Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
U Farisawa ni anabawa bari barji ni Urushalima yeni Yesu. Ba tre.
2 "Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta."
“A ngye tie rli u mir koh me ba wru ikpi ba tie hlega? Bana ngla wo mba rli na nda rli birli na”
3 Men han svarade och sade till dem: "Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
Yesu a saa bawu nda tre, “U ni tungye mba bi wru tre Rji hle ndi hu tre ba tie mbi?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
E Irji hla, 'ku khwu ni tieme ni yime, mba Indi wa tre meme ni tieme kani yimaa, gbigbi ani khwu.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
U bi hla ndi, Indi wa a hla ni tiema ka ni yima, Bi zo wa u fe rji ni mea, zizanyi ahi nno uka nno Rji”
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
Indi kima na sison tie zizi ni tiema na. Ni nkonyi mba bi ya tre Rji hlega ni tu ikpi u ba baci mbi.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Biyi bi brji! a tsra ni tre Ishaya ni wa a tre ni tu mbi a,
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
Indi birji ba gbre mi san ni l'me mba, u dri mba he gbugban mu ni me.
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'"
Ba kukhwu ni mu megyen don ba tsro na ikpi u ba baci mba ni ndi”.
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: "Hören och förstån.
Wa ayo j'bu ndi ye ni kpama nda hla bawu, “Srenton ndi tozu-”
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan."
Ana kpye wa ari nyua mba ni ka indi tie rji na. Ahi kpye wa a rju rji ni mi nyua, kimayi ni kpa indi tie rji”.
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: "Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?"
U mrli koh ma baka ye nda hla wu din “u to' ndi Farisawa ba ba tie nfu ni wa ba wo tre mea?”
13 Men han svarade och sade: "Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
Yesu a saa bawu nda tre, “Iwu wa ana tiemu u shulu cuna, ba gbi u rju.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen."
Don ba me, ba bi fyen bi tsro nkon. U ndi u fyen ni ta tsro indin u fyen ri nkon hamba wu ba kuhle ni mi nkpenrlen.
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Uttyd för oss detta bildliga tal."
Bitru a saa ni Yesu, “Hla misalia ni tawu,”
16 Han sade: "Ären då också I ännu utan förstånd?
Yesu a hla, “Biyi me bina to zu ngame rlina?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
Bina to na din ikpye wa ari ni nyu ani grji tsihi ni mi ne nda rju hle hi ni juju utra nye?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
U ikpye wa ani rju rji ni nyua ba rju rji ni mi dri. Bi kimayi ba kpa ndi tie rji.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
A ni mi dri mba meme mre ba rju wuu ndi wa mba kplakpa zren iybi hu gonce, ni ba mre.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan."
Biyi yi ba kpi wa ba kpa ndi tie rjia. Rli ni wo wa bana ngla a na-na kpa ndi tie rji (meme) na.
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Yesu a wlu ni kiyi hi ni ko kiekle gbu bi taya mba sidon
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: "Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande."
U'wa u ka'ana ri aye rji ni nklan kokima a kla gble nyu nda tre, “Wo yi mu, Baci, Ivren Doda! Ivrenwa mu si ti kponya ni meme brji.
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: "Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande."
U Yesu kana saa kpyeri niwu na. Mrli koh ma baye nda brewu, nda tre, “Zuu don hi kpama, ahu ta nda ni han ta ton”.
24 Han svarade och sade: "Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus."
U Yesu kana saa ni bawu nda tre, Bana ton me hi ni ndio na, atutu ntma Israila wa ba kadoa.
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: "Herre, hjälp mig."
Aye nda kukhwu ni ko shishima, nda tre “Baci zome”.
26 Då svarade han och sade: "Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna."
A saa niwu nda tre, “A na he tu nkon na ni ndu ba ban bredi mrli tayo ni mrli yawhu na.
27 Hon sade: "Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord."
A tre, “E, Baci imrli yawhu ba rli rjurju wa ani kuhle ni tebru indi u koha.
28 Då svarade Jesus och sade till henne: "O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill." Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
U Yesu saa niwu, “Iwa ikponji me babran ndu he niwu towa u son a” Ivrenwa ma a fe si ni nton kima.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Yesu a don wrji kima nda hi ni ne Galili a hon hi ni ngblu nda ka kuson ni kima.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Kpentren ndi baye niwu. Ba nji bi conrju, bifyen bi nkpran, bi cbiza ni ndi bi kuyren ni gbugbuwu ndi bari bi lilo ye niwu. Ba nji ba ye ni kbu ma wa a den ba.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
U j'bu ndi ba baka manji ma wakran ni wa ba to bi tie nkpan ba tre, bi c'bi za ba fe den, ubi conrju ba zren ni bi fyen ba to. ba gbyre Rji Israila san.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: "Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen."
Yesu a yo mrli koh ma ye ni kpama nda tre,”Ijbu ndi ba ba' lome sron niwa ba he nime vi tra ye nda nafe kpye rli na. mina son tru bahi hama ni rli na, ni ndu ba na kukmo ni nkon na.
33 Då sade lärjungarna till honom: "Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?"
Mrli koh ma ba tre, “Ani ntsen yi kie fe gble bredi wa ani mla ijbu ndi bayi?
34 Jesus frågade dem: "Huru många bröd haven I?" De svarade: "Sju, och därtill några få småfiskar."
Yesu a tre ni ba, “Bi he ni gble bredi bren?” Ba tre, “Itangban, ni mrli lambe tsame”
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
U Yesu a yo ba ndu ba kuki ni meme.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
A vu gble bredi tangban ba u lambe'a a ngyri, nda mre gble bredi ba kanno mrli koh ma. Mrli koh maa ba kpa nno jbu ndi ba.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Indi ba ba tan wawu mba wu nda whrjia. Ba vu rjurju wa ba tan don mbru ma tie sisen tangban.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Biwa ba tan a, ba lilon dubu zya, imba ni mrli bana bla ba yo na.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Yesu a ndu j'bu ndi ba hi kpa mba nda ri ni ghwu hi nklan Magadan.
