Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Bisi manu khan pora kotha aru kaam khan laga khisa joma kori kene likhibo nimite kosis korise, juntu amikhan majot te pura hoise
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
jineka pora amikhan laga hathte dise jun khan shuru te nijor suku pora dikhise aru kotha laga noukar khan asele.
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
Etu nimite ami etu bisi bhal nisena dikhi ase, bhal pora bisari kene sob kotha aru kaam khan to shuru pora apuni ke hisab-kitab pora likhi ase mohan Theophilus,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
eneka hoile tumi janibo etu bostu laga asol kotha juntu apuni ke sikhai dise.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
Aru Herod pora Judea laga raja thaka somoite Abijah laga dol pora Zachariah naam laga ekjon purohit thakise. Tai laga maiki to Aaron laga khandan pora asele aru tai laga naam Elizabeth asele.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Aru tai duijon Isor usorte bisi bhal thakise, aru Probhu pora ki koi sob kotha to sapha pora mani thake.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Aru taikhan bacha thaka nai, kelemane Elizabeth to bacha pabole napara maiki thakise, aru tai duijon laga umor bhi bisi hoi jaise.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Etiya eneka hoise, jitia Zechariah tai Isor usorte tai laga purohit kaam khan kori asele, juntu kaan khan tai laga dol khan pora kore.
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
Titia, purohit laga niyom hisab te, taike Isor laga pobitro ghor bhitor te jai kene dhup aru dhona julabole chithi pora basi se.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
Jitia dhona juli jaise etu homoi te sob manu khan bahar te prathana kori thakise.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
Titia Probhu laga sorgodoth tai usorte ahise, aru jun jagate dhona julai se etu laga dyna phale khara korise.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Jitia Zechariah etu dikhise tai bisi chinta hoise aru tai uporte bisi bhoi ahi jaise.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Hoilebi, sorgodoth koise, “Bhoi na koribi Zechariah, tumi laga prathana huni loise. Tumi laga maiki Elizabeth pora ekjon chokra pabo. Aru tumi tai laga naam John rakhibo.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
Aru tumikhan anond aru bhal lagibo, aru bisi manu khan tai laga jonom te khushi koribo.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
Aru tai Probhu usorte bisi dangor hobo. Tai kitia bhi draikha-ros nakhabole lage, tai ama laga peth te thaka homoi pora he Pobitro Atma pora bhorta hoi jabo.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Aru tai Israel laga bacha khan ke Probhu Isor logote wapas anibo.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
Elijah laga atma aru takot pora Probhu laga kaam te tai he age kori kene loijabo. Aru jun dharmikta laga kotha namani kene ase taikhan laga mon ghurai dibo nimite aru baba khan laga mon taikhan laga bacha khan phale ghurai dibole, aru jun Probhu ahibole ase Tai nimite rasta taiyar kori bole.”
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
Zechariah pora sorgodoth ke koise, “Moi etu hobo koi kene kineka janibo? Kelemane moi bura hoise aru moi laga maiki bhi umor bisi hoise.”
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Aru sorgodoth taike jawab dikene koise, “Moi Gabriel ase, jun Isor usorte khara kore. Amike tumi logote kotha kobole pathaise, aru etu bhal khobor to tumike kobole nimite.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
Aru etu nimite, sob kaam to nohua tak tumi chup thakibo aru kotha ulabo na paribo, kelemane tumi moi laga kotha biswas kora nai, etu sob to tai laga thik homoi te pura hobo.”
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Aru manu khan Zechariah nimite rukhi thakisele, aru taikhan chinta-bhabona korise jitia tai mondoli ghor bhithor te deri korise.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Kintu jitia tai bahar te ulai ahise tai kotha kobole para nai, titia taikhan bhabise taike Isor pora kiba ekta dikhaise; aru tai manu khan ke ishara pora dikhai di thakise, aru kotha koribo naparikena he thaki jaise.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Aru etu sob to tai laga sewa kora homoi pura aru khotom hoise, titia tai ghor te jai jaise.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
Aru etu din piche, tai laga maiki Elizabeth bacha bukhi se, aru pans mohina tak tai nije ke lukai kene rakhise, aru koi thakise,
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
“Isor ami uporte eneka korise, aru ami uporte Probhu he daya korise, manu usorte sorom nathakibo nimite.”
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
Aru Elizabeth peth te bacha bukha choi mohina huwa homoi te, Isor pora sorgodoth Gabriel ke Galilee, juntu ke Nazareth mate, etu jagate pathaise,
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
ekjon kumari mahila logote, jun Joseph koi kene ekjon manu logot shadi kori bole laga kotha milikena asele, aru jun David ghor manu asele; aru etu kumari laga naam Mary asele.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
Aru tai logote ahikena, sorgodoth koise, “Salam tumike, jun uporte Isor laga morom ahise! Probhu tumi logote ase.”
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Aru tai etu kotha khan huni kene chinta hoise aru tai bhabi thakise etu kineka laga salam ase.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Aru sorgodoth taike koise, “Bhoi na koribi, Mary, tumi to Isor usorte morom paise.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Aru tumi ekjon chokra bukhi bo, aru Tai laga naam ‘Jisu’ rakhibo.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Tai bisi mohan hobo aru Taike Sobse Mohan laga Putro eneka matibo. Aru Probhu Isor taike, tai laga purbo David laga singhason dibo.
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
Aru Tai hodai nimite Jacob laga ghor cholai thakibo, aru Tai laga rajyo kitia bhi khotom nahobo.” (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
Aru Mary pora sorgodoth logote koise, “Etu kineka hobo, kelemane moi kun manu ke bhi najane?”
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Aru sorgodoth he taike koise, “Pobitro Atma tumi logote ahibo, aru Sobse Mohan takot pora tumike bondh kori dibo. Etu nimite juntu pobitro bacha jonom hobole ase, Taike Isor laga Putro matibo.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Aru sabi tumi laga ghor manu Elizabeth bhi tai laga buri umorte chokra pabole ase. Aru tai bacha bukha choi mohina chuli asele, tai junke dusra khan pora bacha bukhibo napara mahila koi thakisele.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
Kelemane Isor nimite eku napara nai.”
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Aru Mary koise, “Sabi moi Probhu laga ekjon mahila noukar ase. Apuni ki koi ase etu nisena hobole dibi.” Titia sorgodoth jai jaise.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Etu huwa pichete, Mary tara-tari kori kene pahar desh te jaise, Judah laga sheher ekta te.
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
Aru Zechariah aru Elizabeth laga ghor te ghusi kene salam dise.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Aru eneka hoise jitia Mary pora Elizabeth ke salam dise, tai laga pet bhitor te bacha thaka to khushi pora hili se, aru Elizabeth to Pobitro Atma pora bhorta hoise.
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
Aru tai khushi pora hala kori kene koise; “Sob maiki bhitor te tumi ekjon asirbad thaka ase, aru jun he apuni laga bhitor te ase etu bhi asirbad ase.
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Aru etu moi logote kineka hoise, moi laga Probhu laga ama moi logote ahise.
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Aru sabi, apuni laga salam jitia moi kan pora hunise, moi laga bhitor te bacha thaka to khushi pora hili se.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
Aru etu manu asirbad ase jun to kotha khan purah hobo koi kene biswas korise, juntu kotha to Probhu pora taike koise.”
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
Titia Mary koise, “Moi laga jibon Probhu ke mohima kore,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
Aru moi laga Atma khushi kori ase jun Isor he moi laga Tran-korta ase.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
Aru Tai upor pora, sobse mamuli maiki ekjon, tai laga noukar ke saise. Aru sabi, etiya pora sob manu khan moike asirbad ase kobo.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
Kelemane Mohan Isor pora moi nimite dangor kaam kori dise aru tai laga naam to pobitro ase.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
Aru tai laga morom to etiya pora loi kene aha din tak jun manu taike bhoi kore tai logote ase.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Tai laga hath pora bisi dangor kaam korise. Aru jun manu tai laga monte phutani bhabona kore taikhan ke alag kori diye.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
Aru taikhan bohi kene raj kora jaga pora nichete girai dise. Aru jun chutu hoise eitu khan ke uthaise.
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
Aru bhuka thaka khan ke bhal saman pora bhorta kori dise, Aru dhun manu khan ke khali kori dise.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
Aru tai laga noukar, Israel ke modot korise, tai laga morom to yaad korise,
Aru tai kotha korise moi khan baba laga baba khan ke- Abraham aru tai laga bacha khan logote hodai nimite.” (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Aru Mary Elizabeth logote tin mohina tak thakise aru etu pichete tai laga ghor te jai jaise.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Aru Elizabeth nimite bacha pabole laga homoi ahi jaise aru tai ekjon chokra ke jonom dise.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Tai laga ghor manu aru usorte thaka khan Probhu pora kiman dangor aru morom kaam korise etu dikhi kene tai logote khushi korise.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Aru bacha ath din hoi thaka homoi te taikhan bacha ke sunnot kori bole anise, aru tai laga baba Zechariah laga naam te rakhibole thakise.
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
Hoilebi tai laga ama pora koise, “Nohoi. Taike John laga naam pora he matibo.”
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
Aru taikhan koise, “Apuni laga ghor manu bhitor te kun bhi etu naam thaka manu nai.”
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Aru taikhan tai laga baba ke hath dikhai kene ki mati bole mon ase etu hudise.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
Tai laga baba pora likhi bole saman mangise aru likhise, koise, “Tai laga naam to John ase.” Titia taikhan sob asurit hoi jaise.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Aru achanak pora tai laga mukh khuli se aru tai laga jiba to hili se, aru tai Isor ke asirbad dise.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Sob Judea laga jagate etu laga kotha he koi thakise, aru jiman manu taikhan usorte thakise, taikhan sob bhoi hoise.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
Jun manu etu kotha khan hunise etu sob taikhan nijor laga monte rakhise, aru koi thakise, “Etu bacha kineka hobo?” Kelemane Isor laga hath tai logote asele.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Titia tai laga baba Zechariah ke Pobitro Atma pora bhorta hoise aru tai koise,
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
“Asirbad hobo Probhu, Israel laga Isor, Kelemane Tai modot kori bole ahise, aru Tai laga manu khan nimite ki bhabise etu purah hoise.
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
Aru amikhan nimite Tai laga noukar David laga porial te ekjon mukti laga seing ulai dise,
Jineka tai purana homoi te pobitro bhabobadi laga mukh pora koisele. (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
Biya pora mukti pabo aru taikhan laga hath pora amikhan ke bachai lobo.
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
Tai eneka kori kene amikhan baba laga baba khan uporte morom to dikhai dibo. Aru tai laga ki pobitro vachan dise etu yaad koribo.
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
Aru juntu kosom Abraham amikhan baba laga baba khan logote khaise, etu dibo nimite
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
Aru amikhan ke dushman laga hath pora bachai kene ulai luwa nisena amikhan taike bhoi nakori kene tai laga sewa koribo,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
Pobitrota te aru sapha pora taike hodai mohima koribo.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
Aru apuni ke, oh bacha, sob pora dangor bhabobadi matibo kelemane apuni Probhu laga age te jabo aru rasta taiyar koribo.
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
Tai laga manu khan ke poritran laga gyaan dibole, taikhan laga paap pora maph pai ja-a dwara.
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
Aru etu sob to purah hobo kelemane amikhan laga Isor to morom aru nomro ase. Etu nimite uporte thaka ujala bhi amikhan ke modot kori bole ahibo,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
Aru jun andhera te bohi ase aru mora-laga chaya te bohi kene ase taikhan uporte ujala thakibo; amikhan laga theng to shanti laga rasta te bera bole dibo.”
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Aru bacha to dangor hoise aru atma te takot hoise, aru tai jongol te thakise jitia tak tai nijorke Israel manu usorte ahi dikhai diya nai.
