< Lukas 7 >

1 När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
Jisasi'ma ana miko veama rempima huzami vagareteno zamatreno Kapaneamu kumate vu'ne.
2 Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
Mago 100'a sondia vahete kva nera, vahe'mo'za antahi nemiza ne'mofo, kazokzo eri'za ne'amo'a, kri erino fri'za nehigeno,
3 Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
ana sondia vahete kva ne'mo'a Jisasinkema nentahino, Jiu ranra vahe'mokizmi huzmantege'za kazokzo eri'za vahe'a eme azeri so'e hunteniegu ome antahigenaku Jisasintega vu'naze.
4 När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: "Han är värd att du gör honom detta,
Zamagrama Jisasinte enehanati'za amanage hu'za hanaveti'za antahige'naze. Ana sondia kva nera knare'za nehia nekinka, Kagra amne aza hugahane.
5 ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss."
Na'ankure agra tagrikura avesineranteno, osi mono nontinena ki'ne.
6 Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: "Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
Jisasi'a magoka zamagrane vuno, nontava'onte uravao nehigeno, ana sondia kva ne'mo'a rone'amokizimi huzmantege'za Jisasinte vu'za, huzmante'nea kea ome asami'naze. Ramoka nagri nontegama ezankura amuho osuo. Na'ankure nagri nontega kagrama e'arera knarera osu'noe. E'ina hu'nogu, Kagrite'ma esuana knare osu'noe.
7 Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
E'ina hu'nogu, Kagrite'ma esuana knare osu'noe. Hianagi eri'za vahe'nimofo magoke ke hugeno kri'amo'a amne hunteno.
8 Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så."
Na'ankure nagranena rankva ne'mofo agoraga'a mani'noge'za, ete sondia vahe'mo'za nagri nagorga mani'nage'na, nagrama anamofonku hu'na, vuo hugeno'a agra nevie. Hagi magomofonku eno hugeno'a, agra ne-e. Kazokzo eri'za vahenigu hu'na, e'ina huo hugeno anaza nehie.
9 När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: "Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro."
Higeno Jisasi'ma ana ne'mofo kema nentahino'a tusi'a antri nehuno, rukrahe huno avariri'za vu'naza vahekura anage huno zamasami'ne. Magore hu'na Israeli vahepina amanahu amentintine vahera onketfa hu'noe.
10 Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
Huzmantege'za e'naza vahe'mo'za rukrahe hu'za nontega ome kazana, ana kazokzo eri'za ne'mo knamreno mani'nege'za ome ke'naze.
11 Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
Anama huteno henka Jisasi'a Nainie nehaza rankumate amage'ma nentaza disaipol naga'ane nevige'za, tusi'a veamo'za avariri'za magoka vu'naze.
12 Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
Ana kuma kasante nevigeno, mago fri'nea nera eri'za atirami'zma e'naze. Ana a'mofona magoke mofavregino, kento'a mani'negeno ana kumapi tusi'a vahe krefamo'za ana a'enena e'naze.
13 När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: "Gråt icke."
Ramo ana a'ma ome negeno'a asunku hunenteno, Zavira oto nehuno,
14 Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: "Unge man, jag säger dig: Stå upp."
anante eno sesenku'are ome avako nehigeza, zafa hu'za nevaza vahe'mo'za anante oti'naze. Jisasi'a anage hu'ne, Nehazavemoka Nagra otio hu'na kagrikura nehue!
15 Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
Anama fri'nea ne'mo'a otino nemanino, agafa huno keaga nehigeno, Jisasi'a ana nera avazuhuno nererana ami'ne.
16 Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss" och: "Gud har sett till sitt folk."
Tusi koro nehu'za Anumzamofo agi erisaga hu'za anage hu'naze. Agatererfa kasnampa ne' amu'nontifina efore nehigeno, Anumzamo'a Agra'a vahe'a eno zamaza nehie hu'naze!
17 Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
Ama anazama Jisasi'ma hiazamofo agenkemo'a maka Judiane mika megagi'nea kumatamimpina vuno eno hu'ne.
18 Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
Mono ti frente Jonima amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za maka'zama Jisasi'ma hu'neazamofo agenke'a ome Jonina asamizageno, tare amage'manenta'a disaipol ne'tre kehuno,
19 Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?"
Jisasi ome antahige'ogu huznanteno, Kagra egahiema hu'nea ne Mesaiaga tazama hunka taguvazi ne'pi, rumofonku avega antegahuno?
20 När mannen kommo fram till honom, sade de: "Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'"
Higeno ana netremoke e'ne anage hu'ne Jisasina asami'na'e, Mono ti fre Joni'a amanage huno hurantegeta kantahigenaku neo'e. Kagra egahiema higeta avegama ante'nona tazahu ne' Mesaiagafi, rumofonku avega antegahuno?
21 Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
Anankna fatgorera hakare rumofo rumofo kri eri'naza vea Jisasi'a zamazeri so'e nehuno, havi avamutmi zmagu'afinti hunezmanteno, rama'a zmurga asu hu'nea vahera zamazeri hari huzmante'ne.
22 Och han svarade och sade till männen: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
Ana huteno anage huno kenona zanirera, zanasami'ne, Vuta nazano negeta nentahita ha'azana Jonina ome asami'o, zamavu asu hu'nea vahe'mo'za hari nehazageno, zamagia haviza hu'namo'za zamagia refatgo nehazageno, fugonkrima eri'naza vahera neganamrazageno, zamagesa ankanire vahe'mo'za nentahizageno, fri vahe'mo'za onetizageno, zamunte omane vahe'pina Knare Musenkea huama nehie.
23 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten."
Hanki iza'o Nagri'ma ha'ma reonantesimo'a muse hugahie.
24 När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
Joninkema eri'ne e'na'a netremokea vutakeno, Jisasi'a agafa huno tusi'a veapi Joninku huno, Ka'ma kopima vu'nazana na'a kenaku vu'naze? Jaho'mo hakema eri tagosi hu'nea zampi? I'o.
25 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
Hianagi Na'a ome kenaku vu'naze? Fru fru huno konariri'ane kukena hu'nea vahe ome kenafi? I'o, knare konariri'ane kukenama hu'za, so'e zampima nemaniza vahera, kini vahe nompi nemanize!
26 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
Hianagi na'a ome kenaku vu'naze? Kasnampa nepi? Izo tamage hu'na neramasmue. Ana ne'mo mika kasnampa vahera zmagatere'ne.
27 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
E'i ana nekura avontafepina amanage huno krente'ne, Ko, nagri ke erino vu vahera, huntogeno ugagota huganteno neviankino, agra kana variganteno vugahie. (Mal 3:1)
28 Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
Nagra neramasamue, a'nemo'za kase zamante'naza vahepintira mago'mo'e huno Jonima agatere'nea nera omani'ne, ana nehigeno Anumzamofo Kumapina osi hu'nemo, agrira agetere'ne.
29 Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
Maka vahe'mo'zane havige hu'za takesi zago eneriza vahe'mo'zanena ana nanekema nentahiza, Anumzamofo avu'avazamo'a fatgo hu'ne hu'naze. Na'ankure Joni'ma mono tifre zmantenegu ana hu'naze.
30 Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
Hianagi Farisi mono vahe'mo'zane, kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'za, Anumzamo'ma zamagri'ma zamaza hunaku retro hu'neazana zmefi humi'naze. Na'ankure zamagrira Joni'a mono tina fre ozmante'ne.
31 Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
Hagi na'ante huntena ama knafi vahe'mofo avu'avazankura avame kea hugahue. Zamagra nankna hu'naze hu'na hanue?
32 De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
Zamagra mofavre'ramimo'za maketi kumapi mani'ne'za kehugantigama hiaza nehaze. Nehu'za roane'amokizmigura anage hu'naze, Tagra konke tafe ronanagi, tamagra avoa noraze. Zavite zagame hunanagi, zavira notaze.
33 Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
Na'ankure mono tifrente Joni eno, bretine waini tine nonegetma, tamagra hutma havi avamu agripi mani'ne hu'naze.
34 Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
Vahe'mofo Mofavremo eno ne'zane tine nenegetma, tamagra hutma, keho ne'za nevava nehuno, waini ti neneno, takesi zago eneriza vahe ene kumi vahe'ene raru huno nemanie nehaze!
35 Men Visheten har fått rätt av alla sina barn."
Hianagi knare antahintahizana Agri'ma avaririza vahepi eriama nehie.
36 Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
Mago Farisi ne'mo'a, Jisasina ne'za agrane ome nesniegu agi higeno vu'ne. Farisi ne'mofo noma'afi ne'zane trate aza tununte anteno mani'ne.
37 Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
Anante ana kumateti mago kumi a'mo'a, Farisi ne'mofo nompi Jisasima nezama nene nehazankema nentahino, mago mananentake masave aravasta have tafempi me'negeno erino eno,
38 och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
amefiga'a agare emaniteno, zavi neteno avunuteti agia sese nehuno, azokanu eri ho'mu nehuno, rama'a zupa agia antako nehuno, mana nentake masave tagino agare frente'ne.
39 Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: "Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska."
Hagi Jisasima ke higeno e'nea Farisi ne'mo'a anazana negeno, amanage huno agu'afina agesa antahi'ne, ama kasnampa ne'ma mani'neresina, kumi' hu'nea a'mo avako Agrira nehiankino, agafa'a keno antahino nehuno kumi are huno hisine.
40 Då tog Jesus till orda och sade till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det.
Jisasi'a Saimoni antahintahia negeno kenona'a huno, Saimoniga, naneke kasminaku nehue higeno, Saimoni'a huno, knareki Rempi hurami ne'moka amne kea huo.
41 "En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
Higeno Jisasi'a amanage hu'ne, Magora nofihu zago netrea ne'mo'a, tare ne'tre zagoa zanami'ne. Magomo'a 500ti zago nofi huno erigeno, mago'mo'a 5fu'a zota erine.
42 Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?"
Hanki ana zagomofo nona'a hu'ne amiga osakeno, knareki atre'o, huno huzanante'ne. Iza agtereno ana zagoma nofitema netrea nekura avesinenteno tusi musena huntegahie?
43 Simon svarade och sade: "Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest." Då sade han till honom: "Rätt dömde du"
Saimoni'a kenona anage hu'ne, nagesama antahuana rama'a zagoma nofi'ma hu'nemo'e. Higeno Jisasi'a huno, Tamage hufatgo hunka hane.
44 Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: "Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
Anante rukrehe huno ana ara negeno, Saimoninku huno, Kagra ama'i ara negano? Nagra nonka'afi emarerugenka nagia sese hanua tina afi onami'nane. Hianagi ko, ama a'mo'a avunuteti nagia sese nehuno, azokateti erihomu hunante'ne.
45 Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
Kagra nonka'afi enefrogenka nantako hunka onavre'nane. Hianagi nonka'afi efroregatira ama amo'a agafa huno nagiamofona antako huvava hu'ne.
46 Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
Kagra masavena taginka nanumpina freonante'nane. Hianagi ama a'mo mananentake masevena tagino nagiamofona masavena frenante'ne.
47 Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet."
E'ina agafare Saimoniga anage kagriku nehue, rama'a kumi ama amo hu'nege'na eri atrentogeno rama'azampi avesinenante. Hianagi osi'a kumi'ma atrente'nomo'a osi'a avesinenante.
48 Sedan sade han till henne: "Dina synder äro dig förlåtna."
Ana huteno Jisasi'a ana a'ku anage huno asami'ne, Kumika'a eritregantoe.
49 Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: "Vem är denne, som till och med förlåter synder?"
Hianagi trate'ma agrane zamaza tununte ante'za mani'namo'za, zamagra'a anage hu'naze. Iza'e ama nera, kumi'ma erinetreana?
50 Men han sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."
Jisasi'a amanage huno ana ara asami'ne, Kamentintimo kaguvazianki, krimpa frune vuo.

< Lukas 7 >