Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Ji mangʼeny osebedo ka chano weche mane otimore e dierwa,
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
mana kaka nochiwgi ne wan kod jogo motelo mane gin joneno wangʼ gi wangʼ kendo jotich wachni.
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
Kuom mano, an bende kaka asenono tiend wechegi malongʼo nyaka aa chakruok, en gima ber bende mondo andikni e yo mochanore maler, in moluor Theofilo,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
mondo ingʼe adier mar gik mosepuonji.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
E ndalo ma Herode ne ruodh Judea, ne nitie jadolo ma nyinge Zekaria, ma ne en achiel kuom oganda jodolo mag Abija; chiege Elizabeth bende ne nyar dhood Harun.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Giduto ji ariyo ne gin joma kare e nyim Nyasaye, negirito chike Ruoth Nyasaye kod buchene, maonge ketho.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
To ne gionge gi nyithindo, nikech Elizabeth ne migumba, kendo ji ariyogo ne hikgi oseniangʼ.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Chiengʼ moro kane ogandagi gi Zekaria ne ni e tich to notiyo kaka jadolo e nyim Nyasaye,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
Noyiere gi ombulu kaka chik mar jodolo, mondo odonji ei hekalu mar Ruoth kendo owangʼ ubani.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
To ka sa mar wangʼo ubani nochopo, jolemo duto nochokore oko kendo negilamo.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
Eka malaika mar Ruoth Nyasaye nofwenyorene, kochungo yo korachwich mar bath kendo mar misango mar wangʼo ubani.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Kane Zekaria onene, ne obwok kendo luoro nomake.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
To malaika nowachone ni: “Kik ibed maluor, Zekaria; lamoni osewinji chiegi Elizabeth biro nywoloni wuowi, kendo inichake Johana.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
Obiro bedo ni mor kod ilo, to ji mangʼeny nomor nikech nywolne,
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
Nimar enobed ngʼat maduongʼ e nyim Ruoth. Ok nomadh kongʼo kata gimoro amora makech, to enopongʼ gi Roho Maler chakre nywolne.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Obiro kelo jo-Israel mangʼeny ir Ruoth Nyasachgi.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
Kendo notel nyim Ruoth, gi chuny kod teko mar Elija, koduogo chunje wuone ir nyithindgi, kendo koloko joma wigi tek mondo oluw rieko mar ji makare, koiko oganda mowinjore ni Ruoth.”
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
Zekaria nopenjo malaika niya, “Ere kaka anyalo ngʼeyo ni wachni en adier? An ngʼat moti kendo chiega bende hike oniangʼ.”
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Malaika nodwoko niya, “An Gabriel, achungo e nyim Nyasaye, kendo oseora mondo awuo kodi kendo nyisi wach maberni.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
To koro ibiro bedo momo kendo ok iniwinj nyaka ndalo ma gini notimre, nikech ne ok iyie wechena mabiro bedo adiera e kindegi mowinjore.”
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
E kindeno, ji ne rito Zekaria kendo negiwuoro ni angʼo momiyo osebedo amingʼa ei hekalu.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Kane owuok oko, to ne ok onyal wuoyo kodgi. Negingʼeyo ni noseneno fweny ei hekalu, nimar nosiko konyisogi gik moko gi lwete to ne ok onyal wuoyo.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Ka kindene mar tich norumo, nodok dala.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
Bangʼ mani chiege Elizabeth nomako ich to kuom dweche abich ne ok owuok oko.
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
Nowacho niya, “Ruoth Nyasaye osetimona ma. E ndalogi osenyiso ngʼwonone kuoma kendo ogolona wichkuot e kind ji.”
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
E dwe mar auchiel, Nyasaye nooro malaika Gabriel mondo odhi Nazareth, e dala mar Galili;
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
ir nyako ngili, mane oseketo winjruok mar kend gi ngʼato ma nyinge Josef ma nyakwar Daudi. Nying nyakono mapok ongʼeyo dichwo ne en Maria.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
Malaika nodhi ire momose niya, “Amosi, in nyako mogwedhi moloyo! Ruoth ni kodi.”
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Wechego nochando chuny Maria ahinya, to nowuoro mos mane omosegono, ni tiende angʼo.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
To malaika nowachone niya, “Kik iluor Maria, nikech Nyasaye osetimoni ngʼwono.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Ibiro mako ich kendo ininywol wuowi, to inimiye nying ni Yesu.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Obiro bedo maduongʼ kendo noluonge ni Wuod Nyasaye Man Malo Moloyo, Ruoth Nyasaye biro miye kom loch mar kwar mare, Daudi.
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
To enobed gi loch kuom od Jakobo nyaka chiengʼ, pinyruodhe ok norum ngangʼ.” (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
Maria nopenjo malaika niya, “Mani biro bedo nadi, to pod an nyako mapok ongʼeyo dichwo?”
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Malaika nodwoko niya, “Roho Maler biro biro kuomi, kendo teko mar Nyasaye Man Malo Moloyo biro umi. Kuom mano jal maler monego nywol ibiro luongo ni Wuod Nyasaye.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Bende ngʼeni Elizabeth ma watni biro bedo gi nyathi kata e hike moniangʼno, to dhako mane iluongo ni migumbano, koro en gi ich mar dweche auchiel.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
Nimar onge gima nyalo tamo Nyasaye.”
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maria nodwoko niya, “An jatich Ruoth, onego timre kaka iwacho.” Eka malaika noweye.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
E kindeno Maria noikore mowuok mapiyo kodhi e piny motimo gode mar Judea,
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
kama nodonjo e dala Zekaria kendo nomoso Elizabeth.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Ka Elizabeth nowinjo mos mar Maria nyathi notugo e iye kendo Elizabeth nopongʼ gi Roho Maler.
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
Gi dwol maduongʼ nomor kowacho niya, “In dhako mogwedhi kuom mon, kendo nyathi ma ibiro nywolo bende ogwedhi!
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
To angʼo momiyo obedo mangʼwon koda momiyo min Ruodha dibi ira?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Piyo piyo nono ka mosni nochopo e ita, nyathi manie iya notugo gi mor.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
Ogwedhi in dhako moseyie ni gima Ruoth osewachone biro timore.”
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
To Maria nowacho niya, “Chunya opako Ruoth
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
kendo chunya oil kuom Nyasaye Jawarna,
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
nimar oseparo dhier mar jatichne. Chakre kawuononi tienge duto biro luonga ni ngʼat mogwedhi,
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
nimar Jal Maratego osetimona gik madongo, Nyinge ler.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
Kechne chopo kuom jogo moluore chakre tiengʼ ka tiengʼ.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Osetimo timbe madongo gi bade; okeyo jogo masungore e parogi maiye.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
Osegolo ruodhi e kombegi to osetingʼo malo joma muol.
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
Oseyiengʼo jokech gi gik mabeyo to oseriembo jo-mwandu gi lwetgi nono.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
Osekonyo jatichne Israel, koparo bedo mangʼwon,
ne Ibrahim kod nyikwaye nyaka chiengʼ, mana kaka nowachone kwerewa.” (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Maria nodak gi Elizabeth kuom dweche madirom adek eka nodok thurgi.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Kane en kinde mane Elizabeth onego yudie nyathi, nonywolo nyathi ma wuowi.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Jogwengʼ kod wedene nowinjo ni Ruoth Nyasaye osetimone kech maduongʼ mi gibedo kode e morne.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Chiengʼ mar aboro negibiro mondo giter nyathi nyangu kendo negidwaro chake nying wuon-gi Zekaria,
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
to min-gi nowuoyo kendo owacho niya, “Ooyo! Ibiro luonge ni Johana.”
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
Negiwachone niya, “Onge ngʼato moro kuom wedeni man-gi nyingni.”
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Eka ne giwuoyo gi wuon mare gi lwetgi, mondo giyud ni en nying mane madoher luongogo nyathi.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
Nokwayo bao mar ndiko kendo ji duto nowuoro ka nondiko niya, “Nyinge en Johana.”
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Gikanyono dhoge noyawore kendo lewe nogonyore, mi nochako wuoyo, kopako Nyasaye.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Luoro nomako jogwengʼ duto, kendo ji duto manie piny gode Judea ne loso kuom gigi duto.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
Ngʼato ka ngʼato mane owinjo wachni ne owuoro ahinya, kapenjo niya, “Nyathini biro bedo machal nade?” Nimar lwet Ruoth ne ni kode.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Wuon mare Zekaria nopongʼ gi Roho Maler kendo nokoro wach kama:
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
“Pak obed ne Ruoth Nyasach Israel; nikech osebiro kendo osereso joge.
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
Osechungonwa tungʼ mar warruok marwa, e od jatichne Daudi,
(kaka nowacho gi dho jonabige maler mag ndalo machon), (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
warruok ae lwet wasikwa, kendo ae lwet jogo duto mamon kodwa,
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
mondo onyis kech ne kwerewa, kendo opar singruokne maler,
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
singruok mane okwongʼorego ne kwarwa Ibrahim:
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
mondo oreswa e lwet wasikwa kendo omi watine maonge luoro,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
e ngima maler kod tim makare e nyime ndalowa duto.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
“To in, nyathina, ibiro luongi ni janabi mar Nyasaye Man Malo Moloyo; nimar ibiro telo e nyim Ruoth mondo ilosne yo,
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
kendo imi joge ngʼeyo wach mar warruok kuom weruok mar richogi,
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
nikech ngʼwono mamuol mar Nyasachwa, ma chiengʼ mawuok biro kelonwa koa e polo,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
mondo orieny kuom jogo modak e mudho, kendo e tipo mar tho, mondo otel ne tiendewa e yor kwe.”
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
To nyathino nodongo kendo nobedo motegno e chuny; bende nodak e thim nyaka nochopo chiengʼ mane onyisore ratiro e nyim Israel.
