Lukas 21
1 Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
Hagi Jisasi'a ra mono nompi mani'neno kesga huno nezmagege'za, feno vahe'mo'za zagoma ante taferopi ofa zagoa ante'naze.
2 Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
Hagi amunte omne kento a'mo'a tare osi zago ana taferopi netregeno negeno,
3 Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
Jisasi'a anage huno hu'ne, Tamage hu'na neramasamue, ama amunte omne kento a'mo'a makamokizmia zamagatereno ante'ne.
4 Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
Na'ankure zamagra rama'a antenafinti, taferopina mago'a eme ante'naze. Hianagi ama a'mo'a omnetfa hunefinti, agri'ma aza hanigeno manisiama'a miko ante vagarene.
5 Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
Mago'a amagema nentaza disaipol naga'mo'za ra mono noma knare have eri'za noma negiza, vahe'mo'za museza eri'za ementazaza, eriza avasese hunte'naza zantaminku naneke nehazageno, Jisasi'a amanage hu'ne,
6 "Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
Amazama me'negeta negazazana, magokna esigeno'a mago havemo'e huno, mago havemofo agofetura atresageno omanegosianki, ana maka tagna vazitregahaze.
7 Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
Hige'za, ana kegu anage hu'za antahige'za, rempi hurami ne'moka, nanknafi anazana fore hugahie? Ana knama atupama hinkeno'a nankna avame'za fore hinketa ketesunkeno anazana fore hugahie?
8 Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
Jisasi'a anage hu'ne, Tamagra kva huneta atrenkeno mago'a vahe'mo'za havi kantera tamavreza oviho. Na'ankure rama'a vahe'mo'za Nagri nagifina eza anage hugahaze, nagra ana neki, hago knamo'a koftahie hanigeta, tamagra zamage anteta ovutfa hiho.
9 Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
Tamagra ha'ma hanaza agenkene, hazenkeza fore'ma haniazamofo agenkema antahisuta korera osiho, na'ankure ese'zana ana zantamina fore hugahianagi, ame huno vagarekna omegahie.
10 Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
Jisasi mago'ane huno, Mago rankumate vahe'mo'za, mago rankumate vahera hara huntesigeno, mago kinimofo naga'mo, mago kinimofo naga hara hunentesigeno,
11 och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
tusi'a imi enerisigeno, mago'a kaziga tusi'a kri fore nehinkeno, mago'a kaziga tusi'a zamaga netenkeno, monarera ruzahu ruzahu avameza fore huno vahera zamazeri zamagogofegahie.
12 Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
Hu'neanagi anazana fore osu'nena, esera tamagrira tamazeri'za kanonkeve neramami'za, tamavre'za osi mono nompine, kina nompi ome neramante'za, kini vahete'ene kamani vahetera, Nagri nagireku hu'za tamavre'za vugahaze.
13 Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
Zamagrama e'inama hanaza zamo'a, mago kankamu tamamisigeta, Nagri nagi nagenkea huama zamagritera hugahaze.
14 Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
Ana hu'negu antahiantahi hakare hutma, inankna hu kehuta tagra'a taguvazigahune hutma osiho.
15 Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
Na'ankure Nagra nanekema hanaza kene antahintahine tamisugeta, kea hanageno, kema huramantesaza vahe'mo'za, ana kema hanazana eri otregahaze.
16 I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
Hianagi tamagritami tamarera tamafazane, tamafuhezane, tamagri'a naga'mo'zane, ronetamimozane, komoru hu'za mago'amota tamahe frigahaze.
17 Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
Hagi maka'mo'za, tamagrira antahi haviza huramantegahaze. Na'ankure Nagri nagima tamagripi me'neazanteku anara hugahazanagi,
18 Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
magore huno tamasenifi tamazokamo'a fanane osugahie.
19 Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
Tamagrama ana knazampima oti hanavetita vanutma tamasimura erigahaze.
20 Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
Hianagi tamagrama negesageno sondia vahe'mo'za Jerusalemi kumama eme regagisagetma, Jerusalemi kuma azeri haviza hu'zamo'a egofta hie hutma antahiho.
21 Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
Anama hanigeno'a Judiama mani'naza vahe'mo'za freza agonarega vnageno, rankumamofo amunompi mani'nesamo'za atre'za vinkeno, megiama mani'nesamo'za rankumapina uofreho.
22 Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
Na'ankure ama'i ana kna, Anumzamo kefozazmire nona'a huzmante knagino, maka avontafepi krente'nea kea eama hugahie.
23 Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
Zamu'enema hu'nesaza ananene, ana knafi mofavrema ami nemisaza nagamofonkura nasunku huzmantoe. Na'ankure Anumzamofo tusi'a rimpahe knazamo, ama mopafine vahete'enena egahie.
24 Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
Hagi bainati kazinu eme zamahe nefri'za, zamavre'za maka kokantega kina ome hunezmantesageno, Jerusalemi kumara megi'a vahe'mo'za zamagiareti regugupa negrisageno, megi'a vahe'mofo knamo'a vagaregahie.
25 Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
Jisasi'a anage hu'ne, Avame'zana zagerema ikante'ma ofunte fore nehina, mopafina vahe'mokizmia antahintahizmimo'a savri nehina, hanavezmi nomnenkeno, hagerimo kranto kranto huno tusi'a agasasa nerina nentahiza tusi'a kore hugahaze. (Joel 2:31)
26 då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
Mopafima fore'ma hanizamofo nege'za vahe'mo'za zamu evuevu hanige'za traka hu'za masegahaze. Na'ankure monafima me'nea hanave zantamimo'a toretore hinke'za anara hugahaze.
27 Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
Ana nehina Vahe'mofo Mofavremo'a hampompi himamu'ane, tusi'a masa'afi ne-ena kegahaze. (Dan 7:13)
28 Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
Hianagi ana maka'za erigafa huno fore nehinketa, oti hanavetita tamasenia antesga hutma keho. Na'ankure tamagri'ma tamavresia knamo'a egofta nehie.
29 Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
Anante Jisasi'a anage huno mago fronka kea zamasmi'ne, Fiki zafare'ene maka ruga'a zafataraminte keta antahita hiho.
30 När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
Zafamo'ma kasefa asinama regeta, zagegna fore hunaku higeno'e hutma nehaze.
31 Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
E'inahu avame'zama negesutma, Anumzamofo kumara kofta hie hutma tamagesa antahiho.
32 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
Nagra tamage hu'na neramasmue, ama knafi mani'naza veamo'za ofri mani'nesnageno, ana maka'zana fore hugahie.
33 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
Monane mopane fanane hugahianagi, Nagri kemo'a fanane osu mevava hugahie.
34 Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
Jisasi'a mago'ane anage hu'ne, Tamagra kva hiho. Ru negi ti neta negineneta, makazana kva huso'e nosuta, tmavufamofo zanku antahintahi hakare hanagi, e'inahuma hanageno'a krifumo zagagafa azeriankna hu'nenigeno, ana knamo'a ame huno onkesageno tamagritera efore hugahie.
35 ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
Na'ankure maka ama mopafi mani'naza vahete ana knamo'a efore hugahie.
36 Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
Hanki tamagra maka knafina kva hutma maninetma, nunamuna huvava nehutma, hankavetita mani'neta ana maka knazama efore'ma haniana agateneretma, Vahe'mofo Mofavrema esigura avega anteho.
37 Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
Maka mago mago knafina ra mono nompi veara rempi hunezmino, kinagasegeno'a Olivie huza nehaza agonare marerino umanine.
38 Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
Hagi maka vahe'mo'za nanterampi otiza rempima huzamisige'za antahisagu ra mono nompi vutere hu'naze.
