Lukas 21
1 Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
Yeecu, kun nuweri to nobo cuwe cuwe, buro mer luma mor bala yoka lumak.
2 Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
To kange nawiye bune, fuyai mer aniniyoti yob mor.
3 Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
Bilenke ma yi komti, nawiye bune, fuyai, meri la ciye gwam.
4 Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
Gwam nobo wuro ne luma ciyeke mor cuweka ciye ko tenange nyeu. La nawiye fuyai bune, mor bune ce co merken kiyemer cero gwam, wo co cike.
5 Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
Na wo kamenbo tok ker bikurwabe, kambo ci ma cimen bwayileneu ki tero keneu, neka luma.
6 "Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
Dike wo kom to tiye, kakuko wi boti wo tero mani a yito dor kecereu na wo mani a bubatiye.
7 Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
La cin me co ki, Nii “Meranka, fiyan dike wo a bwitiye? Ye a yilam yitom ti na dike borombo na yoten na bwikari?
8 Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
Yeecu ciya, ki kom ti ki bata, kari kange bol kom, diitce an bou mor dene mi, ci yi ti ki, “Man co”, na we dadom, kom bwang cinentende.
9 Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
Tano kom nuwa ker kwenerdi kom kange dii bwali, kom cure, tamyo dike borombo a bwi bwiri, dila cwile mani a boiti nyo na wo.
10 Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
Nyori con yi ci bero an kwenan bero ninten, liyar an kwenan liyaro ninteu.
11 och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
An ma mukaka bitine ko wo tenang tenange fiye ki dimen ki dimen, take an ma wura kange wurolo. An maran yiromtaiyer kange yirombo dur dikwama.
12 Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
Fiya na dike wuro gwam, ciyan tam kom, ci ne kom dotange, ciyan neken kom mor kurbiwaber kange loni furcuna, ciyan boki kom kabom liyare kange nobo durtinim ki ker denemir.
13 Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
A yila kumen fiye ka tokom fulen miro tiye.
14 Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
Ko to fo nerkumer, kom kade batito wo ya ko toktiye.
15 Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
Mo ma nekom kero kange yilendo, wo nob kurome kume gwam, mani ciya dol kobkanka ti kange kome, kaka ci kim kerkume ro.
16 I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
Kange Te, kange yitub, kange naniyak kange farub, ciyan kan kom, ci twallum kangem kumen.
17 Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
Nobo gwam ciyan kokom kiker dene mi.
18 Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
Yiri kume win wo mani a kwob ti,
19 Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
Mor birum nekume kan fiyau dumetinim.
20 Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
Tano kom to Urucalima kentangum ki nobo tee kwentiyeri kom nyomom yarka ceko dadom.
21 Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
Nobo Yahudiya a cu ci yaken diyele kange, nobo tiber cinanlore ciya cu, ciya dobre nobo mwanlore ci dou mor.
22 Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
Kakuko wo na yaka cunere ce, beri dike ci mulange gwam na dim.
23 Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
Kwanci nubo ki fwereu kange nobe ne yir tiyeu mor kumetinwo! Annuwa dotange kambo ken wo tenang tenange bitinim. Ki funer fiye nobo wo wiye.
24 Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
Ciyan yari ki caka kulener take a yaken ki ci canga bitine nin gwam, nobo manki kwama an duwarangum Urucalima ya ciko fiya nobo nyombo kwama ciye a dinitiye
25 Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
Atan yirombo mor kakuke kange cwiyak, kange bitiren. Dorbitine tak nobo nyombo kwama cin nuwa dotange, fwer ciyero an burom temi dir mwenger wima.
26 då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
No a fumom ki ten kange kwaka neret dike a bwi dorbitinero, min. An mok kibikwam dii kwamaro.
27 Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
Nimde ciyan to bibwe Nifire bo ti mor bilore ki bi kwan kange. Duktankako dur.
28 Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
Dila nimde dike wuro ci ter bwikari. Kweni timtiye, la kun dor kumero dii, wori fuloka kumeko dadom.
29 Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
Yeecu ne dangke, “To tii nyencen do kange tiini gwam.
30 När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
Na ci ter fu ka laluko, kan tom ki bwikom, komki Tirakko dadom tak.
31 Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
Nyo tano kom to dike wuro ter bwikakori, kom nyomom liyar kwamaro dadom.
32 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
Bilenke ma yi kom ti kaldo wo mani a cuti, dike wuro an bwi gwam.
33 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
Dii kok kange bitini an cum dila kermiro mani a cuti.
34 Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
Di kom kom ka bati ki dor kume, kati kom ne nerkumero tutum ki kwomka dorbitinero kange norangka, kange komka kwarcek. Dila kakuko an bo bati man.
35 ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
Mwinin cito. Dila an bo dor nober gwam wo kwarce tikob dor bitinero nin gwam.
36 Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
Dila kom yi ki bati kang kang, kom kwob diloti bena kom fiya bi kwam do ka torum dike woti gwam a bwitiye, kange kambo katimti kabum Bibwe Nifire”.
37 Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
Ki kakuk, ki merangi mor bikurwabe, kume del yakenti bang ci cotiki zaitune.
38 Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
Nobo gwam tura yaka fiye co wiyeki bwiri cin nowa co bikur waber.
