Lukas 15
1 Och till honom kom allt vad publikaner och syndare hette för att höra honom.
Now all the tax collectors and sinners were approaching him to hear him.
2 Men fariséerna och de skriftlärde knorrade och sade: "Denne tager emot syndare och äter med dem."
And the Pharisees and the scholars murmured, saying, This man receives sinners and eats with them.
3 Då framställde han för dem denna liknelse; han sade:
And he spoke this parable to them, saying,
4 "Om ibland eder finnes en man som har hundra får, och han förlorar ett av dem, lämnar han icke då de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade, till dess han finner det?
What man of you, having a hundred sheep, and having lost one of them, does not leave behind the ninety-nine in the wilderness, and go for that which was lost until he finds it?
5 Och när han har funnit det, lägger han det på sina axlar med glädje.
And when he finds it, he lays it on his shoulders, rejoicing.
6 Och när han kommer hem, kallar han tillhopa sina vänner och grannar och säger till dem: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit mitt får, som var förlorat.'
And when he comes to the house, he calls together his men friends and his men neighbors, saying to them, Rejoice with me, because I have found my sheep that was lost.
7 Jag säger eder att likaså bliver mer glädje i himmelen över en enda syndare som gör bättring, än över nittionio rättfärdiga som ingen bättring behöva.
I say to you, that thus there will be joy in heaven over one sinner who repents, than over ninety-nine righteous men who have no need of repentance.
8 Eller om en kvinna har tio silverpenningar, och hon tappar bort en av dem, tänder hon icke då upp ljus och sopar huset och söker noga, till dess hon finner den?
Or what woman having ten drachmas, if she lose one drachma, does not light a lamp, and sweep the house, and seek diligently until she finds it?
9 Och när hon har funnit den, kallar hon tillhopa sina väninnor och grannkvinnor och säger: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit den penning som jag hade tappat bort.'
And when she has found it, she calls together her lady friends and lady neighbors, saying, Rejoice with me, because I found the drachma that I lost.
10 Likaså, säger jag eder, bliver glädje hos Guds änglar över en enda syndare som gör bättring.
Thus I say to you, there becomes joy in the presence of the agents of God over one sinner who repents.
11 Ytterligare sade han: "En man hade två söner.
And he said, A certain man had two sons,
12 Och den yngre av dem sade till fadern: 'Fader, giv mig den del av förmögenheten, som faller på min lott.' Då skiftade han sina ägodelar mellan dem.
and the younger of them said to his father, Father, give me the portion of goods that falls to me. And he divided to them his living.
13 Och icke lång tid därefter lade den yngre sonen allt sitt tillhopa och for långt bort till ett främmande land. Där levde han i utsvävningar och förfor så sin förmögenhet.
And not many days after, the younger son, having gathered all together, journeyed into a distant country, and there he squandered his wealth living recklessly.
14 Men sedan han hade slösat bort allt, kom en svär hungersnöd över det landet, och han begynte lida nöd.
And when he spent all, a mighty famine developed in that country, and he began to be in want.
15 Då gick han bort och gav sig under en man där i landet, och denne sände honom ut på sina marker för att vakta svin.
And having gone, he was joined to one of the citizens of that country, and he sent him into his fields to feed swine.
16 Och han åstundade att få fylla sin buk med de fröskidor som svinen åto; men ingen gav honom något.
And he longed to fill his belly from the husks that the swine ate, and no man gave to him.
17 Då kom han till besinning och sade: 'Huru många legodrängar hos min fader hava icke bröd i överflöd, medan jag har förgås av hunger!
But when he came to himself, he said, How many hired men of my father's have abundance of loaves, but I am perishing with hunger.
18 Jag vill stå upp och gå till min fader och säga till honom: Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig;
After rising, I will go to my father, and will say to him, Father, I have sinned against heaven and in thy sight.
19 jag är icke mer värd att kallas din son. Låt mig bliva såsom en av dina legodrängar.'
I am no more worthy to be called thy son. Make me as one of thy hired men.
20 Så stod han upp och gick till sin fader. Och medan han ännu var långt borta, fick hans fader se honom och ömkade sig över honom och skyndade emot honom och föll honom om halsen och kysste honom innerligt.
And having risen, he went to his father. But while he was still distant, afar off, his father saw him and felt compassion. And having ran, he fell on his neck, and kissed him much.
21 Men sonen sade till honom: 'Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig; jag är icke mer värd att kallas din son.'
And the son said to him, Father, I have sinned against heaven and in thy sight. I am no more worthy to be called thy son.
22 Då sade fadern till sina tjänare 'Skynden eder att taga fram den yppersta klädnaden och kläden honom i den, och sätten en ring på hans hand och skor på hans fötter.
But the father said to his bondmen, Bring forth the best robe and clothe him, and give a ring for his hand, and shoes for his feet.
23 Och hämten den gödda kalven och slakten den, så vilja vi äta och gör oss glada.
And having brought the fatted calf, kill it, and having eaten, we will be cheerful,
24 Ty denne min son var död, men har fått liv igen; han var förlorad men är återfunnen.' Och de begynte göra sig glada.
because this my son was dead, and became alive again. And he was lost, and is found. And they began to be cheerful.
25 Men hans äldre son var ute på marken. När denne nu vände tillbaka och hade kommit nära huset fick han höra spel och dans.
But his elder son was in a field. And while coming, having approached the house, he heard music and dancing.
26 Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda.
And having summoned one of the boys, he inquired what these things might be.
27 Denne svarade honom: 'Din broder har kommit hem; och då nu din fader har fått honom välbehållen tillbaka, har han låtit slakta den gödda kalven.'
And he said to him, Thy brother arrived, and thy father has killed the fatted calf, because he received him back healthy.
28 Då blev han vred och ville icke gå in. Hans fader gick då ut och talade vanligt med honom.
But he was angry, and would not go in. Therefore, his father having come out, he called him.
29 Men han svarade och sade till sin fader: 'Se, i så många år har jag nu tjänat dig, och aldrig har jag överträtt något ditt bud; och lik väl har du åt mig aldrig givit ens en killing, för att jag skulle kunna göra mig glad med mina vänner.
But having answered, he said to his father, Lo, so many years do I serve thee, and I never passed by a commandment of thine, and yet thou never gave me a goat that I might be merry with my friends.
30 Men när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans med skökor, nu har kommit tillbaka, så har du för honom låtit slakta den gödda kalven.'
But when this thy son came, who has devoured thy living with harlots, thou killed for him the fatted calf.
31 Då sade han till honom: 'Min son, du är alltid hos mig, och all mitt är ditt.
And he said to him, Child, thou are always with me, and all my things are yours.
32 Men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men är återfunnen.'"
But it was needful to make merry and be glad, because this thy brother was dead, and became alive again, and was lost, and was found.
