Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Busuba nabumbi Bafalisi ne beshikwiyisha Milawo ya Mose nabambi balesa kuli Yesu kufumina ku Yelusalemu, balamwipusheti,
2 "Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta."
Nipacebo cini beshikwiya benu nkabalasungunga mwambo wa bakulukulu? Nkabalasambanga kumakasa balyanga cakulya.
3 Men han svarade och sade till dem: "Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
Nendi Yesu walabakumbuleti, “Inga ne njamwe mukute kusulila cani Milawo ya Lesa, ne kuyuminina nta ku mwambo wamashali benu bakulukulu?”
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
Lesa walambeti, “Kopa bulemu baiso ne banyoko kayi kwambeti, uyo lanyanshanga baishi ne banyina welela kushinwa nditu.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Nsombi amwe mukute kwambeti, ‘Muntu ambila baishi, nambi banyina, eti, mbyondayandanga kumunyamfwani, ndabibenge kuli Lesa,
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
nteko kwambeti uyo uliya kupa bulemu baishi,’ Cebo ca mwambo wenuwo Maswi a Lesa akute kuba abulyo.”
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Amwe bantu bandemi shibili, mushinshimi Yesaya walamba cakubinga mpwalambeti,
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
“Bantu aba bakute kumpa bulemu bwa pamulomo nsombi moyo wabo ulikutali ne njame.
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'"
Ee, bakute kunkambilila, nsombi kunkambilila kulico ni kwabulyo, pakwinga mbyobakute kwiyisha, nteyo milawo yakame, nsombi niya bantu.”
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: "Hören och förstån.
Panyuma pakendi Yesu walabakuwa bantu basa, kwambeti bese pepi ne kubambileti, “Kamunyumfwani, kayi munyumfwishishe cena,
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan."
cintu cikute kwingila mu mulomo, nteco cikute kwipisha muntu sobwe, nsombi cisa cikute kupula pamulomo pakendi endico cikute kwipisha muntu.”
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: "Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?"
Popelapo beshikwiya bakendi nabo balamwipusheti, “Sena mucinshi kwambeti mubalabanyufwishi nsoni Bafalisi ne ncomulamba?”
13 Men han svarade och sade: "Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
Yesu walambeti, “Imbuto iliyonse yabula kubyalwa ne Bata bakwilu, ni katumunwe.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen."
Balekeni, aba nibatangunishi bashipilwa babantu bashipilwa, Lino na washipilwa utangunina washipilwa munendi, babili bonse ni bakawile mucisengu.”
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Uttyd för oss detta bildliga tal."
Pacindici nendi Petulo walamwipusha Yesu kwambeti, “Tupandululwileni mukoshanyowu.”
16 Han sade: "Ären då också I ännu utan förstånd?
Yesu walambeti, “Anu ne njamwe kayi nkamulanyumfwishishinga?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
Sena kamucinshi kwambeti, ciliconse cilengilinga mumulomo cikute kwingila mulibunda mwakendi, ne kuya kucitaila kucisuwa?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Nomba bilapulunga mu mulomo wa muntu bikute kufuma mumoyo, neco, ibi ebikute kumwipisha.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Pakwinga mu myoyo ya bantu emukute kufuma manjeyaulwa aipa, nambi akushina nambi abupombo nambi abufule nambi akwiba nambi abukamboni bwabwepeshi, kayi ne abufwiyishi.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan."
Ibi ebikute kwipisha muntu. Nteko kulya cakulya kwakubula kusamba kumakasa sobwe.”
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Yesu walafumako, ne kuya kubibela bya Tulo ne Sidoni.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: "Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande."
Mutukashi naumbi mu Kenani wamucibela ca kopeloko, walesa kuli Yesu, kabilikisheti, “Kamunyumfwilako nkumbo, Nkambo, Mobana bendi Dafeti. Mwaname mutukashi lapenge kwine pakwinga wekatwa ne mushimu waipa.”
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: "Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande."
Nomba Yesu uliya kumukumbulapo. Beshikwiya bakendi Yesu balesa kumusengeti, “Anu kamumwambilani enga, bonani latuyobekelenga.”
24 Han svarade och sade: "Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus."
Nendi Yesu walambeti, “Ame ndalatumwa ku mbelele shataika sha Baislayeli.”
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: "Herre, hjälp mig."
Mutukashi usa walasuntama, ne kwambeti, “Kamunyamfwilishako Nkambo.”
26 Då svarade han och sade: "Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna."
Yesu walamwambileti, “Nkacaina kupa bakabwa cakulya cabana.”
27 Hon sade: "Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord."
Mutukashi usa walambeti, “Ee, nicakubinga Nkambo, nomba ntepasa bakabwa bakute nabo kubweselela bilalakanga panshi alyanga mwine ng'anda.”
28 Då svarade Jesus och sade till henne: "O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill." Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
Nendi Yesu walambeti, “Obe mutukashi lushomo lwakobe ni lunene, cinshike nditu ncolayandanga.” Popelapo mwanendi mutukashi usa walabacena.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Kufumapo, Yesu walaya kwendana mu mbali mwa lwenje lwa Galileya, kayi walatanta mulundu ne kwikala panshi kopeloko.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Nomba bantu bangi balesa kuli Yesu, balamuletela balwashi, balema myendo ne bashipilwa ne balemana ne bacibulu ne nabambi. mpobalikubaleta pantangu pakendi, walikabasengula bonse.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Lino bantu bangi balakankamana, pakubona bacibulu kabamba, balemana kabasengulwa, balema myendo basa kabenda, kayi bashipilwa kabacikonsha kubona, neco balamutembaula Lesa wa Baislayeli.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: "Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen."
Yesu walakuwa beshikwiya bakendi nekubambileti, “Ame ndabanyumfwilinga luse bantu aba, pakwinga balekala ne njame kwa masuba atatu, kayi kwakubula cakulya. Nkansuni kubambileti, benga kwabo ne nsala kabatana balyapo, pakwinga ngabawisuka bayanga munshila.”
33 Då sade lärjungarna till honom: "Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?"
Beshikwiya bakendi balamwipusheti, “Inga kucisuwa kuno ngatucicana kupeyo cakulya celela kukwana bantu bangi cisa?”
34 Jesus frågade dem: "Huru många bröd haven I?" De svarade: "Sju, och därtill några få småfiskar."
Nendi Yesu walabepusheti, “Inga mukuteko shinkwa ungaye?” Balo balamukumbuleti, “Usanu ne ubili, kayi ne tunswi twakubelengowa.”
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
Yesu walabambila bantu basa kwambeti bekale panshi.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Panyuma pakendi walamanta shinkwa usanu ne ubili usa ne nswi, walalumba Lesa, ne kukomona komona shinkwa, walapa beshikwiya bakendi, nabo balayabila bantu.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Bantu bonse balalya, balekuta. Balayowela byalashalapo ne kwisusha mitanga isanu ne ibili.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Lino bantu bonse pamo balalya balikuba batuloba myanda makumi ana, kutabelengela kumo batukashi ne batwanike.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Panyuma pakulayana ne bantu basa, Yesu walatanta bwato walaya kucibela ca Magadani.
