Matteus 26
1 När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar:
Og det skete, da Jesus havde fuldendt alle disse Ord, sagde han til sine Disciple:
2 "I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas."
"I vide, at om to Dage er det Påske; så forrådes Menneskesønnen til at korsfæstes."
3 Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus,
Da forsamledes Ypperstepræsterne og Folkets Ældste i Ypperstepræstens Gård; han hed Kajfas.
4 och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom.
Og de rådsloge om at gribe Jesus med List og ihjelslå ham.
5 Men de sade: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
Men de sagde: "Ikke på Højtiden, for at der ikke skal blive Oprør iblandt Folket."
6 Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus,
Men da Jesus var kommen til Bethania, i Simon den spedalskes Hus,
7 framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords.
kom der en Kvinde til ham, som havde en Alabastkrukke med såre kostbar Salve, og hun udgød den på hans Hoved, medens han sad til Bords.
8 Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: "Varför skulle detta förspillas?
Men da Disciplene så det, bleve de vrede og sagde: "Hvortil denne Spilde?
9 Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga."
Dette kunde jo være solgt til en høj Pris og være givet til fattige."
10 När Jesus märkte detta, sade han till dem: "Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
Men da Jesus mærkede det, sagde han til dem: "Hvorfor volde I Kvinden Fortrædeligheder? Hun har jo gjort en god Gerning imod mig.
11 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.
Thi de fattige have I altid hos eder; men mig have I ikke altid.
12 När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.
Thi da hun udgød denne Salve over mit Legeme, gjorde hun det for at berede mig til at begraves.
13 Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
Sandelig, siger jeg eder, hvor som helst i hele Verden dette Evangelium bliver prædiket, skal også det, som hun har gjort, omtales til hendes Ihukommelse."
14 Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna
Da gik en af de tolv, han, som hed Judas Iskariot, hen til Ypperstepræsterne
15 och sade: "Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?" Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.
og sagde: "Hvad ville I give mig, så skal jeg forråde ham til eder?" Men de betalte ham tredive Sølvpenge".
16 Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.
Og fra den Stund søgte han Lejlighed til at forråde ham.
17 Men på första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?"
Men på den første Dag af de usyrede Brøds Højtid kom Disciplene til Jesus og sagde: "Hvor vil du, at vi skulle træffe Forberedelse for dig til at spise Påskelammet?"
18 Han svarade: "Gån in i staden till den och den och sägen till honom: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.'"
Men han sagde: "Går ind i Staden til den og den Mand, og siger til ham: Mesteren siger: Min Time er nær; hos dig holder jeg Påske med mine Disciple."
19 Och lärjungarna gjorde såsom Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
Og Disciplene gjorde, som Jesus befalede dem, og beredte Påskelammet.
20 När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
Men da det var blevet Aften, sad han til Bords med de tolv.
21 Och medan de åto, sade han: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig."
Og medens de spiste, sagde han: "Sandelig, siger jeg eder, en af eder vil forråde mig."
22 Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: "Icke är det väl jag, Herre?"
Og de bleve såre bedrøvede og begyndte hver især at sige til ham: "Det er dog vel ikke mig, Herre?"
23 Då svarade han och sade: "Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
Men han svarede og sagde: "Den, som dyppede Hånden tillige med mig i Fadet, han vil forråde mig.
24 Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
Menneskesønnen går vel bort, som der er skrevet om ham; men ve det Menneske, ved hvem Menneskesønnen bliver forrådt! Det var godt for det Menneske, om han ikke var født."
25 Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: "Rabbi, icke är det väl jag?" Han svarade honom: "Du har själv sagt det."
Men Judas, som forrådte ham, svarede og sagde: "Det er dog vel ikke mig, Rabbi?" Han siger til ham: "Du har sagt det."
26 Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tagen och äten; detta är min lekamen."
Men medens de spiste, tog Jesus Brød, og han velsignede og brød det og gav Disciplene det og sagde: "Tager, æder; dette er mit Legeme."
27 Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: "Dricken härav alla;
Og han tog en Kalk og takkede. gav dem den og sagde: "Drikker alle deraf;
28 ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
thi dette er mit Blod, Pagtens, hvilket udgydes for mange til Syndernes Forladelse.
29 Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike."
Men jeg siger eder, fra nu af skal jeg ingenlunde drikke af denne Vintræets Frugt indtil den Dag, da jeg skal drikke den ny med eder i min Faders Rige."
30 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
Og da de havde sunget Lovsangen, gik de ud til Oliebjerget.
31 Då sade Jesus till dem: "I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'
Da siger Jesus til dem: "I skulle alle forarges på mig i denne Nat; thi der er skrevet: Jeg vil slå Hyrden, og Hjordens Får skulle adspredes.
32 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
Men efter at jeg er bleven oprejst, vil jeg gå forud for eder til Galilæa."
33 Då svarade Petrus och sade till honom: "Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall."
Men Peter svarede og sagde til ham: "Om end alle ville forarges på dig, så vil jeg dog aldrig forarges."
34 Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig."
Jesus sagde til ham: "Sandelig, siger jeg dig, i denne Nat, førend Hanen galer, skal du fornægte mig tre Gange."
35 Petrus svarade honom: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra lärjungarna.
Peter siger til ham: "Om jeg end skulde dø med dig, vil jeg ingenlunde fornægte dig." Ligeså sagde også alle Disciplene.
36 Därefter kom Jesus med dem till ett ställe som hette Getsemane. Och han sade till lärjungarna: "Bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder."
Da kommer Jesus med dem til en Gård, som kaldes Gethsemane, og han siger til Disciplene: "Sætter eder her, medens jeg går derhen og beder."
37 Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' två söner; och han begynte bedrövas och ängslas.
Og han tog Peter og Zebedæus's to Sønner med sig, og han begyndte at bedrøves og svarlig at ængstes.
38 Då sade han till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken med mig."
Da siger han til dem: "Min Sjæl er dybt bedrøvet indtil Døden; bliver her og våger med mig!"
39 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på sitt ansikte och bad och sade: "Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!"
Og han gik lidt frem, faldt på sit Ansigt, bad og sagde: "Min Fader! er det muligt, da gå denne Kalk mig forbi; dog ikke som jeg vil, men som du vil."
40 Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Så litet förmådden I då vaka en kort stund med mig!
Og han kommer til Disciplene og finder dem sovende, og han siger til Peter: "Så kunde I da ikke våge een Time med mig!
41 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
Våger og beder, for at I ikke skulle falde i Fristelse! Ånden er vel redebon, men Kødet er skrøbeligt."
42 Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: "Min Fader, om detta icke kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja."
Han gik atter anden Gang hen, bad og sagde: "Min Fader! hvis denne Kalk ikke kan gå mig forbi, uden jeg drikker den, da ske din Villie!"
43 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda.
Og han kom og fandt dem atter sovende, thi deres Øjne vare betyngede.
44 Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sade återigen samma ord.
Og han forlod dem og gik atter hen og bad tredje Gang og sagde atter det samme Ord.
45 Därefter kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Se, stunden är nära då Människosonen skall bliva överlämnad i syndares händer.
Da kommer han til Disciplene og siger til dem: "Sove I fremdeles og Hvile eder? Se, Timen er nær, og Menneskesønnen forrådes i Synderes Hænder.
46 Stån upp, låt oss gå; se, den är nära, som förråder mig."
Står op, lader os gå; se, han, som forråder mig, er nær."
47 Och se, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en stor folkskara, med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och folkets äldste.
Og medens han endnu talte, se, da kom Judas, en af de tolv, og med ham en stor Skare, med Sværd og Knipler, fra Ypperstepræsterne og Folkets Ældste.
48 Men förrädaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa."
Men han, som forrådte ham, havde givet dem et Tegn og sagt: "Den, som jeg kysser, ham er det; griber ham!"
49 Och han trädde nu strax fram till Jesus och sade: "Hell dig, rabbi!" och kysste honom häftigt.
Og han trådte straks hen til Jesus og sagde: "Hil være dig, Rabbi!" og kyssede ham.
50 Jesus sade till honom: "Min vän, gör vad du är här för att göra." Då stego de fram och grepo Jesus och togo honom fången.
Men Jesus sagde til ham: "Ven, hvorfor kommer du her?" Da trådte de til og lagde Hånd på Jesus og grebe ham.
51 Men en av dem som voro med Jesus förde handen till sitt svärd och drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
Og se, en af dem, som vare med Jesus, rakte Hånden ud og drog sit Sværd og slog Ypperstepræstens Tjener og huggede hans Øre af.
52 Då sade Jesus till honom: "Stick ditt svärd tillbaka i skidan: ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd.
Da siger Jesus til ham: "Stik dit Sværd igen på dets Sted; thi alle de, som tage Sværd, skulle omkomme ved Sværd.
53 Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?
Eller mener du, at jeg ikke kan bede min Fader, så han nu tilskikker mig mere end tolv Legioner Engle?
54 Men huru bleve då skrifterna fullbordade, som säga att så måste ske?"
Hvorledes skulde da Skrifterne opfyldes, at det bør gå således til?"
55 I samma stund sade Jesus till folkskaran: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig.
I den samme Time sagde Jesus til Skarerne: "I ere gåede ud ligesom imod en Røver med Sværd og Knipler for at fange mig. Daglig sad jeg i Helligdommen og lærte, og I grebe mig ikke.
56 Men allt detta har skett, för att profeternas skrifter skola fullbordas." Då övergåvo alla lärjungarna honom och flydde.
Men det er alt sammen sket, for at Profeternes Skrifter skulde opfyldes." Da forlode alle Disciplene ham og flyede.
57 Men de som hade gripit Jesus förde honom bort till översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde och de äldste hade församlat sig.
Men de, som havde grebet Jesus, førte ham hen til Ypperstepræsten Kajfas, hvor de skriftkloge og de Ældste vare forsamlede.
58 Och Petrus följde honom på avstånd ända till översteprästens gård; där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se vad slutet skulle bliva.
Men Peter fulgte ham i Frastand indtil Ypperstepræstens Gård, og han gik indenfor og satte sig hos Svendene for at se, hvad Udgang det vilde få.
59 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom;
Men Ypperstepræsterne og hele Rådet søgte falsk Vidnesbyrd imod Jesus, for at de kunde aflive ham.
60 men fastän många falska vittnen trädde fram, funno de likväl intet. Slutligen trädde dock två män fram
Og de fandt intet, endskønt der trådte mange falske Vidner frem. Men til sidst trådte to frem og sagde:
61 och sade: "Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen.'"
"Denne har sagt: Jeg kan nedbryde Guds Tempel og bygge det op i tre Dage."
62 Då stod översteprästen upp och sade till honom: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
Og Ypperstepræsten stod op og sagde til ham: "Svarer du intet på, hvad disse vidne imod dig?"
63 Men Jesus teg. Då sade översteprästen till honom: "Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son."
Men Jesus tav. Og Ypperstepræsten tog til Orde og sagde til ham: "Jeg besværger dig ved den levende Gud, at du siger os, om du er Kristus, Guds Søn."
64 Jesus svarade honom: "Du har själv sagt det. Men jag säger eder: Härefter skolen I få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himmelens skyar."
Jesus siger til ham: "Du har sagt det; dog jeg siger eder: Fra nu af skulle I se Menneskesønnen sidde ved Kraftens højre Hånd og komme på Himmelens Skyer."
65 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Han har hädat. Vad behöva vi mer några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
Da sønderrev Ypperstepræsten sine Klæder og sagde: "Han har talt bespotteligt; hvad have vi længere Vidner nødig? se, nu have I hørt Bespottelsen.
66 Vad synes eder?" De svarade och sade: "Han är skyldig till döden."
Hvad tykkes eder?" Og de svarede og sagde: "Han er skyldig til Døden."
67 Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,
Da spyttede de ham i Ansigtet og gave ham Næveslag; andre sloge ham på Kinden
68 och sade: "Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?"
og sagde: "Profeter os, Kristus, hvem var det, der slog dig?"
69 Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: "Också du var med Jesus från Galileen."
Men Peter sad udenfor i Gården; og en Pige kom hen til ham og sagde: "Også du var med Jesus Galilæeren."
70 Men han nekade inför alla och sade: "Jag förstår icke vad du menar."
Men han nægtede det i alles Påhør og sagde: "Jeg forstår ikke, hvad du siger."
71 När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: "Denne var med Jesus från Nasaret."
Men da han gik ud i Portrummet, så en anden Pige ham; og hun siger til dem, som vare der: "Denne var med Jesus af Nazareth."
72 Åter nekade han med en ed och sade: "Jag känner icke den mannen."
Og han nægtede det atter med en Ed: "Jeg kender ikke det Menneske."
73 Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: "Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju."
Men lidt efter kom de, som stode der, hen og sagde til Peter: "Sandelig, også du er en af dem. dit Mål røber dig jo også."
74 Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den mannen." Och i detsamma gol hanen.
Da begyndte han at forbande sig og sværge: "Jeg kender ikke det Menneske." Og straks galede Hanen.
75 Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: "Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig." Och han gick ut och grät bitterligen.
Og Peter kom Jesu Ord i Hu at han havde sagt: "Førend Hanen galer, skal du fornægte mig tre Gange." Og han gik udenfor og græd bitterligt.
