< Lukas 1 >

1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Vážený Teofile! Mnozí přede mnou se snažili pravdivě vylíčit život a dílo Ježíše Krista na základě spolehlivých zpráv jeho žáků a jiných očitých svědků.
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
Nyní jsem se tedy rozhodl i já důkladně přezkoumat, utřídit a sepsat veškeré dostupné zprávy. Vznikl tento spisek, který ti věnuji,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
abys nabyl jistoty, že to, o čem ses již leccos dověděl, je pravda.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
Začnu tím, co se přihodilo židovskému knězi Zachariášovi, který žil v době vlády judského krále Heroda. Zachariáš byl členem jedné ze čtyřiadvaceti kněžských skupin, jejichž povinností bylo dvakrát do roka, vždy po celý týden, přisluhovat při bohoslužbách v jeruzalémském chrámu. Jeho manželka Alžběta pocházela z kněžského rodu Árónova.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Oba byli upřímně zbožní a řídili se svědomitě všemi Božími příkazy a předpisy.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Byli to již starší lidé a zůstali bezdětní, protože Alžběta byla neplodná.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Jednoho dne šel Zachariáš do chrámu, aby tam splnil svoji kněžskou povinnost.
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
Tentokrát byl vylosován, aby vstoupil do svatyně a tam na oltáři pálil kadidlo.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
Zatím se venku shromáždění lidé modlili, jak bylo v té hodině zvykem.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
Tu se knězi po pravé straně oltáře ukázala postava.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Zachariáš se vyděsil.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Boží posel ho však uklidňoval: „Neboj se, Zachariáši! Přišel jsem ti oznámit, že Bůh vyslyšel tvé modlitby. Tvoje manželka porodí syna, kterému dáte jméno Jan (Bůh je milostivý).
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
Přinese ti mnoho radosti a mnozí budou vděčni, že se narodil.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
Stane se jedním z velkých Božích mužů. Nedotkne se nikdy vína ani opojného nápoje. Duch svatý ho naplní hned od narození.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Mnohé z židů přivede zpět k Bohu, jejich skutečnému Pánu.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
Svou duchovní mocí a horlivostí bude připomínat proroka Elijáše. Smíří otce se syny a vzpurným otevře oči pro pravdu. Jako královský posel připraví lidi na příchod Božího vládce.“
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
Zachariáš namítl: „Jak tomu mohu věřit? Vždyť jsem už starý a moje žena také není mladá.“
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Anděl ho pokáral: „Já jsem Gabriel a přijímám rozkazy přímo od Boha. On sám mě poslal, abych ti vyřídil tyto radostné zprávy.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
Protože jsi však neuvěřil, budeš němý, dokud se má slova ve svůj čas nesplní.“
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Lidé zatím venku čekali na Zachariáše a už jim bylo divné, že tak dlouho nejde.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Když se konečně objevil, nemohl promluvit. Posunky jim dal najevo, že měl ve svatyni vidění.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Když skončil týden jeho chrámové služby, vrátil se domů.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
Brzy na to Alžběta otěhotněla, ale tajila to před veřejností až do pátého měsíce.
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
Radovala se: „Bůh se nade mnou slitoval a sejmul ze mne pohrdání a neúctu lidí.“
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
Asi půl roku po Zachariášově vidění poslal Bůh anděla Gabriela do galilejského městečka Nazaretu
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
k dívce jménem Marie. Byla snoubenkou Josefa, který pocházel z Davidova královského rodu.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
Anděl ji oslovil: „Blahopřeji ti, Marie, Bůh ze všech žen vyvolil právě tebe k velikému úkolu!“
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Jeho slova ji znepokojila a nechápala jejich smysl.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Posel pokračoval. „Neboj se, Marie. Bůh ti chce nevídaně požehnat.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Narodí se ti syn a dáš mu jméno Ježíš (Bůh vysvobozuje).
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Nebude to obyčejný člověk, ale právem bude nazýván ‚Syn Nejvyššího‘.
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
Usedne na trůn Davidův a bude nejen vládce Izraele, ale založí království, které nikdy neskončí.“ (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
Marie namítla: „Jak se mi může narodit dítě? Vždyť nežiji s mužem!“
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Anděl jí řekl: „Sám Stvořitel na tobě projeví svou moc. Duch svatý to způsobí, a tak tvé dítě bude svatý Boží Syn. U Boha není nic nemožného.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Vždyť i tvá příbuzná Alžběta, po celý život neplodná, bude mít nyní ve svém stáří syna. Již za tři měsíce se jí narodí.“
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Marie na to řekla: „Chci přijmout, co mi Bůh ukládá. Ať se tedy stane, jak jsi řekl.“Pak anděl odešel.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Brzy nato se Marie vydala do judských hor, do města, kde žil Zachariáš s Alžbětou.
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
Když k nim vešla a pozdravila, pocítila Alžběta, jak se její dítě živě pohnulo. V tu chvíli Alžbětu nadchl Boží Duch
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
a zvolala: „Marie, Bůh tě vyvolil mezi všemi ženami a tvůj syn bude veliký dar lidem.
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Jaká je to pro mne čest, že mne navštívila matka mého Pána!
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Sotva jsem zaslechla tvůj pozdrav, děťátko ve mně radostí poskočilo.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
Jak je dobře, že jsi uvěřila Božím slibům. On je všechny splní.“
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
Nato se Marie začala modlit: „Celým srdcem chválím Pána
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
a raduji se v Bohu, svém Spasiteli.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
Mne, nepatrné, si povšiml. Lidé ze všech národů si mne budou vděčně připomínat pro velké věci, které mi Bůh prokázal. Je mocný a svatý,
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
ale neustále se slitovává nad těmi, kteří ho ctí v kterékoliv době.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Vztahuje svoji mocnou ruku, aby mařil plány pyšných,
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
aby sesazoval mocné z trůnů, pozvedal ponížené,
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
sytil hladové dobrými věcmi a bohaté propouštěl s prázdnýma rukama.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
Ujímá se svého lidu, Izraele, protože slíbil našim otcům,
55 mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder." (aiōn g165)
Abrahamovi i jeho potomkům, že k nim bude na věky milosrdný.“ (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Marie pobyla u Alžběty asi tři měsíce a pak se vrátila domů.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Přišel Alžbětin čas a narodil se jí syn.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Všichni sousedé a příbuzní se radovali, že ji Bůh tak obšťastnil.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Sešli se osmého dne, kdy podle zákona bývali chlapci obřezáváni. Všichni předpokládali, že dítě se bude jmenovat po otci Zachariáš.
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
Alžběta však chtěla, aby se jmenoval Jan.
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
Namítali: „Ale vždyť se tak ve vaší rodině nikdo nejmenoval.“
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Žádali, aby se k tomu vyjádřil otec.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
Ten vzal tabulku a k překvapení všech napsal: „Jeho jméno je Jan.“
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
A tehdy se jeho ústa zase otevřela a prvními slovy děkoval Bohu.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Užaslí sousedé pochopili, že se tu děje něco mimořádného, a zpráva o tom se roznesla po judských horách.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
Kdo ji slyšel, uvažoval, co s tím dítětem Bůh zamýšlí. Všichni viděli, že ho provází Boží moc.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Duch svatý vnukl Zachariášovi tato prorocká slova:
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
„Chvála Pánu, Bohu Izraele, že přichází svému lidu na pomoc a vysvobozuje ho.
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
Posílá nám mocného Zachránce z rodu krále Davida,
70 såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn g165)
kterého již dávno ústy svých proroků ohlašoval. (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
Ten nás vytrhne z rukou nepřátel a všech, kteří nás nenávidí.
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
Dnes se Bůh láskyplně přiznává k našim otcům a ke své smlouvě s nimi.
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
Vždyť se zavázal Abrahamovi, že jednou budeme sloužit Bohu po celý život, zbaveni útlaku a strachu, očištěni a poslušni. A ty, synu, budeš prorokem Nejvyššího. Připravíš cestu Božímu Synu: Lidem budeš ohlašovat, že je přichází zachránit a odpustit jim všechna provinění. V něm k nám přichází Bůh plný slitovné lásky. Slunce spásy již vychází,
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
aby zazářilo všem, kdo žijí ve tmách a ve stínu smrti, a osvítilo nám cestu ke smíření s Bohem!“
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Chlapec Jan se dobře rozvíjel tělesně i duševně. Později odešel na poušť, kde žil v ústraní až do chvíle, kdy vystoupil se svým poselstvím před veřejností.

< Lukas 1 >