom with bad men, and shalt not find it; but discretion is easily available with the prudent.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
All things are adverse to a foolish man; but wise lips are the weapons of discretion.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
The wisdom of the prudent will understand their ways; but the folly of fools leads astray.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
The houses of transgressors will need purification; but the houses of the just are acceptable.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
[If] a man's mind is intelligent, his soul is sorrowful; and when he rejoices, he has no fellowship with pride.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
The houses of ungodly men shall be utterly destroyed; but the tabernacles of them that walk uprightly shall stand.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
There is a way which seems to be right with men, but the ends of it reach to the depths of hell. (questioned)
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Grief mingles not with mirth; and joy in the end comes to grief.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
A stout-hearted [man] shall be filled with his own ways; and a good man with his own thoughts.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
The simple believes every word: but the prudent man betakes himself to after-thought.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
A wise man fears, and departs from evil; but the fool trusts in himself, and joins himself with the transgressor.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
A passionate man acts inconsiderately; but a sensible man bears up under many things.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Fools shall have mischief for their portion; but the prudent shall take fast hold of understanding.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Evil men shall fall before the good; and the ungodly shall attend at the gates of the righteous.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Friends will hate poor friends; but the friends of the rich are many.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
He that dishonours the needy sins: but he that has pity on the poor is most blessed.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
They that go astray devise evils: but the good devise mercy and truth. The framers of evil do not understand mercy and truth: but compassion and faithfulness are with the framers of good.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
With every one [who is] careful there is abundance: but the pleasure-taking and indolent shall be in want.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
A prudent man is the crown of the wise: but the occupation of fools is evil.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
A faithful witness shall deliver a soul from evil: but a deceitful [man] kindles falsehoods.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
In the fear of the Lord is strong confidence: and he leaves his children a support.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
The commandment of the Lord is a fountain of life; and it causes [men] to turn aside from the snare of death.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
In a populous nation is the glory of a king: but in the failure of people is the ruin of a prince.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
A man slow to wrath abounds in wisdom: but a man of impatient spirit is very foolish.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
A meek-spirited man is a healer of the heart: but a sensitive heart is a corruption of the bones.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
He that oppresses the needy provokes his Maker: but he that honours him has pity upon the poor.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
The ungodly shall be driven away in his wickedness: but he who is secure in his own holiness is just.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
There is wisdom in the good heart of a man: but in the heart of fools it is not discerned.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Righteousness exalts a nation: but sins diminish tribes.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
An understanding servant is acceptable to a king; and by his good behaviour he removes disgrace.
