< Lukas 11 >

1 När han en gång uppehöll sig på ett ställe för att bedja och hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att bedja, såsom ock Johannes lärde sina lärjungar."
Cuando terminó de orar en un lugar, uno de sus discípulos le dijo: “Señor, enséñanos a orar, como también Juan enseñó a sus discípulos.”
2 Då sade han till dem: "När I bedjen, skolen I säga så: 'Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike;
Les dijo: “Cuando oréis, decid, ‘Padre nuestro que estás en el cielo’, que tu nombre sea sagrado. Que venga tu Reino. Que se haga tu voluntad en la tierra, como en el cielo.
3 vårt dagliga bröd giv oss var dag;
Danos cada día el pan de cada día.
4 och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.'"
Perdona nuestros pecados, porque nosotros también perdonamos a todos los que están en deuda con nosotros. No nos dejes caer en la tentación, pero líbranos del maligno”.
5 Ytterligare sade han till dem: "Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd;
Les dijo: “¿Quién de vosotros, si va a un amigo a medianoche y le dice: “Amigo, préstame tres panes,
6 ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom'
porque un amigo mío ha venido de viaje y no tengo nada que ponerle delante”,
7 så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.'
y él, desde dentro, le responde y le dice: “No me molestes. La puerta está cerrada y mis hijos están conmigo en la cama. No puedo levantarme y dárselo’?
8 Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver.
Os digo que, aunque no se levante a dárselo porque es su amigo, por su insistencia se levantará y le dará todos los que necesite.
9 Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
“Os digo que sigáis pidiendo y se os dará. Sigan buscando y encontrarán. Seguid llamando, y se os abrirá.
10 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
Porque todo el que pide recibe. El que busca encuentra. Al que llama se le abrirá.
11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
“¿Quién de vosotros, padres, si su hijo le pide pan, le dará una piedra? O si le pide un pescado, acaso le dará una serpiente en lugar de un pescado, ¿verdad?
12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
O si le pide un huevo, no le dará un escorpión, ¿verdad?
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!"
Si ustedes, siendo malos, saben dar buenos regalos a sus hijos, ¿cuánto más su Padre celestial dará el Espíritu Santo a los que se lo pidan?”
14 Och han drev ut en ond ande som var dövstum. Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme; och folket förundrade sig.
Estaba expulsando a un demonio, y éste era mudo. Cuando el demonio salió, el mudo habló; y las multitudes se maravillaron.
15 Men några av dem sade: "Det är med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna."
Pero algunos de ellos decían: “Expulsa los demonios por Beelzebul, el príncipe de los demonios.”
16 Och några andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himmelen.
Otros, poniéndole a prueba, pedían de él una señal del cielo.
17 Men han förstod deras tankar och sade till dem: "Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, så att hus faller på hus.
Pero él, conociendo sus pensamientos, les dijo: “Todo reino dividido contra sí mismo es asolado. Una casa dividida contra sí misma cae.
18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.
Si también Satanás está dividido contra sí mismo, ¿cómo permanecerá su reino? Porque decís que yo expulso los demonios por Beelzebul.
19 Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Pero si yo expulso los demonios por Beelzebul, ¿por quién los expulsan vuestros hijos? Por tanto, ellos serán vuestros jueces.
20 Om det åter är med Guds finger som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Pero si yo expulso los demonios por el dedo de Dios, entonces el Reino de Dios ha llegado a vosotros.
21 När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
“Cuando el hombre fuerte, completamente armado, vigila su propia morada, sus bienes están a salvo.
22 Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
Pero cuando alguien más fuerte lo ataca y lo vence, le quita toda la armadura en la que confiaba y reparte su botín.
23 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
“El que no está conmigo está contra mí. El que no se reúne conmigo se dispersa.
24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
El espíritu inmundo, cuando ha salido del hombre, pasa por lugares secos, buscando descanso; y al no encontrarlo, dice: ‘Me volveré a mi casa de donde salí’.
25 Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
Cuando regresa, la encuentra barrida y ordenada.
26 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första."
Entonces va y toma otros siete espíritus más malos que él, y entran y habitan allí. El último estado de ese hombre llega a ser peor que el primero”.
27 När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: "Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat."
Mientras decía estas cosas, una mujer de entre la multitud alzó la voz y le dijo: “¡Bendito sea el vientre que te llevó y los pechos que te amamantaron!”
28 Men han svarade: "Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det."
Pero él dijo: “Al contrario, bienaventurados los que escuchan la palabra de Dios y la guardan”.
29 Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: "Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.
Cuando las multitudes se reunieron con él, comenzó a decir: “Esta es una generación malvada. Busca una señal. No se le dará otra señal que la del profeta Jonás.
30 Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.
Porque así como Jonás fue una señal para los ninivitas, así también lo será el Hijo del Hombre para esta generación.
31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
La Reina del Sur se levantará en el juicio con los hombres de esta generación y los condenará, porque ha venido desde los confines de la tierra para escuchar la sabiduría de Salomón; y he aquí que uno más grande que Salomón está aquí.
32 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Los hombres de Nínive se levantarán en el juicio con esta generación y la condenarán, porque se arrepintieron ante la predicación de Jonás; y he aquí que uno más grande que Jonás está aquí.
33 Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
“Nadie, cuando ha encendido una lámpara, la pone en un sótano o debajo de un cesto, sino sobre un soporte, para que los que entren puedan ver la luz.
34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
La lámpara del cuerpo es el ojo. Por eso, cuando tu ojo es bueno, todo tu cuerpo está también lleno de luz; pero cuando es malo, también tu cuerpo está lleno de oscuridad.
35 Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
Mira, pues, si la luz que hay en ti no es oscuridad.
36 Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken."
Si, pues, todo tu cuerpo está lleno de luz, sin que haya ninguna parte oscura, estará totalmente lleno de luz, como cuando la lámpara con su resplandor te alumbra.”
37 Under det att han så talade, inbjöd en farisé honom till måltid hos sig; och han gick ditin och tog plats vid bordet.
Mientras hablaba, un fariseo le pidió que cenara con él. Entró y se sentó a la mesa.
38 Men när fariséen såg att han icke tvådde sig före måltiden, förundrade han sig.
Cuando el fariseo lo vio, se maravilló de que no se hubiera lavado antes de cenar.
39 Då sade Herren till honom: "I fariséer, I gören nu det yttre av bägaren och fatet rent, medan edert inre är fullt av rofferi och ondska.
El Señor le dijo: “Ahora bien, vosotros, fariseos, limpiáis el exterior de la copa y del plato, pero vuestro interior está lleno de extorsión y de maldad.
40 I dårar, har icke han som har gjort det yttre också gjort det inre?
Vosotros, insensatos, ¿no hizo también lo de dentro el que hizo lo de fuera?
41 Given fastmer såsom allmosa vad inuti kärlet är; först då bliver allt hos eder rent.
Pero dad por regalos a los necesitados lo que hay dentro, y he aquí que todo os quedará limpio.
42 Men ve eder, I fariséer, som given tionde av mynta och ruta och alla slags kryddväxter, men icke akten på rätten och på kärleken till Gud! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
Pero ¡ay de vosotros, fariseos! Porque diezmáis la menta y la ruda y toda hierba, pero dejáis de lado la justicia y el amor de Dios. Deberíais haber hecho esto, y no haber dejado de hacer lo otro.
43 Ve eder, I fariséer, som gärna viljen sitta främst i synagogorna och gärna viljen bliva hälsade på torgen!
¡Ay de vosotros, fariseos! Porque amáis los mejores asientos en las sinagogas y los saludos en las plazas.
44 Ve eder, I som ären lika gravar som ingen kan märka, och över vilka människorna gå fram utan att veta det!"
¡Ay de vosotros, escribas y fariseos, hipócritas! Porque sois como sepulcros ocultos, y los hombres que andan sobre ellos no lo saben”.
45 Då tog en av de lagkloke till orda och sade till honom: "Mästare, när du så talar, skymfar du också oss."
Uno de los abogados le respondió: “Maestro, al decir esto también nos insultas”.
46 Han svarade: "Ja, ve ock eder, I lagkloke, som på människorna läggen bördor, svåra att bära, men själva icke viljen med ett enda finger röra vid de bördorna!
Dijo: “¡Ay de ustedes, los abogados! Porque cargáis a los hombres con cargas difíciles de llevar, y vosotros mismos no levantáis ni un dedo para ayudar a llevar esas cargas.
47 Ve eder, I som byggen upp profeternas gravar, deras som edra fäder dräpte!
¡Ay de ustedes! Porque construís las tumbas de los profetas, y vuestros padres los mataron.
48 Så bären I då vittnesbörd om edra fäders gärningar och gillen dem; ty om de dräpte profeterna, så byggen I upp deras gravar.
Así pues, vosotros dais testimonio y consentid en las obras de vuestros padres. Porque ellos los mataron, y vosotros construís sus tumbas.
49 Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja.
Por eso también la sabiduría de Dios dijo: ‘Les enviaré profetas y apóstoles; y a algunos de ellos los matarán y perseguirán,
50 Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse,
para que la sangre de todos los profetas, que fue derramada desde la fundación del mundo, sea requerida de esta generación,
51 ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.
desde la sangre de Abel hasta la sangre de Zacarías, que pereció entre el altar y el santuario.’ Sí, os digo que se exigirá a esta generación.
52 Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder."
¡Ay de vosotros, abogados! Porque os habéis llevado la llave del conocimiento. Vosotros mismos no entrasteis, y a los que entraban, se lo impedisteis”.
53 När han inför allt folket sade detta till dem, blevo fariséerna och de lagkloke mycket förbittrade och gåvo sig i strid med honom om många stycken;
Mientras les decía estas cosas, los escribas y los fariseos empezaron a enojarse terriblemente, y con vehemencia le hacían preguntas,
54 de sökte nämligen efter tillfälle att kunna anklaga honom.
acechándole y buscando sorprenderle en algo que pudiera decir, para acusarle.

< Lukas 11 >