Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Aicae salakah kaom tangtang hmuen kawng thuihaih maeto pacoeng maeto kamtomh poe ah suek hanah paroeai ca tarik kaminawk oh o boeh,
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
nihcae loe tangsuek na hoi hnukung ah oh o, tamthanglok toksah kaminawk mah, aicae khae thuih ih lok baktih toengah;
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
kahoih koek Theophila, tangsuek na hoi kaom hmuennawk to kakoep ah thaikop boih moe, hmuen kaom maeto pacoeng maeto kamtomh poe ah, nangcae khaeah tarik nahaeloe hoi tih, tiah poekhaih ka tawnh,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
to tiah ni ang patuk o ih lok to kahoihah na panoek o tih.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
Judea siangpahrang, Herod dung ah, Zakaria, tiah ahmin kaom qaima maeto oh, anih loe Abijah ih acaeng ah oh moe, a zu Elizabeth loe Aaron ih acaeng ah oh.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Nihnik loe Sithaw hmaa ah katoeng kami ah oh hoi moe, Angraeng mah paek ih kaalok hoi sak han koi toknawk boih coek koi kaom ai ah a sak hoi.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Elizabeth loe caa kak pongah nawkta tawn hoi ai, nihnik loe saning coeh hoi parai boeh.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Anih mah angmah ih kaminawk hoi Sithaw hmaa ah qaima toksakhaih tue phak naah,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
qaimanawk mah sakzong ih atawk baktih toengah, Angraeng tempul thungah akun moe, hmuihoih thlaekhaih loe anih ih tok ah oh.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
Hmuihoih thlaek nathuem ah, paroeai kaminawk loe tasa bangah lawkthuih o.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
To naah anih khaeah Angraeng ih van kami maeto amtueng moe, hmuihoih thlaekhaih hmaicam bantang bangah angdoet pae.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Zakaria mah anih to hnuk naah zit moe, tasoehhaih hoiah oh.
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Toe van kami mah anih khaeah, Zakaria, zii hmah: na lawkthuihaih Sithaw mah thaih boeh; na zu Elizabeth mah capa maeto na sah pae tih, anih ih ahmin to Johan, tiah sak han oh.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
Anghoehaih hoi oephaih to na tawn tih; anih tapen pongah paroeai kaminawk loe anghoe o tih.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
Anih loe Angraeng mikhnuk ah kalen ah om ueloe, misurtui hoi paqui thaih koi hmuen roe nae mak ai; anih loe amno zok thung hoi kamtong Kacai Muithla hoiah koi tih.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
Anih mah paroeai Israel kaminawk to angmacae ih Angraeng khaeah angqoisak tih.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
Anih mah ampanawk ih palungthin to a caanawk khaeah angqoisak tih, lok tahngai ai kaminawk to katoeng kaminawk ih palunghahaih loklam bangah angqoisak ueloe, Angraeng hanah kaminawk omsak coek tih, anih loe Elijah ih palungthin, thacakhaih hoiah Angraeng hmaa ah caeh tih, tiah a naa.
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
Zakaria mah van kami khaeah, Hae hmuen hae kawbangmaw ka panoek thai tih? Kai loe mitong boeh moe, ka zu doeh mitong boeh, tiah a naa.
19 Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
To naah van kami mah anih khaeah, Kai loe Sithaw hmaa ah angdoe, Gabriel ah ka oh; lok kang thuih moe, kahoih hae anghoehaih tamthangnawk patuek han ih ni nang khaeah ang patoeh.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
Khenah, atue phak naah akoep han koi kang thuih ih loknawk to na tang ai pongah, hae hmuennawk ohhaih ni pha ai karoek to, lok na aa tih, tiah a naa.
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Kaminawk mah Zakariah to zing o, anih loe tempul thungah akra parai boeh pongah dawnrai o.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Anih tasa bang tacawt naah loe, kaminawk khaeah lokthui thai ai boeh: anih loe lok apae ai, kaminawk khaeah ban hoiah ni angmathaih a sak pae: to pongah kaminawk mah anih loe tempul thungah hnuksakhaih a hnuk kalang mue, tiah poek o.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Anih loe a toksakhaih boeng pacoengah, angmah im ah amlaem.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
To ninawk boeng pacoengah a zu Elizabeth to zokpom; anih loe khrah pangato thung imthung ah anghawk,
25 och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
anih mah ang khet nathuem ah, kaminawk salakah kai kasae thuihaih to takhoe ving hanah, Angraeng mah kai hanah hae hmuen hae sak boeh, tiah a thuih.
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
Elizabeth zokpomhaih khrah tarukto phak naah, Sithaw mah van kami Gabriel to Kalili prae, Nazareth vangpui ah kaom,
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
David imthung takoh Joseph, tiah ahmin kaom kami mah hamh ih tangla cuem khaeah patoeh; tangla kacuem ih ahmin loe Meri.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
Anih khaeah van kami to caeh moe, Kasang koek tahamhoih hnu kami, anghoe ah! Sithaw loe nang hoi nawnto oh: nang loe nongpatanawk thungah tahamhoih kami ah na oh, tiah a naa.
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Meri mah anih to hnuk naah, dawnrai, a palung thung hoiah kawbaktih kami tapringhaih lok maw vai, tiah poek.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Toe van kami mah anih khaeah, Meri, Zii hmah: nang loe Sithaw mah palung tong ih kami ah na oh boeh.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Khenah, zok na pomh ueloe, caa nongpa maeto na sah tih, anih ih ahmin loe JESU, tiah sak han oh.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Anih loe paroeai len tih, Sang koek Capa, tiah kawk o tih: Angraeng Sithaw mah Ampa David ih angraeng tangkhang to anih khaeah paek tih:
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
Anih mah Jakob imthung to dungzan ah uk tih; a prae loe boenghaih om mak ai, tiah a naa. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
To naah Meri mah van kami khaeah, Hae hmuen loe kawbangmaw angcoeng thai tih? Nongpa hoi ka om ai bae, tiah a naa.
35 Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Van kami mah anih khaeah, Kacai Muithla na nuiah om tih, Kasang koek sakthaihaih tha mah na oh haih tih: to pongah nang khaeah tapen han koi Ciimcai Capa loe Sithaw Capa, tiah kawk tih.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Khenah, nam nawkamya ah kaom Elizabeth doeh mitong pacoengah caa nongpa maeto pomh boeh: anih loe caa kak, toe vaihi zokpomhaih khrah tarukto oh boeh.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
Sithaw han angcoeng thai ai hmuen tidoeh om ai, tiah a naa.
38 Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
To naah Meri mah, Khenah, kai loe Angraeng ih toksah nongpata ah ni ka oh; na thuih ih lok baktih toengah ka nuiah om nasoe, tiah a naa. To pacoengah van kami mah anih to caehtaak.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Meri loe angthawk moe, Judea prae mae nuiah kaom vangpui maeto ah karangah caeh;
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
Zakariah ih imthung ah akun moe, Elizabeth to lok tapring.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Meri mah tapring ih lok to Elizabeth mah thaih naah, a zok thung ih nawkta to angtawt; to naah Elizabeth loe Kacai Muithla hoiah koi:
42 och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
anih mah, Nang loe nongpatanawk thungah tahamhoih kami ah na oh, na zok thung ih athaih doeh tahamhoih.
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Tipongah maw ka Angraeng ih amno ah ohhaih to kai khaeah ang paek?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Khenah, nang tapringhaih lok to ka thaih naah, anghoe loiah ka zok thung ih nawkta to amloep tahang.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
Angraeng khae hoi thuih ih loknawk loe anih khaeah akoep tih, tiah tanghaih tawn nongpata loe tahamhoih, tiah tha hoiah a hangh.
46 Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
Meri mah, Ka hinghaih pakhra mah Angraeng to pakoeh moe,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
pahlongkung Sithaw khaeah palung anghoehaih ka tawnh.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
Poek kahnaem a tamna nongpata to anih mah khet boeh: khenah, vaihi hoi kamtong kaminawk boih mah tahamhoih kami, tiah na kawk o tih.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
Thacak kami mah kai hanah kalen parai hmuennawk to ang sak pae boeh; anih ih ahmin loe ciimcai.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
Anih palungnathaih loe anih zithaih tawn kaminawk nuiah adung maeto pacoeng maeto khoek to oh.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Anih mah a ban thacakhaih to amtuengsak moe, poeksang kaminawk to anghaehsak phaeng.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
Thacak kaminawk to angmacae ih angraeng tangkhang nui hoiah pakhrak tathuk moe, poek pahnaem kaminawk to tapom tahang.
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
Zok amthlam kaminawk to kahoih hmuennawk hoiah zok amhahsak moe, angraengnawk to bangkrai ah patoeh ving.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
A palungnathaih to pahnet ai pongah a tamna Israel to abomh;
aicae ampanawk khaeah a thuih ih lok baktih toengah, Abraham hoi a caanawk khaeah doeh boeng ai ah a thuih, tiah thuih. (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Meri loe Elizabeth hoi khrah thumto oh pacoengah, angmah im ah amlaem.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Elizabeth nawkta tapenhaih tue phak naah loe, anih mah caa nongpa maeto sak.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Kawkruk maw Angraeng mah a palungnathaih anih nuiah amtuengsak, tiah imtaeng kaminawk hoi angmah ih nawkamyanawk mah thaih o naah, anih to anghoe o haih.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Ni tazetto naah loe tangzat hin aah hanah nawkta to a caeh o haih; nihcae mah anih ih ahmin loe ampa ih ahmin palawk hanah Zakariah, tiah sak han oh, tiah a thuih o.
60 Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
Amno mah, to tih na ai ni; anih ih ahmin loe Johan, tiah sak han oh, tiah a naa.
61 Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
Nihcae mah anih khaeah, Na caengnawk thungah hae baktih ahmin hae om ai, tiah a naa o.
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
To pongah nihcae mah nawkta ih ahmin kawbangmaw sak han, tiah ampa khaeah ban hoi angmathaih a sak pae moe, a dueng o.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
To naah anih mah ca trikhaih thlung kangphaek to hnik moe, Anih ih ahmin loe Johan, tiah tarik: to naah nihcae dawnrai o boih.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Akra ai ah anih ih pakha to am-ongh pae moe, palai doeh name pae roep, anih loe lok apaeh moe, Sithaw to pakoeh.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
To tiah hmuen to oh pacoengah nihcae taengah kaom kaminawk boih nuiah zithaih to phak: hae tiah kaom hmuen kawng to Judea prae mae nuiah kaom kaminawk boih mah thuih o.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
To lok thaih kaminawk boih mah, Angraeng ih ban anih nuiah oh pongah, hae nawkta loe kawbaktih nawkta ah maw om tih vai? tiah palung thung hoiah a poek o.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Ampa Zakariah loe Kacai Muithla hoiah koi moe,
68 "Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
Israel kaminawk ih Sithaw loe tahamhoihaih om nasoe; anih loe angmah ih kaminawk khaeah paqaih moe, angmah ih kaminawk to akrang boeh,
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
a tamna David imthung ah aicae hanah pahlonghaih takii maeto tacawtsak boeh;
long amtong tangsuek na hoiah angmah ih kaciim tahmaanawk ih pakha hoi thuih ih lok baktih toengah: (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
aicae loe aimacae misa hoi aicae hnuma kaminawk boih ih ban thung hoiah a loih o tih;
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
aicae ampanawk khaeah lokkam ih palungnathaih to amtuengsak moe, angmah ih kaciim lokmaihaih to pahnet han ai ah,
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
anih loe aicae ampa Abraham khaeah lokkamhaih to sak boeh:
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
zithaih tawn ai ah a hing o na thung, ciimcaihaih hoi toenghaih hoiah anih ih tok to a sak o hanah, aimacae misa ban thung hoiah aicae to na loisak tih.
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
Nawkta, nang loe, Kasang koek ih tahmaa ah na oh, tiah kawk o tih: nang loe Anih ih loklam paroep hanah Angraeng hmaa ah na caeh tih;
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
nihcae zaehaihnawk tahmenhaih rang hoiah Anih ih kaminawk khaeah pahlonghaih kawng panoeksak hanah,
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
van ranui ih ni bae baktih toengah, aicae Sithaw palungnathaih loe aicae khaeah ni baktiah bae tih boeh;
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
khoving thung hoi duekhaih tahlip tlim ah anghnu kaminawk to aanghaih paek moe, misa angdaehhaih loklam ah aicae khok takansakhaih ni loe angzoh boeh, tiah lok taphong.
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Nawkta loe poekhaih palungthin thacakhaih hoiah qoeng tahang, anih loe Israel kaminawk khaeah amtueng ai karoek to praezaek ah khosak.
