Lukas 11
1 När han en gång uppehöll sig på ett ställe för att bedja och hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att bedja, såsom ock Johannes lärde sina lärjungar."
Khatvei hi Yeshua munkhat ah taona mangin aume. Ahin chai chun, aseijuite lah'a khat akom'ah ahungin aseiye, “Pakai, taoje neihil'un John in aseijuite ahil bangin” ahung ti.
2 Då sade han till dem: "När I bedjen, skolen I säga så: 'Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike;
Yeshuan aseiyin, hitia hi natao dingu ahi: “Hepa, namin chu thengtah in kikoi hen, nalenggam hung lhung loi hen
3 vårt dagliga bröd giv oss var dag;
Niseh a kangaichat u anneh nei peuvin
4 och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.'"
Chule kachonset nau ngaidam in, Kachunguva chonse ho kangaidam bangun chule lhepna ah nei lhahlut sah hih'un” ati.
5 Ytterligare sade han till dem: "Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd;
Chuin taoding dan ahilben, hiche thusim hi amangchai: “Tekah nan nangma jankhang kim in naloi nagol in khat'ah nachen, changlhah pheng thum palah ding nadei jal'in naga chetai” Nangman akom'ah naseiyin,
6 ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom'
“Kaloi khat tuchun eivil dingin ahung vailhungin, chule keiman ima nehsah ding kaneipoi, tin nathum tai.”
7 så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.'
Chuleh tekahnan, ama chun alupna dan sunga kon chun, “Nei houloh tahih in. Kot jong tujana dinga kikhah ahitai, ka insungmi te le keima jong jalkhun'a kabon chauva umah kahi tauve. Nakithopi thei ponge,” ahin ti.
8 Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver.
Hiche hi kaseipeh nahi–ihamtin ajol le agol ahijeh chun bolhih jongle, nangman kot sottah nasuh suh jenga ahileh, ama thoudoh intin nathil thum chan chu napeh ding ahi, jahcha lou hel'a napansot jeh'a chu, ati.
9 Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
“Chule hijeh a chu kaseipeh nahiuve, thum jing jengun, chule nathum chu namu ding ahi.” Hol jingin chule namu ding ahi. Kot chu kiu jing in chutileh kot chu nakihonpeh ding ahi.
10 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
Ajeh chu athum chan'in akisan in, ahol jousen amun. Chule kot kiu jouse akot kihonpeh ding ahi.
11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
“Pate ho, nachateuvin nga athumleh, akhel'a gul napeh um?
12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
Ahilouleh ahtui athum nauva aipi napeh uvam? Henge nape pouve!
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!"
Hijeh a chu nangho mi chonsen bon nacha teu thilpha pehje nahet uleh, van'a um napauvin Lhagao Theng iti napehda diu ham athum ho jouse dinga” ati.
14 Och han drev ut en ond ande som var dövstum. Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme; och folket förundrade sig.
Nikhat Yeshuan mi apaotheilou khat a konin thilha anodoh peh in ahi, chule thilha chu apotdoh jou chun, mipa chu ahung paodoh pan tai. Mihonpi chun kidang asauvin,
15 Men några av dem sade: "Det är med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna."
ahin miphabep khat chun, “Athilha nodoh chu lungdon ding ahipoi. Aman athilbol theina khu Satan, thilhate lengpa'a kona amu ahi,” atiuve.
16 Och några andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himmelen.
Adanghon, Yeshua patep nom nan, van'a kon melchihna kidang, athaneina photchetna a avetsah dingin angeh un ahi.
17 Men han förstod deras tankar och sade till dem: "Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, så att hus faller på hus.
Alunggel u ahetan, hijeh chun aman aseitai, “Itobang lenggam hileh khat le khat kidouna a kibung khen kiti chu amangthah ding ahi. Insungkhat jong kidouna a kibung khen chu lhulham ding ahi.
18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.
Nanghon keima Satan in eisuh thahat danin naseiyuve. Ahin Satan chu akikhentel'a ama le ama akidou le alenggam chu iti khantou tantem?
19 Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Chuleh kei chu Satan suhthahat kahi leh, nalah uva thilha nodoh ho la? Amahon jong thilha anodoh u ahi, hijeh a chu amahon nathusei jeh uva chu nahin dem diu ahi.
20 Om det åter är med Guds finger som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Amavang keiman Pathen thahatna jal'a thilha kanodoh ahileh, Pathen lenggam chu nalah uva hunglhung ahitai.
21 När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
Ajeh chu Satan banga mihat tah khat chu amanchah kimkeiya akivon a a'inpi akiventup teng leh anei agou ho bit ahi–
22 Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
ama sanga thahatjo khat'in ahung bulhu a, athaneina alahmanga, agal manchah achom'a, chule anei agou apoh mang ho ahopcheh kah'a chu.
23 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
Koi hileh keimatoh pangkhom lou chu eidoudal ahi, chule eikhop khompi lou chu athecheh ahi.”
24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
Lhagao gilou khat in mihem khat adalhah teng leh, nelgam lah dungah achejin, kicholna ding mun aholjin ahi. Ahin khatcha amulou teng leh aseijin, “Kahungdoh na mipa koma kile tange,” ati.
25 Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
Hijeh chun akilen ahileh ana umnasa in chu akitheh thengsel'a chule kitup sel'a aumchu amun ahi.
26 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första."
“Chuin hiche lhagao chun ama sanga giloujo lhagao sagi ma amun, chule amaho abon'un hiche mipa sunga chun alut un aching tauve. Chuin chuche mipa chu amasa'a sangin akhoh cheh jitai,” ati.
27 När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: "Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat."
Hitia thu asei lai chun, mihonpi lah'a kon chun numei khat in ahin kouvin, “Pathen in nanu phattheiboh hen–nahung kondoh na naobu, chule nahin chep noi jong,” ati.
28 Men han svarade: "Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det."
Yeshuan adonbut in, “Ahin hiche sanga chu Pathen thu ja'a anatoh a podoh ho chu anunnom cheh ahiuve” ati.
29 Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: "Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.
Mihonpin Yeshua anehchin to laitah in, aman hitin aseiye, “Hiche khang gilou hin melchihna kidang kavetsah dingin asei sei jenguvin; ahin melchihna kapeh ding chu Jonah melchihna bouseh hiding ahi.
30 Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.
Ama chunga thilsoh chengchu Pathen in Nineveh mite henga asol ahi ti melchihna ahi. Mihem Chapa chunga thilsoh jong hiche miho dinga Pathen sol ahi melchihna ahi.”
31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
“Sheba lengnun, thupi kitan nikho leh hiche khang mite douna'a dingdoh ding themmo achanding ahi, ijeh inem itile ama mun gamlatah a konin Solomon chihna thungai dingin ahunge. Tun Solomon sanga lenjo khat hikom'ah aume–ahin nanghon athu nangai pouve.
32 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Nineveh khomite jong thupi kitan nileh hiche khang mite douna'a dingdoh diu chule themmo achandiu ahi. Ijeh inem itile amahon Jonah thuseiya konin achonset nauva kon lungheina aneiyuve. Tun Jonah sanga lenjo khat hikom'ah aume–ahin, nanghon athu nangaipouve.”
33 Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
“Koiman meivah avah in chule aselmang in ahilouleh lo akhukhum ngaipoi. Chusang chun, meivah atunna ah akitung jin, chua kon chun insung lut jousen avah amuthei bou uve.”
34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
“Namit chu natahsa dinga vah hinpedoh meivah ahi. Namit chu ahoi laisea, natichung pumpi chu vah dimset ahi. Ahin, aphatmo teng, natichung chu mithum in atom ahi.
35 Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
Vah kaneiye tia nakigel chu muthim tahtah ahipoi ti kiphot chen in.
36 Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken."
Vah'a chu nadimset'a, aning akah a muthim behlou nahileh, na hinkho pumpi chu, meivah vahtah in asalvah banga vahset ding ahi.” ati
37 Under det att han så talade, inbjöd en farisé honom till måltid hos sig; och han gick ditin och tog plats vid bordet.
Yeshuan thu aseilaiyin, Pharisee holah'a khat'in a-in'a anne ding in atem'in ahi. Hijeh chun ama alut in dokhanga atouna mun alotai.
38 Men när fariséen såg att han icke tvådde sig före måltiden, förundrade han sig.
A an-vailhun pan, amasa'a Juda chondan a khutsil bollouva an nedia atoulhah jeng chu amun adatmo lheh jengin ahi.
39 Då sade Herren till honom: "I fariséer, I gören nu det yttre av bägaren och fatet rent, medan edert inre är fullt av rofferi och ondska.
Chuin Pakai chun amapa jah'a, “Nangho Pharisee hohin khon le lheng apolam siltheng chingthei tah'in nabol'un, ahin asunglam vang anen–kiloset nale gitlouna a dimset nahiuve!
40 I dårar, har icke han som har gjort det yttre också gjort det inre?
Vo mingol! Pathen in asung jong chule apolam jong asem gel hilou ham?
41 Given fastmer såsom allmosa vad inuti kärlet är; först då bliver allt hos eder rent.
Hijeh chun asung lang jong mivaicha ho thilpeh peh'a konin kisutheng un, chutile apumpia nathen dingu ahitai.”
42 Men ve eder, I fariséer, som given tionde av mynta och ruta och alla slags kryddväxter, men icke akten på rätten och på kärleken till Gud! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
“Itobang lunghem nan nangau hitam Pharisee ho! Ajeh chu nanghon som'a khat nahon sung uva anche aneopen geiyin natoh dimdem'un, hinlah adih'a thutan le Pathen ngailut nakhohsah pouve. Henge, somakhat napeh diu mong ahinai ahivangin athupijo thilho notthap hih'un.”
43 Ve eder, I fariséer, som gärna viljen sitta främst i synagogorna och gärna viljen bliva hälsade på torgen!
“Itobang lunghem nan nangau hitam Pharisee ho! Ijeh inem itile nanghon kikhopna in dunga touna thupi hoa tou le kailhang mun lah'a navale nauva min chibai naboh ding nadeiyun ahi.
44 Ve eder, I som ären lika gravar som ingen kan märka, och över vilka människorna gå fram utan att veta det!"
Henge ipi lungkham nan nangau hitam! Ijeh inem itile nangho loulaiya lhankhuh kiselguh tobang nahiuve. Mihon lepthol kibol chu helouvin achungah lam ajot un ahi” ati.
45 Då tog en av de lagkloke till orda och sade till honom: "Mästare, när du så talar, skymfar du också oss."
“Houhil” tin Hou danthu them khat in ahinkouvin, “Nathusei chun keiho jong eisujum uve,” ati.
46 Han svarade: "Ja, ve ock eder, I lagkloke, som på människorna läggen bördor, svåra att bära, men själva icke viljen med ett enda finger röra vid de bördorna!
“Henge,” tin Yeshuan aseiyin, “Itobang lunghem nan nangau hitam nangho hou danthu themho!” Ajeh chu nanghon pohjou lou ding houthua ngehna nasem uvin mipi na sugenthei uvin, hinlah nakhut jung khat jong apohgih'u ngaijang peh nadingin nalam khapouve.
47 Ve eder, I som byggen upp profeternas gravar, deras som edra fäder dräpte!
Lungkham na itobangin nangau hitam! Napu napa teuvin malaiya anathau themgao ho lhan nasem uvin ahi.
48 Så bären I då vittnesbörd om edra fäders gärningar och gillen dem; ty om de dräpte profeterna, så byggen I upp deras gravar.
Ahin tahbeh in, napu napa teuvin anabolkhel u napom u vetsahna a ahetoh'a napan u ahitai. Amahon themgaoho anathat'un, chule nanghon amaho najopnau photchetnan alhan nasem uve!
49 Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja.
Hiche hi Pathen in achihna a nangho chungchang anasei chu, Keiman themgao le solchah ahenguva kasol ding, ahivanga amahon abang athauva abang abolset diu ahi.
50 Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse,
“Chutia chu hiche khang mite hi vannoi kiphudoh a pat Pathen themgao kithat ho jouse chunga mopo diu ahi.”
51 ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.
Abel kitha a pat a Zechariah, maicham le muntheng kikah a kithat pa geiya hiche khang mite kingoh ding ahi.
52 Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder."
“Itobang lunghem nan nangau hitam nangho hou danthu them ho! Ajeh chu mipi a kon'in hetna kot-heh mihoa konin naladoh un, nangho tah jong lenggam sungah nalut pouve, chule adang alut ding jong najada uve,” ati.
53 När han inför allt folket sade detta till dem, blevo fariséerna och de lagkloke mycket förbittrade och gåvo sig i strid med honom om många stycken;
Yeshuan adalhah got toh kilhon in, hou danthu hilho Pharisee ho chun ahin galmimu cheh cheh un, chule thudoh tamtah doh a suh lunghang ding agouvin ahi.
54 de sökte nämligen efter tillfälle att kunna anklaga honom.
Amahon thangkol'a osah ding hehset nathei thuseidoh sah ding atiu ahi.
