Markus 15
1 Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.
And straightway in the morning the chief priests held a consultation with the elders and scribes and the whole council, and bound Jesus, and carried [him] away, and delivered [him] to Pilate.
2 Då frågade Pilatus honom: "Är du judarnas konung?" Han svarade honom och sade: "Du säger det själv."
And Pilate asked him, Art thou the King of the Jews? And he answering said unto him, Thou sayest [it].
3 Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.
And the chief priests accused him of many things: but he answered nothing.
4 Pilatus frågade honom då åter och sade: "Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för."
And Pilate asked him again, saying, Answerest thou nothing? behold how many things they witness against thee.
5 Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.
But Jesus yet answered nothing; so that Pilate marvelled.
6 Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.
Now at [that] feast he released unto them one prisoner, whomsoever they desired.
7 Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.
And there was [one] named Barabbas, [which lay] bound with them that had made insurrection with him, who had committed murder in the insurrection.
8 Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.
And the multitude crying aloud began to desire [him to do] as he had ever done unto them.
9 Pilatus svarade dem och sade: "Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?"
But Pilate answered them, saying, Will ye that I release unto you the King of the Jews?
10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.
For he knew that the chief priests had delivered him for envy.
11 Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.
But the chief priests moved the people, that he should rather release Barabbas unto them.
12 När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: "Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?",
And Pilate answered and said again unto them, What will ye then that I shall do [unto him] whom ye call the King of the Jews?
13 så skriade de åter: "Korsfäst honom!"
And they cried out again, Crucify him.
14 Men Pilatus frågade dem: "Vad ont har han då gjort?" Då skriade de ännu ivrigare: "Korsfäst honom!"
Then Pilate said unto them, Why, what evil hath he done? And they cried out the more exceedingly, Crucify him.
15 Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
And [so] Pilate, willing to content the people, released Barabbas unto them, and delivered Jesus, when he had scourged [him], to be crucified.
16 Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.
And the soldiers led him away into the hall, called Prætorium; and they call together the whole band.
17 Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.
And they clothed him with purple, and platted a crown of thorns, and put it about his [head],
18 Sedan begynte de hälsa honom: "Hell dig, judarnas konung!"
And began to salute him, Hail, King of the Jews!
19 Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
And they smote him on the head with a reed, and did spit upon him, and bowing [their] knees worshipped him.
20 Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.
And when they had mocked him, they took off the purple from him, and put his own clothes on him, and led him out to crucify him.
21 Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
And they compel one Simon a Cyrenian, who passed by, coming out of the country, the father of Alexander and Rufus, to bear his cross.
22 Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).
And they bring him unto the place Golgotha, which is, being interpreted, The place of a skull.
23 Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.
And they gave him to drink wine mingled with myrrh: but he received [it] not.
24 Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.
And when they had crucified him, they parted his garments, casting lots upon them, what every man should take.
25 Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
And it was the third hour, and they crucified him.
26 Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: "Judarnas konung."
And the superscription of his accusation was written over, THE KING OF THE JEWS.
27 Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.
And with him they crucify two thieves; the one on his right hand, and the other on his left.
And the scripture was fulfilled, which saith, And he was numbered with the transgressors.
29 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: "Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!
And they that passed by railed on him, wagging their heads, and saying, Ah, thou that destroyest the temple, and buildest [it] in three days,
30 Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset."
Save thyself, and come down from the cross.
31 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: "Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.
Likewise also the chief priests mocking said among themselves with the scribes, He saved others; himself he cannot save.
32 Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro." Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.
Let Christ the King of Israel descend now from the cross, that we may see and believe. And they that were crucified with him reviled him.
33 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
And when the sixth hour was come, there was darkness over the whole land until the ninth hour.
34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eloi, Eloi, lema sabaktani?"; det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
And at the ninth hour Jesus cried with a loud voice, saying, Eloi, Eloi, lama sabachthani? which is, being interpreted, My God, my God, why hast thou forsaken me?
35 Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: "Hör, han kallar på Elias."
And some of them that stood by, when they heard [it], said, Behold, he calleth Elias.
36 Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: "Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned."
And one ran and filled a spunge full of vinegar, and put [it] on a reed, and gave him to drink, saying, Let alone; let us see whether Elias will come to take him down.
37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
And Jesus cried with a loud voice, and gave up the ghost.
38 Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.
And the veil of the temple was rent in twain from the top to the bottom.
39 Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: "Förvisso var denne man Guds Son."
And when the centurion, which stood over against him, saw that he so cried out, and gave up the ghost, he said, Truly this man was the Son of God.
40 Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome
There were also women looking on afar off: among whom was Mary Magdalene, and Mary the mother of James the less and of Joses, and Salome;
41 -- vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen -- därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.
(Who also, when he was in Galilee, followed him, and ministered unto him; ) and many other women which came up with him unto Jerusalem.
42 Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.
And now when the even was come, because it was the preparation, that is, the day before the sabbath,
43 Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
Joseph of Arimathaea, an honourable counsellor, which also waited for the kingdom of God, came, and went in boldly unto Pilate, and craved the body of Jesus.
44 Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.
And Pilate marvelled if he were already dead: and calling [unto him] the centurion, he asked him whether he had been any while dead.
45 Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.
And when he knew [it] of the centurion, he gave the body to Joseph.
46 Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.
And he bought fine linen, and took him down, and wrapped him in the linen, and laid him in a sepulchre which was hewn out of a rock, and rolled a stone unto the door of the sepulchre.
47 Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades.
And Mary Magdalene and Mary [the mother] of Joses beheld where he was laid.
