Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Bato mingi bamekaki kokoma makambo oyo elekaki kati na biso,
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
kolanda ndenge bayebisaki biso yango na bato oyo, wuta na ebandeli, bamonaki yango na miso mpe bakomaki basali ya Liloba na Nzambe.
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
Yango wana, ngai mpe, sima na ngai kotuna-tuna mpo na koluka koyeba malamu makambo nyonso, banda na ebandeli, namonaki lisusu ete ezali malamu mpo na ngai kokomela yo yango ndenge elandanaki, Teofile ya lokumu,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
mpo ete oyeba bosolo ya malakisi oyo ozwaki.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
Na tango oyo Erode azalaki mokonzi ya Yuda, ezalaki na Nganga-Nzambe moko, kombo na ye ezalaki « Zakari; » azalaki moko kati na Banganga-Nzambe ya lisanga ya Abiya. Mwasi na ye, Elizabeti, azalaki mokitani ya Aron.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Bango mibale bazalaki bato ya sembo liboso ya Nzambe, bazalaki kotosa, na ndenge esengeli, mibeko nyonso mpe mitindo nyonso ya Nkolo.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Kasi bazalaki na mwana te, pamba te Elizabeti azalaki ekomba; mpe bango mibale bakomaki mibange.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Mokolo moko, wana Zakari azalaki kosala mosala na ye lokola Nganga-Nzambe, liboso ya Nzambe, pamba te ezalaki ngala ya lisanga na ye,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
aponamaki na zeke, kolanda momesano ya bonganga-Nzambe, mpo na kokota kati na Esika ya bule ya Nkolo mpe kotumba kuna malasi ya ansa.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
Tango ekomaki ngonga ya kotumba malasi ya ansa, lisanga mobimba ya basambeli ezalaki kosambela na libanda.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
Bongo anjelu moko ya Yawe abimelaki ye ya kotelema na ngambo ya loboko ya mobali ya etumbelo ya malasi ya ansa.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Tango Zakari amonaki ye, abangaki makasi, mpe somo monene ekangaki ye.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Kasi anjelu alobaki na ye: — Zakari, kobanga te! Nzambe ayoki mabondeli na yo. Mwasi na yo, Elizabeti, akobotela yo mwana mobali, mpe okopesa ye kombo « Yoane. »
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
Mwana yango akosala esengo na yo, mpe okosepela na ye makasi; mpe bato ebele bakosepela mpo na mbotama na ye,
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
pamba te akozala moto monene na miso ya Nkolo. Akomela te ezala vino to masanga ya makasi, mpe akozala atonda na Molimo Mosantu wuta na libumu ya mama na ye.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Akozongisa bato ebele ya Isalaele epai ya Nkolo, Nzambe na bango,
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
mpe akotambola liboso ya Nzambe, elongo na molimo mpe nguya oyo ezalaki kovanda kati na Eliya, mpo na kozongisa boyokani kati na batata mpe bana na bango, mpo na kosala ete batomboki bakoma kokanisa lokola bato ya sembo, mpe mpo na kobongisa bato mpo na Nkolo.
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
Zakari atunaki anjelu: — Ndenge nini nakoki koyeba ete ezali ya solo? Pamba te, ngai, nazali mobange, mpe mibu ya mbotama ya mwasi na ngai esili kopusana makasi.
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Anjelu azongiselaki ye: — Nazali Gabrieli; natelemaka liboso ya Nzambe oyo atindi ngai mpo na koyebisa yo mpe kopesa yo basango oyo ya malamu.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
Lokola ondimeli maloba na ngai te, oyo ekokokisama solo na tango na yango oyo ekatama, okokoma baba mpe okokoka lisusu koloba te kino na mokolo oyo makambo yango ekokokisama.
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Na tango yango, bato bazalaki kozela Zakari mpe komituna mpo na nini azali kowumela tango molayi kati na Esika ya bule.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Tango abimaki, azalaki lisusu te na makoki ya koloba na bango; boye basosolaki ete azwi emoniseli kati na Esika ya bule, pamba te akomaki koloba na bango na nzela ya bilembo mpe atikalaki baba.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Tango mikolo na ye ya mosala ekokaki, azongaki na ndako na ye.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
Sima na mwa tango, mwasi na ye, Elizabeti, akomaki na zemi mpe abombamaki sanza mitano.
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
Azalaki komilobela: « Tala likambo oyo Nkolo asali mpo na ngai! Na mikolo oyo, atalisi ngai ngolu na Ye mpe alongoli soni na ngai na miso ya bato. »
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
Sima na basanza motoba, Nzambe atindaki anjelu Gabrieli kati na engumba moko ya Galile, kombo na yango ezalaki « Nazareti. »
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
Atindaki ye epai ya elenge mwasi Mari oyo ayebaki nanu nzoto ya mibali te mpe azalaki mobandami ya libala na mobali moko oyo kombo na ye ezalaki Jozefi, mokitani ya Davidi.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
Anjelu akotaki epai ya Mari mpe alobaki na ye: — Mbote na yo, yo oyo osili kozwa ngolu monene! Nkolo azali elongo na yo!
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Tango Mari ayokaki maloba ya anjelu, amitungisaki makasi mpe akomaki komituna soki mbote yango elakisi nini.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Kasi anjelu alobaki na ye: — Mari, kobanga te! Pamba te Nzambe asaleli yo ngolu!
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Okozwa zemi, okobota mwana mobali mpe okopesa Ye kombo « Yesu. »
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Akozala Moto monene, mpe bakobenga Ye: Mwana ya Ye-Oyo-Aleki-Likolo. Nkolo Nzambe akopesa Ye kiti ya bokonzi ya Davidi, koko na Ye.
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
Akozala Mokonzi ya libota ya Jakobi mpo na libela, mpe bokonzi na Ye ekozala na suka te. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
Mari atunaki anjelu: — Ekosalema ndenge nini, pamba te nayebi nanu nzoto ya mibali te?
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Anjelu azongiselaki ye: — Molimo Mosantu akokitela yo, mpe nguya ya Ye-Oyo-Aleki-Likolo ekozipa yo na elilingi na Ye. Boye Mosantu oyo okobota akobengama Mwana na Nzambe.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Ndeko na yo ya mwasi, Elizabeti, azali mpe na zemi; akobota mwana mobali, atako akomi mobange. Ye oyo bazalaki kobenga « ekomba » akomi sik’oyo na zemi ya sanza motoba.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
Pamba te Nzambe alembanaka eloko te.
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Mari azongiselaki ye: — Nazali mwasi mowumbu ya Nkolo, tika ete maloba na yo ekokisamela ngai! Bongo anjelu akabwanaki na ye.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Sima na mwa mikolo, Mari atelemaki mpe akendeki na lombangu, na engumba moko kati na mokili ya bangomba ya Yuda.
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
Kuna, akotaki na ndako ya Zakari mpe apesaki Elizabeti mbote.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Tango kaka Elizabeti ayokaki mbote ya Mari, mwana aninganaki kati na libumu na ye. Elizabeti atondisamaki na Molimo Mosantu
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
mpe agangaki na mongongo makasi: — Ozali ya kopambolama kati na basi, mpe esengo na mwana oyo azali kati na libumu na yo!
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Ngai nde nani mpo ete mama ya Nkolo na ngai aya epai na ngai?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Pamba te, tango kaka nayoki mbote na yo, mwana aningani na esengo kati na libumu na ngai.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
Esengo na mwasi oyo andimaki ete Nkolo akokokisa elaka oyo apesaki ye!
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
Bongo Mari alobaki: — Molimo na ngai ezali kokumisa Nkolo,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
mpe natondi na esengo mpo na Nzambe, Mobikisi na ngai,
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
pamba te atali kozanga lokumu ya mwasi mowumbu na Ye. Yango wana, kobanda lelo, bato ya tango nyonso bakobanda kobengaka ngai mwasi ya esengo,
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
pamba te Nzambe-Na-Nguya-Nyonso asaleli ngai makambo minene; Kombo na Ye ezali Bule.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
Atalisaka boboto na Ye tango nyonso epai ya bato oyo batosaka Ye.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Asali misala minene na nguya ya loboko na Ye, apanzi bato oyo batonda na lolendo,
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
akitisi bakambi wuta na bakiti na bango ya bokonzi, kasi atomboli bato oyo bamikitisaka.
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
Atondisi na biloko ya malamu bato oyo bazalaki na nzala, mpe azongisi bazwi maboko pamba.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
Solo, asungi Isalaele, mosali na Ye, abosani te kotalisa boboto na Ye,
ndenge alakaki yango epai ya bakoko na biso, epai ya Abrayami mpe epai ya bakitani na ye, mpo na tango nyonso. (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Mari avandaki basanza pene misato elongo na Elizabeti; sima, azongaki na ndako na ye.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Wana eleko oyo Elizabeti asengelaki kobota ekokaki, abotaki mwana mobali.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Baninga mpe bandeko ya Elizabeti bayokaki ete Nkolo asaleli ye ngolu monene, mpe basepelaki na ye elongo.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Na mokolo ya mwambe, sima na mbotama ya mwana, bakendeki kokatisa mwana ngenga; balingaki kopesa ye kombo ya tata na ye, Zakari.
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
Kasi mama na ye alobaki: — Te! Kombo na ye ezali Yoane.
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
Kasi balobaki na ye: — Ezali na moto moko te, kati na libota na yo, oyo azali na kombo wana.
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Bongo batunaki tata ya mwana, na nzela ya bilembo, mpo ete bayeba soki kombo nini alingaki kopesa na mwana.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
Zakari asengaki mwa libaya mpe akomaki: « Kombo na ye ezali Yoane. » Mpe bango nyonso bakamwaki.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Mbala moko, monoko ya Zakari efungwamaki mpe lolemo na ye ekangolamaki; akomaki lisusu koloba mpe kokumisa Nzambe.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Baninga na bango nyonso ya pembeni batondaki na somo mpe bazalaki kolobela makambo yango nyonso, kati na mokili ya bangomba ya Yuda.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
Bato nyonso oyo bayokaki sango yango bazalaki kokamwa yango mpe komituna: « Yango mwana oyo akozala nani? » Pamba te loboko ya Nkolo ezalaki elongo na ye.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Tata na ye, Zakari, atondisamaki na Molimo Mosantu mpe akomaki kosakola:
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
« Tika ete Nkolo, Nzambe ya Isalaele, akumisama, pamba te ayei mpe akangoli bato na Ye;
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
abimiseli biso Mobikisi ya nguya, kati na libota ya Davidi, mosali na Ye;
akokisi elaka na Ye, oyo apesa wuta kala na nzela ya basakoli na Ye ya bule, (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
lobiko liboso ya banguna na biso, mpe kokangolama wuta na maboko ya bayini na biso;
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
atalisi boboto na Ye epai ya bakoko na biso mpe akanisi Boyokani na Ye ya bule;
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
akokiseli biso ndayi oyo alapaki epai ya Abrayami, koko na biso,
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
ete akokangola biso na maboko ya banguna na biso, mpe akopesa biso nzela ya kosalela Ye na kobanga te,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
kati na bosantu mpe bosembo, liboso na Ye, mikolo nyonso ya bomoi na biso.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
Bongo yo, mwana na ngai, bakobenga yo: mosakoli ya Ye-Oyo-Aleki-Likolo; pamba te okotambola na liboso ya Nkolo mpo na kobongisela Ye nzela
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
mpe mpo na koyebisa bato na Ye ete Nzambe akobikisa bango mpe akolimbisa masumu na bango,
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
mpo na mawa mpe boboto ya Nzambe na biso, oyo na nzela na yango moyi ya tongo ekongengela biso wuta na likolo,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
mpo na kopesa pole na bato nyonso oyo bavandi kati na molili mpe kati na elili ya kufa, mpe mpo na kotambolisa makolo na biso kati na nzela ya kimia. »
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Mwana azalaki kokola, mpe molimo na ye ezalaki kokemba; azalaki kovanda kati na bisobe kino na mokolo oyo ayaki komimonisa na miso ya bato ya Isalaele.
