Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Seeing, indeed, that, many, had taken in hand to re-arrange for themselves a narrative, concerning the facts which have been fully confirmed amongst us, —
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
according as they who from the beginning became eye-witnesses and attendants of the Word delivered them unto us,
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
it seemed good, even to me, having closely traced from the outset all things accurately, to write unto thee, in order, most excellent Theophilus:
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
that, as touching the matters which thou hadst been taught by word of mouth, thou mightest obtain full knowledge, of the certainty.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
It came to pass, in the days of Herod, king of Judaea, that there was a certain priest, by name Zachariah, of the daily course of Abia; and that he had a wife of the daughters of Aaron, and, her name, was Elizabeth.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Now they were both righteous before God, walking in all the commandments and righteous appointments of the Lord, blameless;
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
and they had no child, inasmuch as Elizabeth was barren, and, both, had become, advanced in their days.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
But it came to pass, as he was doing priestly service in the order of his daily course, before God,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
according to the custom of his priesthood, it fell to his lot to offer incense, entering into the Temple of the Lord;
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
and, all the throng of the people, was praying outside, at the hour of the incense offering.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
And there appeared unto him a messenger of the Lord, standing on the right hand of the altar of incense;
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
and Zachariah was troubled when he beheld, and, fear, fell upon him.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
But the messenger said unto him—Do not fear, Zachariah! Inasmuch as thy supplication hath been hearkened to, —and, thy wife Elizabeth, shall bring forth a son to thee, and thou shalt call his name, John;
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
And there shall be joy to thee and exulting, and, many, over his birth, shall rejoice;
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
For he shall be great before the Lord, and, wine and strong drink, in nowise may he drink, and, with Holy Spirit, shall he be filled, already, from his mother’s womb;
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
And, many of the Sons of Israel, shall he turn towards the Lord their God;
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
And, he, shall go before him, in the spirit and power of Elijah, —To turn the hearts of fathers unto children, and the unyielding, into the prudence of the righteous, and to prepare, for the Lord, a people made ready.
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
And Zachariah said unto the messenger—Whereby, shall I know this? for, I, am, aged, and, my wife, advanced in her days.
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
And the messenger, answering, said unto him—I, am Gabriel, —he that standeth near before God; and have been sent forth to speak unto thee, and to deliver the joyful message unto thee, as touching these things.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
And lo! thou shalt be silent, and not able to speak until the day when these things shall come to pass; because thou didst not believe in my words, —the which shall be fulfilled for their season.
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
And the people were expecting Zachariah, and began to marvel that he should tarry in the Temple;
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
and when he came forth he was not able to speak unto them, and they perceived that, a vision, he had seen in the Temple, —and, he, continued making signs unto them, and remained dumb.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
And it came to pass, when the days of his public ministration were fulfilled, that he departed unto his house.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
And, after these days, Elizabeth his wife conceived, and she disguised herself five months, saying—
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
Thus, for me, hath the Lord wrought, —in the days in which he looked upon me, to take away my reproach among men.
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
Now, in the sixth month, was the messenger Gabriel sent forth from God, into a city of Galilee, the name of which was Nazareth, —
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
unto a virgin, betrothed to a man whose name was Joseph, of the house of David; and, the name of the virgin, was, Mary;
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
and entering in unto her, he said—Joy to thee, favoured one! The Lord, be with thee!
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
And, she, at the word, was greatly troubled, and began to deliberate, of what kind, this salutation, might be.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
And the messenger said unto her—Do not fear, Mary, for thou hast found favour with God, —
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
And lo! thou shalt conceive in thy womb, and bring forth a son, and shalt call his name, Jesus:
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
the same, shall be great, and, Son of the Most High, shall be called, and the Lord God, will give unto him, the throne of David his father, —
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
And he shall reign over the house of Jacob, unto the ages, and, of his kingdom, there shall be, no end. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
But Mary said unto the messenger—How, shall this thing be, seeing that, a man, I know not?
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
And answering, the messenger said unto her—The Holy Spirit, shall come upon thee, and, the power of the Most High, shall overshadow thee; wherefore, even that which is to be born, Holy, shall be called, Son of God.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
And lo! Elizabeth thy kinswoman, even she, hath conceived a son in, her old-age; —and, this month, is, the sixth, to her, the so-called barren one;
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
Because no declaration from God, shall be void of power.
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
And Mary said—Lo! the handmaid of the Lord! Might it come to pass unto me, according to thy declaration. And the messenger departed from her.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
And Mary, arising, in these days, journeyed into the hill country with haste, into a city of Judah, —
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
and entered into the house of Zachariah, and saluted Elizabeth.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
And it came to pass that, as Elizabeth heard the salutation of Mary, the babe leapt in her womb, and Elizabeth was filled with Holy Spirit, —
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
and lifted up her voice with loud exclamation, and said—Blessed, art thou among women, and, blessed, is the fruit of thy womb;
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
And, whence, to me is, this, That the mother of my Lord should come, unto me?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
For lo! as the sound of thy salutation came into mine ears, the babe in my womb, leapt in exultation.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
And, happy, is she who hath believed, that there shall be a perfecting of the things which have been spoken to her from the Lord!
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
And Mary said—My soul doth magnify the Lord,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
And my spirit hath exulted upon God my saviour;
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
Because he hath looked upon the humbling of his handmaid; for lo! from the present time, all the generations, will pronounce me happy.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
Because he that is mighty hath done for me great things, and, holy, is his name;
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
And his mercy is unto generations and generations, to them who revere him;
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
He hath wrought strength with his arm, He hath scattered men arrogant in the intention of their heart;
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
He hath deposed potentates from thrones, and uplifted the lowly;
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
The hungry, hath he filled with good things, and, the wealthy, hath he sent empty away;
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
He hath laid hold of Israel his servant, to be mindful of mercies:
According as he spake unto our fathers, —To Abraham, and to his seed, —Unto times age-abiding. (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
And Mary abode with her about three months, and returned unto her house.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
And, to Elizabeth, was the time fulfilled, that she should be bringing forth, —and she gave birth to a son.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
And her neighbours and kinsfolk heard, that the Lord had magnified his mercy with her, and they were rejoicing with her.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
And it came to pass, on the eighth day, that they came to circumcise the child, and were calling it, after the name of its father, Zachariah.
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
And his mother, answering, said—Nay! but he shall be called, John.
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
And they said unto her—There is, no one from among thy kindred, who is called by this name!
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
And they began making signs unto his father, as to what he might be wishing it to be called.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
And, asking for a small tablet, he wrote, saying—John, is his name! and they marvelled all.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
And his mouth was opened instantly, and his tongue [loosed], and he began to speak, blessing, God.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
And fear came upon all the neighbours themselves; and, throughout all the hill-country of Judaea, were all these matters being much talked of;
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
and all who heard laid [them] up in their hearts, saying—What then shall his child be? for, even the hand of the Lord, was with him.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
And, Zachariah his father, was filled with Holy Spirit, and prophesied, saying: —
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
Blessed, be the Lord, the God of Israel! Because he hath visited and wrought redemption for his people,
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
And hath raised up a horn of salvation for us, In the house of David his servant:
According as he hath spoken by mouth of his holy ancient prophets, — (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
Of salvation from among our foes, and out of the hand of all them that hate us:
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
To perform mercy with our fathers, and to be mindful of his holy covenant, —
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
The oath which he sware unto Abraham our father, To grant us,
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
without fear, from the hand of enemies rescued, to be rendering divine service unto him,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
in lovingkindness and righteousness before him, all our days.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
And, even thou, child, prophet of the Most High, shalt be called, —for thou shall march on before the Lord, to prepare his ways,
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
Giving a knowledge of salvation unto his people, by a remission of their sins.
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
Because of the yearning compassion of the mercy of our God, wherein shall visit us a day-dawn from on high, —
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
To shine on them who, in the darkness and shade of death, are sitting, to guide our feet into a way of peace.
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
And, the child, went on growing, and being strengthened in spirit, and was in the deserts, until the day he was pointed out unto Israel.
