Lukas 11
1 När han en gång uppehöll sig på ett ställe för att bedja och hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att bedja, såsom ock Johannes lärde sina lärjungar."
Əmdi xundaⱪ boldiki, u bir yǝrdǝ dua ⱪiliwatatti; dua ayaƣlaxⱪanda, muhlisliridin biri uningdin: — I Rǝb, Yǝⱨya ɵz muhlisliriƣa ɵgǝtkinidǝk, sǝnmu bizgǝ dua ⱪilixni ɵgǝtsǝng, — dedi.
2 Då sade han till dem: "När I bedjen, skolen I säga så: 'Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike;
U ularƣa mundaⱪ dedi: — Dua ⱪilƣininglarda, mundaⱪ dǝnglar: «I Ata, Sening naming muⱪǝddǝs dǝp uluƣlanƣay. Sening padixaⱨliⱪing kǝlgǝy.
3 vårt dagliga bröd giv oss var dag;
Ⱨǝr künlük nenimizni bizgǝ ⱨǝrküni bǝrgǝysǝn.
4 och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.'"
Bizgǝ ⱪǝrzdar bolƣan ⱨǝrkimni kǝqürginimizdǝk, Sǝnmu gunaⱨlirimizni kǝqürgǝysǝn. Bizni azduruluxlarƣa uqratⱪuzmiƣaysǝn».
5 Ytterligare sade han till dem: "Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd;
U sɵzini [dawam ⱪilip] ularƣa mundaⱪ dedi: — Silǝrning iqinglardin biringlarning bir dosti bolup, yerim keqidǝ uning ⱪexiƣa berip: Əy dostum, manga üq nan ɵtnǝ bǝrgin;
6 ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom'
qünki manga sǝpǝrdin bir dostum kǝldi wǝ uning aldiƣa ⱪoyƣudǝk bir nǝrsǝm ⱪalmaptu, desǝ,
7 så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.'
u ɵyining iqidǝ turup: «Meni awarǝ ⱪilmiƣin, ixik taⱪaⱪliⱪ, balilar orunda yenimda yatidu. Sanga elip berixkǝ ⱪopalmaymǝn», deyixi mumkin.
8 Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver.
Silǝrgǝ xuni eytimǝnki, gǝrqǝ u uning dosti bolux süpiti bilǝn berixkǝ ornidin turmisimu, uning hijil bolmay ⱪayta-ⱪayta yalwuruxi bilǝn u qoⱪum ornidin turup, ⱪanqǝ lazim bolsa uningƣa beridu.
9 Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
Xuning üqün mǝn silǝrgǝ eytayki, tilǝnglar, silǝrgǝ ata ⱪilinidu; izdǝnglar, tapisilǝr. Ixikni qekinglar, eqilidu.
10 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
Qünki ⱨǝrbir tiligüqi tiliginigǝ erixidu; izdigüqi izdiginini tapidu; ixikni qǝkküqilǝrgǝ ixik eqilidu.
11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
Aranglarda ata bolƣuqilar ɵz oƣli nan tǝlǝp ⱪilsa, uningƣa tax beridiƣanlar barmu?! Yaki beliⱪ tǝlǝp ⱪilsa, yilan beridiƣanlar barmu?
12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
Tuhum tǝlǝp ⱪilsa, qayan beridiƣanlar barmu?
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!"
Əmdi silǝr rǝzil turup ɵz pǝrzǝntliringlarƣa yahxi iltipatlarni berixni bilgǝn yǝrdǝ, ǝrxtiki Ata Ɵzidin tiligǝnlǝrgǝ Muⱪǝddǝs Roⱨni tehimu ata ⱪilmasmu?
14 Och han drev ut en ond ande som var dövstum. Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme; och folket förundrade sig.
Əmdi u bir kixidin «adǝmni gaqa ⱪilƣuqi» jinni ⱨǝydiwǝtkǝndǝ, xundaⱪ boldiki, jin uningdin qiⱪⱪanda, gaqa zuwanƣa kǝldi. Halayiⱪ buningƣa intayin ⱨǝyran boluxti.
15 Men några av dem sade: "Det är med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna."
Biraⱪ ulardin bǝziliri: «U jinlarni jinlarning ǝmiri bolƣan Bǝǝlzǝbulƣa tayinip ⱨǝydiwetidu» — dedi.
16 Och några andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himmelen.
Wǝ baxⱪa bǝzilǝr uni sinax mǝⱪsitidǝ uningdin bizgǝ asmandin bir mɵjizilik alamǝt kɵrsǝtsǝng, dǝp tǝlǝp ⱪilƣili turdi.
17 Men han förstod deras tankar och sade till dem: "Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, så att hus faller på hus.
Lekin u ularning nemǝ oylawatⱪanliⱪini bilip ularƣa mundaⱪ dedi: — Ɵz iqidin bɵlünüp ɵzara soⱪuxⱪan ⱨǝrⱪandaⱪ padixaⱨliⱪ wǝyran bolidu; wǝ ⱨǝrⱪandaⱪ ailǝ ɵz iqidin bɵlünüp ɵzara soⱪuxsa zawalliⱪⱪa yüz tutidu.
18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.
Xuningƣa ohxax, ǝgǝr Xǝytan ɵz-ɵzigǝ ⱪarxi qiⱪⱪan bolsa, undaⱪta, uning padixaⱨliⱪi ⱪandaⱪmu put tirǝp turalisun? Qünki silǝr meni, «Jinlarni Bǝǝlzǝbulƣa tayinip ⱨǝydǝydikǝn» dǝysilǝr.
19 Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Əgǝr mǝn jinlarni Bǝǝlzibulƣa tayinip ⱪoƣlisam, silǝrning pǝrzǝntliringlar kimgǝ tayinip jinlarni ⱪoƣlaydu?! Xunga ular silǝr toƣruluⱪ ⱨɵküm qiⱪarsun!
20 Om det åter är med Guds finger som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Lekin mǝn Hudaning barmiⱪi bilǝn jinlarni ⱪoƣlisam, undaⱪta Hudaning padixaⱨliⱪi üstünglarƣa qüxüp namayan bolƣan bolidu.
21 När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
Toluⱪ ⱪorallanƣan küqtünggür ɵz ɵyini ⱪoƣdap turƣanda, uning mal-mülki aman ⱪalidu;
22 Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
lekin uningdin küqtünggür biri uning üstigǝ ⱨujum ⱪilip uni yǝngsǝ, uning tayanƣan ⱪorallirini tartiwalidu wǝ mal-mülüklirini olja ⱪilip ɵzidikilǝrgǝ tǝⱪsim ⱪilip beridu.
23 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
Mǝn tǝrǝptǝ turmiƣanlar manga ⱪarxi turƣuqidur. Mǝn tǝrǝpkǝ [adǝmlǝrni] yiƣmiƣuqilar bolsa tozutuwǝtküqidur.
24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
Napak roⱨ birawning tenidin qiⱪiriwetilixi bilǝn, u ⱪurƣaⱪ jaylarni qɵrgilǝp yürüp birǝr aramgaⱨni izdǝydu; biraⱪ tapalmiƣandin keyin, «mǝn qiⱪⱪan makanimƣa ⱪaytay!» dǝydu.
25 Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
Xuning bilǝn ⱪaytip kelip, xu makanining pakiz tazilanƣanliⱪini wǝ rǝtlǝngǝnlikini bayⱪaydu-dǝ,
26 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första."
berip ɵzidinmu bǝttǝr yǝttǝ roⱨni baxlap kelidu; ular kirip billǝ turidu. Buning bilǝn ⱨeliⱪi adǝmning keyinki ⱨali burunⱪidinmu tehimu yaman bolidu.
27 När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: "Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat."
Wǝ xundaⱪ boldiki, u bu gǝplǝrni ⱪiliwatⱪanda, kɵpqilik arisida bir ayal awazini kɵtürüp: — Seni kɵtürgǝn ⱪorsaⱪ wǝ emitkǝn ǝmqǝk bǝhtliktur! — dedi.
28 Men han svarade: "Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det."
Biraⱪ u jawabǝn: — Bǝlki Hudaning sɵzini anglap, Uningƣa itaǝt ⱪilidiƣanlar bǝhtliktur! — dedi.
29 Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: "Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.
Xu qaƣda, top-tap adǝmlǝr uning ǝtrapiƣa olaxⱪanda, u mundaⱪ sɵzlǝxkǝ baxlidi: — Bu dǝwr dǝrwǝⱪǝ rǝzil bir dǝwrdur; u mɵjizilik bir alamǝtning kɵristilixni istǝp yüridu. Biraⱪ buningƣa «Yunus pǝyƣǝmbǝrdǝ kɵrülgǝn mɵjizilik alamǝt»tin baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ ikkinqi bir alamǝt kɵrsitilmǝydu.
30 Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.
Qünki Yunus pǝyƣǝmbǝrning ɵzi Ninǝwǝ xǝⱨiridikilǝrgǝ alamǝt-karamǝt bolƣiniƣa ohxax, Insan’oƣlimu bu dǝwrgǝ yǝnǝ xundaⱪ bolidu.
31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
Ⱪiyamǝt küni «Jǝnubtin kǝlgǝn ayal padixaⱨ»mu bu dǝwrdikilǝr bilǝn tǝng tirilip, ularning gunaⱨlirini bekitidu. Qünki u Sulaymanning dana sɵzlirini anglax üqün yǝr yüzining qetidin kǝlgǝn; wǝ mana, Sulaymandinmu uluƣ birsi muxu yǝrdǝ turidu.
32 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Ⱪiyamǝt küni Ninǝwǝlikilǝr bu dǝwrdikilǝr bilǝn tǝng ⱪopup, bu dǝwrdikilǝrning gunaⱨlirini bekitidu. Qünki Ninǝwǝliklǝr Yunus pǝyƣǝmbǝr jakarliƣan hǝwǝrni anglap towa ⱪilƣan; wǝ mana, Yunus pǝyƣǝmbǝrdinmu uluƣ birsi muxu yǝrdǝ turidu!
33 Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
Ⱨeqkim qiraƣni yeⱪip ⱪoyup, uni yoxurun jayda ⱪoymas, yaki üstigǝ sewǝtni kɵmtürüp ⱪoymas, bǝlki qiraƣdanning üstigǝ ⱪoyidu; buning bilǝn ɵygǝ kirgǝnlǝr yoruⱪluⱪni kɵridu.
34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
Tǝnning qiriƣi kɵzdur. Xunga ǝgǝr kɵzüng sap bolsa, pütün wujudung yorutulidu. Lekin ǝgǝr kɵzüng hunük bolsa pütün wujudung ⱪarangƣu bolidu.
35 Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
Xuning üqün ⱨezi bolƣinki, wujudungdiki «yoruⱪluⱪ» ⱪarangƣuluⱪ bolmisun!
36 Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken."
Əmdi ǝgǝr barqǝ wujudung yoruⱪ bolsa wǝ uning ⱨeq yeri ⱪarangƣu bolmisa, wujudung huddi qiraƣ parlaⱪ nuri bilǝn seni yorutⱪandǝk tamamǝn ayding bolidu.
37 Under det att han så talade, inbjöd en farisé honom till måltid hos sig; och han gick ditin och tog plats vid bordet.
Əysa sɵz ⱪiliwatⱪanda, bir Pǝrisiy uni ɵyigǝ ƣizaƣa tǝklip ⱪildi. Xuning bilǝn u ɵygǝ kirip, dastihanda olturdi.
38 Men när fariséen såg att han icke tvådde sig före måltiden, förundrade han sig.
Lekin ⱨeliⱪi Pǝrisiy uning tamaⱪtin ilgiri ⱪol yumiƣinini kɵrüp, intayin ⱨǝyran boldi.
39 Då sade Herren till honom: "I fariséer, I gören nu det yttre av bägaren och fatet rent, medan edert inre är fullt av rofferi och ondska.
Lekin Rǝb uningƣa: — Əmdi silǝr ǝy Pǝrisiylǝr, qinǝ-ⱪaqilarning texinila yuyup pakizliƣininglar bilǝn iqinglar ⱨǝrtürlük ⱨerislik wǝ rǝzillikkǝ tolƣandur.
40 I dårar, har icke han som har gjort det yttre också gjort det inre?
Əy nadanlar, texini Yaratⱪuqi iqinimu yaratⱪan ǝmǝsmu?!
41 Given fastmer såsom allmosa vad inuti kärlet är; först då bliver allt hos eder rent.
Əmdi ɵz iq-iqinglardin hǝyrhaⱨliⱪ ⱪilinglar wǝ mana, ⱨǝmmǝ nǝrsǝ silǝrgǝ pakiz bolidu.
42 Men ve eder, I fariséer, som given tionde av mynta och ruta och alla slags kryddväxter, men icke akten på rätten och på kärleken till Gud! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
Ⱨalinglarƣa way, ǝy Pǝrisiylǝr! Qünki silǝr ⱨǝtta yalpuz bilǝn suzapning wǝ ⱨǝrhil dora-dǝrmanlarning ondin birini ɵxrǝ ⱪilip Hudaƣa ataysilǝr-yu, biraⱪ adalǝt wǝ Hudaning muⱨǝbbitini ⱨeq etibarƣa almay ketiwerisilǝr. Dǝrwǝⱪǝ, awwal muxu ixlarni orundixinglar kerǝk, andin xu ixlarnimu ada ⱪilmay ⱪoymasliⱪinglar kerǝk.
43 Ve eder, I fariséer, som gärna viljen sitta främst i synagogorna och gärna viljen bliva hälsade på torgen!
Ⱨalinglarƣa way, ǝy pǝrisiylǝr! Qünki silǝr sinagoglarda aldinⱪi orunlarda olturuxⱪa, bazarlarda kixilǝrning silǝrgǝ bolƣan [ⱨɵrmǝtlik] salamliriƣa amraⱪsilǝr.
44 Ve eder, I som ären lika gravar som ingen kan märka, och över vilka människorna gå fram utan att veta det!"
Silǝrgǝ way! Qünki silǝr huddi kixilǝr ketiwetip, üstigǝ dǝssǝp selipmu sǝzmǝy ɵtüp kǝtkǝn gɵrlǝrgǝ ohxaysilǝr! — dedi.
45 Då tog en av de lagkloke till orda och sade till honom: "Mästare, när du så talar, skymfar du också oss."
Tǝwrat ǝⱨliliridin biri uningƣa: — Ustaz, bularni eytⱪining bizgimu ⱨaⱪarǝt boldi! — dedi.
46 Han svarade: "Ja, ve ock eder, I lagkloke, som på människorna läggen bördor, svåra att bära, men själva icke viljen med ett enda finger röra vid de bördorna!
U uningƣa mundaⱪ jawab bǝrdi: — Silǝrgimu way, ǝy Tǝwrat ǝⱨliliri! Qünki silǝr kɵtürǝlmigüdǝk eƣir yüklǝrni adǝmlǝrning zimmisigǝ artip ⱪoysilǝr-yu, ǝmma ɵzünglar bu yüklǝrni kɵtürüxkǝ birmu barmiⱪinglarni tǝgküzmǝysilǝr!
47 Ve eder, I som byggen upp profeternas gravar, deras som edra fäder dräpte!
Silǝrgǝ way! Qünki pǝyƣǝmbǝrlǝrning ⱪǝbrilirini yasap keliwatisilǝr, lekin ata-bowiliringlar ularni ɵltürdi.
48 Så bären I då vittnesbörd om edra fäders gärningar och gillen dem; ty om de dräpte profeterna, så byggen I upp deras gravar.
Xuning bilǝn silǝr ata-bowiliringlar ⱪilƣanliriƣa razi bolƣanliⱪinglarƣa guwaⱨliⱪ berisilǝr. Qünki ular pǝyƣǝmbǝrlǝrni ɵltürdi wǝ silǝr ularning ⱪǝbrilirini yasaysilǝr.
49 Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja.
Bu sǝwǝbtinmu Hudaning danaliⱪi dǝyduki: «Mǝn ularƣa pǝyƣǝmbǝrlǝr wǝ rosullarni ǝwǝtimǝn wǝ bulardin bǝzilirini ular ɵltüridu wǝ bǝzilirini ziyankǝxlik bilǝn ⱪoƣliwetidu».
50 Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse,
Xuning bilǝn dunya apiridǝ bolƣandin buyanⱪi barliⱪ pǝyƣǝmbǝrlǝrning tɵkülgǝn ⱪan ⱪǝrzliri, yǝni Ⱨabilning tɵkülgǝn ⱪenidin tartip taki [ibadǝthanidiki] ⱪurbangaⱨ bilǝn muⱪǝddǝs jay ariliⱪida ⱪǝtl ⱪilinƣan [kaⱨin] Zǝkǝriyaning tɵkülgǝn ⱪeniƣiqǝ barliⱪ ⱪan ⱪǝrzlǝr üqün muxu dǝwrdikilǝrdin ⱨesab elinidu. Mǝn silǝrgǝ bǝrⱨǝⱪ xuni eytip ⱪoyayki, bularning ⱨǝmmisi muxu dǝwrdin elinidiƣan bolidu!
51 ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.
52 Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder."
Ⱨalinglarƣa way, ǝy Tǝwrat ǝⱨliliri! Qünki ⱨekmǝt hǝzinisining aqⱪuqini elip turup, ɵzünglar uning iqigǝ kirmidinglar wǝ kirǝy degǝnlǝrnimu kirgüzmidinglar.
53 När han inför allt folket sade detta till dem, blevo fariséerna och de lagkloke mycket förbittrade och gåvo sig i strid med honom om många stycken;
U xu yǝrdin qiⱪⱪandin keyin, Tǝwrat ustazliri bilǝn Pǝrisiylǝr uning bilǝn ⱪattiⱪ ⱪarxilixip, uningƣa kɵp ixlarni muzakirilixixkǝ ⱪistidi
54 de sökte nämligen efter tillfälle att kunna anklaga honom.
wǝ uning üstidin xikayǝt ⱪilixⱪa sɵzidin birǝr ǝyib tepiwelixⱪa paylap yürǝtti.
