Lukas 18
1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
Jesu den pua ba mi kpanjama ki baa waani ba ke li pundi wan ya jaandi yogunu kuli ki da cedi bi gbani n wudi.
2 Han sade: "I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
O den yedi: “O bujialo den ye u dogu nni kaa jie U Tienu, kaa fangi niloba mo.
3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
Li kpepuoli moko den ye u dogu yeni niinni ki yen kpendi ki miadi o ki tua: 'Han tu npo n koaginkoa n panli.'
4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
O bujialo den waagi ki yiedi. Li ya puoli o den ti maadi o yuli ki yedi: 'Baa ke mii jie U Tienu kaa fangi niloba mo,
5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'"
li kpepuoli na coagini nni maama na, n baa tuu opo o panli, yeni yaaka, o li baa kpendi ki coagini nne.'”
6 Och Herren tillade: "Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
O Diedo den pugini ki yedi: “Yi gbadi o bujiabiado yeni n yedi yaala.
7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
N buali yi, naani U Tienu kan tuu wan gandi yaaba po bi panli, bani yaaba n kpaani ki miadi o u yensiinu leni ki ñiagu kuli bi? Naani o baa waagi ki kan todi ba?
8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?"
N kadi ki waani yi, o baa jaligi ki tuu bipo bi panli. Ama naani o Joa Bijua yaa goa ki cua ŋanduna nni, naani o baa le li dandanli bi?”
9 Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
Jesu go pua ba mi naa kpanjama kelima bi nitianba yaaba n pagi bi yula ke bi tiega, ki fali yaaba n sieni yaapo.
10 "Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
O den yedi: “Niba lie den gedi U Tienu diegu nni ki baa jaandi. O yendo den tie Falisieni, o lielo mo lubigaalo.
11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
Falisieni yeni den sedi ki jaandi o pali nni ki yedi: 'U Tienu, n tuondi a kelima mii ta leni ya niba n sieni ki tie sugida, leni bi nibiadiba, leni mi conconma danba, n tuondi a ke mii taa leni ya lubigaalo n tie na moko.
12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
Dana lele siiga kuli n luo bu ñoabu dana lie. N ñandi n dim n bonbaakaala kuli nni.'
13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
O lubigaalo yeni mo den poadi ki sedi foagima, kaa tuo ki baa yaadi ki noanli tanpoli. O den pua o benli ki yedi: 'U Tienu, gbadi npo mi niŋima, mini yua n tie ti tuonbiadi daano.'”
14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."
Jesu den pugini ki yedi: “N waani yi i moamoani ke wani n den kuni o denpo ke U Tienu saa opo i moamoani ke o tiegi, ama Falisieni yeni wani ki den baa. Kelima yua n fiini o yuli kuli, U Tienu baa jiini o, yua n jiini o yuli mo U Tienu baa fiini o.”
15 Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
Bi niba den kpendi nni a canpanda Jesu kani ke wan sii ba. O ŋoadikaaba n den laa lani bi den fu leni yaaba n kpendi nni ba.
16 Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Ama Jesu den teni ke bi cuani ba ki yedi: “Cedi mani a biwaala n cua n kani ki da deli ba, kelima U Tienu diema tie yaaba n tie nani a biwaala yene po.
17 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
N waani yi i moamoani ke yua n kaa tuo U Tienu diema nani ki biwaaga yeni kan kua lienni.”
18 Och en överhetsperson frågade honom och sade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
Jufinba yudaano yendo den buali Jesu ki yedi o: “O canbaanŋamo, n baa tieni be ki baa ya miali n kan gbeni?” (aiōnios g166)
19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Jesu den goa ki yedi o: “Be yaapo ke a yini nni niŋama? U Tienu bebe yaaka oba kuli ki ŋani.
20 Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'"
A bani li balimaama n bili yaala: Han da conbi, ŋan da kpa nilo, ŋan da su, ŋan da tieni mi siedi-faama, ŋan jigini a baa leni a naa.'”
21 Då svarade han: "Allt detta har jag hållit från min ungdom."
O joa yeni den goa ki yedi: “N kubi lankuli ŋali n biwaama nni.”
22 När Jesus hörde detta, sade han till honom: "Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
Jesu n den gbadi lani o den yedi o: “Bonyenla n da go poadi a po. Han kuadi ŋan pia yaala ki boagidi a luoda li ligi, lane a baa pia ŋalimani tanpoli po. Lani ŋan cua ki ŋoadi nni.”
23 Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
O joa n den gbadi laa maama, o pali den biidi kelima o piama den yaba.
24 Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
Jesu den laa ke o pali biidi ki yedi: “Li pa ŋali boncianla a piada n baa ki kua U Tienu diema nni.
25 Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
Ku yuoyuogu n tagini mi kpalipienbonma nni dingi ki cie o piado n kua U Tienu diema nni.”
26 Då sade de som hörde detta: "Vem kan då bliva frälst?"
Yaaba n den cengi o maama yeni den yedi: “Li ya tie yeni, ŋme nan baa fidi ki tindi?”
27 Men han svarade: "Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud."
O den goa ki yedi: “Bi nisaaliba n kan fidi yaala U Tienu wani baa fidi la.”
28 Då sade Petrus: "Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig."
Lani, Pieli den yedi o: “Diidi ki le, tinba ti den fii ki ŋa tin pia yaala kuli ki ŋua ŋa.”
29 Han svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
Jesu den yedi ba: “N waani yi i moamoani ke laa pia ya nilo n fii ki ŋa o dieli, yaaka o pua, yaaka o kpiiba, yaaka o danba, yaaka o bila kelima U Tienu diema po,
31 Och han tog till sig de tolv och sade till dem: "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
Jesu den taa bi piiga n niliediba ki piadi leni ba ki yedi: “Cengi mani ti do ki caa Jelusalema ke bi sawalipuaba n den diani yaala ke li maadi o Joa Bijua maama kuli baan tieni ki dudi.
32 Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
Bi baa cuo ki teni o bi nilanba. Bi baa ñuadi o, ki faligi o, ki sii opo ti ñinsandi,
33 och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
ki pua o i baliji ki yuandi ki kpa o. Ama li dataali daali o baa fii bi tinkpiba siiga.”
34 Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
Bi ŋoadikaaba ki den ga liba kuli laa maama nni. O maama yeni den boani ba. Baa den ga Jesu n maadi yaala n bua ki yedi yaala.
35 Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
Jesu n den nagini Jeliko, li sua ke o juamo ka u sankunu ki miadi.
36 När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
O den gbadi ke ku niligu pendi ke o den buali lan tie yaala.
37 Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
Bi den waani o ke Nasaleti yua Jesu n tagini ki baa pendi.
38 Då ropade han och sade: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
O den kpaani: “Jesu, Dafidi Bijua, gbadi npo mi niŋima.”
39 Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
Yaaba n den cuoni Jesu liiga den funi leni o ke wan suo, ama o go den kpaani ki pugidi ki tua: “Dafidi Bijua, gbadi npo mi niŋima.”
40 Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
Jesu den sedi ki yedi ban cuani o o kani. O juamo n den nagini, Jesu den buali o ki yedi:
41 "Vad vill du att jag skall göra dig?" Han svarade: "Herre, låt mig få min syn."
“A bua min tieni apo be?” O den goa ki yedi: “N daano, n bua ŋan teni min go ya nua.”
42 Jesus sade till honom: "Hav din syn; din tro har hjälpt dig."
Jesu den yedi o: “A nuni n go ya nua, a dandanli paagi a.”
43 Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
Lanyogunu o nuni go den noadi, ke o ŋoadi Jesu ki pagi U Tienu.
