< Lukas 1 >

1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Viele haben es schon unternommen, zusammenhängend zu erzählen, was für Begebenheiten sich unter uns zugetragen haben.
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
Sie haben sich dabei an die Überlieferungen derer gehalten, die von Anfang an Augenzeugen und Diener des Wortes waren.
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
So habe auch ich mich entschlossen, allen Ereignissen von ihren ersten Anfängen an sorgfältig nachzugehen und sie für dich, edler Theophilus, der Reihe nach aufzuschreiben.
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
Auf diese Weise kannst du dich von der Zuverlässigkeit der Lehren überzeugen, in denen du unterrichtet worden bist.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
In den Tagen des Herodes, des Königs von Judäa, lebte ein Priester namens Zacharias, aus der Priesterklasse des Abia. Er hatte eine Frau aus dem Geschlechte Aarons; ihr Name war Elisabeth.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Beide waren fromm vor Gott und lebten tadellos in allen Geboten und Satzungen des Herrn.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Doch hatten sie kein Kind; Elisabeth war nämlich unfruchtbar, und beide waren auch schon hochbetagt.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Einst versah er seinen Dienst vor Gott, weil seine Priesterklasse an der Reihe war.
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
Weil es in der Priesterschaft Gewohnheit war, ward gelost, und er hatte das Rauchopfer darzubringen. So trat er in den Tempel des Herrn ein,
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
die ganze Volksmenge betete jedoch zur Zeit des Rauchopfers draußen.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
Da erschien ihm rechts vom Rauchopferaltar ein Engel des Herrn.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Zacharias erschrak, als er ihn sah, und es befiel ihn Furcht.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Der Engel aber sprach zu ihm: "Fürchte dich nicht, Zacharias! Dein Gebet ist erhört; Elisabeth, dein Weib, wird dir einen Sohn schenken, und du sollst ihn Johannes nennen.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
Du wirst darüber freudig jubeln, und viele werden über seine Geburt sich freuen.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
Denn er wird groß sein durch die Gnade Gottes. Wein und berauschendes Getränk wird er nicht trinken und schon im Mutterschoß voll des Heiligen Geistes sein.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Und viele der Kinder Israels wird er zum Herrn, ihrem Gott, bekehren.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
Er wird vor ihm einhergehen im Geist und in der Kraft des Elias, um den Sinn der Väter den Kindern wieder einzuflößen, Unfolgsame zur Gesinnung Frommer hinzuführen und dem Herrn ein williges Volk zu bereiten."
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
Doch Zacharias sprach zu dem Engel: "Woran soll ich das erkennen? Ich bin schon alt, und auch mein Weib ist hochbetagt."
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Darauf gab ihm der Engel zur Antwort: "Ich bin Gabriel, der vor Gott steht, und bin gesandt, mit dir zu reden und dir diese frohe Botschaft zu bringen.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
Siehe, du sollst stumm sein und nicht reden können, bis auf den Tag, da dies eintrifft, weil du meinen Worten nicht geglaubt hast, die zu ihrer Zeit in Erfüllung gehen werden."
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Das Volk, das auf Zacharias wartete, wunderte sich sehr, daß er so lange im Tempel weilte.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Er trat heraus; doch konnte er nicht zu ihnen reden, und sie erkannten, daß er im Tempel ein Gesicht geschaut hatte. Er konnte ihnen nur noch winken und blieb stumm.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Als die Zeit seines Dienstes vorüber war, begab er sich nach Hause zurück.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
Hernach empfing Elisabeth, sein Weib, und zog sich auf fünf Monate zurück.
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
Sie sprach: "So hat der Herr an mir getan; er hat auf mich in diesen Tagen herabgeschaut und vor den Menschen meine Schmach hinweggenommen."
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
Im sechsten Monat ward der Engel Gabriel von Gott in eine Stadt in Galiläa namens Nazareth gesandt
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
zu einer Jungfrau, die verlobt war mit einem Manne namens Joseph. Er stammte aus dem Hause David; der Name der Jungfrau war Maria.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
Er der Engel trat zu ihr hinein und sprach: "Gegrüßet seist du, Gnadenvolle; der Herr ist mit dir." Du bist gebenedeit unter den Weibern.
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Sie ward verwirrt ob dieser Rede und dachte nach, was dieser Gruß bedeute.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Der Engel aber sprach zu ihr: "Fürchte dich nicht, Maria; denn du hast bei Gott Gnade gefunden.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Siehe, du wirst empfangen und einen Sohn gebären, und du sollst ihm den Namen Jesus geben.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Er wird groß sein und Sohn des Allerhöchsten heißen; Gott, der Herr, wird ihm den Thron seines Vaters David geben,
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
und er wird herrschen über das Haus Jakob in Ewigkeit, und seines Reiches wird kein Ende sein." (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
Maria sprach zum Engel: "Wie soll das geschehen, da ich keinen Mann erkenne?"
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Der Engel aber sprach zu ihr: "Der Heilige Geist wird auf dich herabkommen, und die Kraft des Allerhöchsten wird dich überschatten. Darum wird auch das Heilige, das geboren wird, Sohn Gottes heißen.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Siehe, auch deine Base Elisabeth hat in ihrem Alter einen Sohn empfangen, und dies ist schon der sechste Monat bei ihr, die für unfruchtbar gehalten wird.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
Bei Gott ist nichts unmöglich."
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Da sprach Maria: "Siehe, ich bin die Magd des Herrn; mir geschehe nach deinem Wort." Und der Engel schied von ihr.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
In jenen Tagen machte sich Maria auf und eilte ins Gebirge nach einer Stadt in Juda.
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
Und sie betrat das Haus des Zacharias und grüßte Elisabeth.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Sobald Elisabeth den Gruß Marias vernahm, frohlockte das Kind in ihrem Schoße. Da ward Elisabeth vom Heiligen Geiste erfüllt
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
und rief mit lauter Stimme: "Du bist gebenedeit unter den Weibern, und gebenedeit ist die Frucht deines Leibes.
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Womit habe ich verdient, daß die Mutter meines Herrn zu mir kommt?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Denn siehe, sobald der Klang deines Grußes mein Ohr berührte, frohlockte jubelnd das Kind in meinem Schoße.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
Selig, die geglaubt hat, daß das in Erfüllung gehen werde, was ihr vom Herrn gesagt ward."
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
Da sprach Maria: "Hoch preist meine Seele den Herrn,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
mein Geist frohlockt in Gott, meinem Heiland,
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
weil er die Demut seiner Magd geschaut; denn siehe, fortan preisen mich selig alle Geschlechter.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
Denn Großes hat an mir getan der Mächtige; und heilig ist sein Name.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
Und sein Erbarmen waltet von Geschlecht zu Geschlecht für jene, die ihn fürchten.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Er wirket Mächtiges mit seinem Arm; zerstreut, die stolz in ihrem Herzen denken.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
Herab stürzt er Gewalthaber von Thronen und erhöht Niedrige;
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
mit Gütern sättigt er die Darbenden; doch Reiche läßt er leer ausgehen.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
Er hat sich angenommen Israels, seines Knechtes, in der Erinnerung an sein Erbarmen -
55 mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder." (aiōn g165)
denn so verhieß er's unsern Vätern schon - mit Abraham und seinem Stamm auf ewig." (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Maria blieb etwa drei Monate bei ihr. Dann kehrte sie in ihr Haus zurück.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Es kam nun für Elisabeth die Zeit der Niederkunft, und sie gebar einen Sohn.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Als ihre Nachbarn und Verwandten hörten, daß ihr der Herr so großes Erbarmen gezeigt hatte, da freuten sie sich mit ihr.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Am achten Tage kamen sie, um das Kind zu beschneiden, und wollten ihm den Namen seines Vaters Zacharias geben.
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
Doch seine Mutter sprach: "Nein, Johannes soll es heißen."
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
Man sprach zu ihr: "In deiner Verwandtschaft ist doch niemand, der diesen Namen trägt."
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Nun winkten sie dem Vater, wie er es genannt wissen wolle.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
Er verlangte eine Schreibtafel und schrieb die Worte darauf: "Johannes ist sein Name." Da staunten alle.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Im selben Augenblick ward sein Mund geöffnet, und seine Zunge ward gelöst; er konnte wieder reden und pries Gott.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Da kam Furcht über alle Nachbarn, und im Gebirge von Judäa sprach man überall von allen diesen Dingen.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
Und alle, die sie hörten, erwogen sie in ihrem Herzen; sie sagten: "Was mag aus diesem Kinde werden?" Und wirklich war die Hand des Herrn mit ihm.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Sein Vater Zacharias aber ward vom Heiligen Geist erfüllt und sprach wie ein Prophet:
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
"Gepriesen sei der Herr, der Gott Israels; heimgesucht hat er sein Volk und ihm Erlösung bereitet,
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
ein Horn des Heils uns aufgerichtet im Hause Davids, seines Knechtes,
70 såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn g165)
wie er verheißen hat von alters her durch seiner heiligen Propheten Mund; (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
von unsern Feinden uns zu retten, aus der Hand all derer, die uns hassen;
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
Barmherzigkeit unsern Vätern zu erweisen und seines heiligen Bundes zu gedenken,
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
des Eides, den er unserm Vater Abraham geschworen: Er wolle uns verleihen,
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
daß wir aus unserer Feinde Hand errettet,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
ihm furchtlos dienen in Heiligkeit und Gerechtigkeit dank seiner Gnade alle Tage unsres Lebens.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
Und du, Kind, wirst ein Prophet des Höchsten heißen; denn du wirst vor dem Herrn einhergehen, ihm seine Wege zu bereiten,
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
um sein Volk zur Erkenntnis zu führen, daß das Heil in der Vergebung seiner Sünden liege
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
dank des herzlichen Erbarmens unsres Gottes, womit uns heimgesucht das Licht aus der Höhe,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
um denen aufzuleuchten, die in Finsternis und Todesschatten sitzen, und unsre Schritte auf des Friedens Pfad zu lenken."
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Der Knabe wuchs und ward stark im Geiste. Er lebte in der Einsamkeit bis zu dem Tage, da er Israel sich zeigen sollte.

< Lukas 1 >