< Ordspråksboken 13 >

1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
El hijo sabio toma el castigo del padre; mas el burlador no escucha la reprensión.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
Del fruto de su boca el hombre comerá bien; mas el alma de los prevaricadores morirá de hambre.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
El que guarda su boca guarda su alma; mas el que mucho abre sus labios tendrá calamidad.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
El alma del perezoso desea, y nada alcanza; mas el alma de los diligentes será engordada.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
El justo aborrece la palabra de mentira; mas el impío se hace odioso y abominable.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
La justicia guarda al de perfecto camino; mas la impiedad trastornará al pecador.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Hay quienes se hacen ricos, y no tienen nada; y hay quienes se hacen pobres, y tienen muchas riquezas.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
La redención de la vida del hombre es sus riquezas; pero el pobre no oye censuras.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
La luz de los justos se alegrará; mas se apagará la candela de los impíos.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Ciertamente la soberbia dará a luz contienda; mas con los avisados es la sabiduría.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Las riquezas de vanidad disminuirán; pero el que recoje trabajando las se aumentará.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
La esperanza que se prolonga, es tormento del corazón; mas árbol de vida es el deseo cumplido.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
El que menosprecia la palabra, perecerá por ello; mas el que teme el mandamiento, será recompensado.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
La ley al sabio es manantial de vida, para apartarse de los lazos de la muerte.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
El buen entendimiento conciliará gracia; mas el camino de los prevaricadores es duro.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Todo hombre cuerdo obra con sabiduría; mas el loco manifestará su locura.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
El mal mensajero caerá en mal; mas el mensajero fiel es medicina.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Pobreza y vergüenza tendrá el que menosprecia el castigo; mas el que guarda la corrección, será honrado.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
El deseo cumplido deleita el alma; pero apartarse del mal es abominación a los locos.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
El que anda con los sabios, sabio será; mas el que se allega a los locos, será destruido.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Mal perseguirá a los pecadores; mas a los justos les será bien retribuido.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
El bueno dejará herencia a los hijos de los hijos; y el haber del pecador, para el justo está guardado.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
En el barbecho de los pobres hay mucho pan; mas se pierde por falta de juicio.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
El que detiene el castigo, a su hijo aborrece; mas el que lo ama, madruga a castigarlo.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
El justo come hasta saciar su alma; mas el vientre de los impíos tendrá necesidad.

< Ordspråksboken 13 >