< Lukas 11 >

1 När han en gång uppehöll sig på ett ställe för att bedja och hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att bedja, såsom ock Johannes lärde sina lärjungar."
Nau hethauwuu, henee, daunausuvevethahede haedaunanenee, hāejenedaude, hanesāhenith hethauguhādaune hathāhuk, Vahadāhene, jeechauhauthehāa hadnesevevethahee, waude Jaun jea neesechauhauthehaude hethauguhādaunau.
2 Då sade han till dem: "När I bedjen, skolen I säga så: 'Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike;
Nau hanaāāedauwunaude, hāene nananena vanevethahenā jeenanesenehena, Hāsaunaunene Nananede hanedaude hejavaa, Vadanauha Nananene haneseede. Nananene hanajanede hanājaunauau. Nananene hathanavāane hadnaasedaunee hasauau hejavaa, nau jee nuu vedauauwuu.
3 vårt dagliga bröd giv oss var dag;
Hejevenāa hadauchusenee hayauwusenee vethewau.
4 och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.'"
Nau jejaegudanauwunāa hewauchudaudenedaunau hanau nechau nejaegudanauwunade haunauude hanesāde nethāesayānedanauwunāade. Nau jevaechauhāa nedauvasehadee; hau haugaunayauhāa hehethee hadau wausauau.
5 Ytterligare sade han till dem: "Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd;
Nau hanaāāedauwunaude, hanaa nananena hadnenedaehahede, nau hadneyehaude thaudajaa, nau hadethaude, Va, jeehe hanasāe jauaujaunau;
6 ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom'
Hanau nādae daunauujādaunānau, nau nananenau haeyauhuunee nauchauwaude?
7 så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.'
Nau hehethee jedauwuu hadnauchuhanehede nau hadnenehede, Jevajanethajuhu: dajanau wauwu haugauhude, nau nanesaunauau nanejauwu naudauvaa; nananenau nāhauwuneethauwauthe nau hajeneevenathane.
8 Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver.
Nananenau hāedauwunathana, hadnehauwuthauwauthene nau hadvenāde hanau dauhunedaehāwaude, auhanau dauneenāhede hadthauwauthenith nau hadvenāde daun hadauchuvathehāthe.
9 Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
Nau nananenau hāedauwunathana, Henedauwauau, nau hadnevenana; henaudethāe, nau hadneveedena; hewaudāhee (dajanau), nau hadnegaunedanauwunana.
10 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
Hanau haunauude hanesāde nethāenedauwaude neneaudauwaude; nau henee nenaudethāde neveenauau; nau henee newaudāhaude (dajanaune) hadgaunanauwunade.
11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
Hith hāahenau nedauwunānagu jauaujaunau jasaa nananena henesaunaune, gauhadvenaa hauunaugane? wauāthe nedauwunāhuk nauwu, gauhadvena hauchuhanee gauhadnanene nauwunenith seseyāne?
12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
Wauāthe nedauwunāhuk naunau, gauhadvena hauwauhaudanethe?
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!"
Hith nananena, hauhauganenagu, hadaenava hadnesevenauna hethadenee venadedaunau nananena hadāeyaunevenau: duthāee nananena hejavaa Hāsaunaunenau hadvenāva Vadanauwauthauwu nethāenedauwunauna?
14 Och han drev ut en ond ande som var dövstum. Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme; och folket förundrade sig.
Nau neausāguthaude haujaun, nau heehauwanadene. Nau hethauwuu hāejathāaude haujau, hanaāejaanadede; nau henanedanede haegaugauuthajaudene.
15 Men några av dem sade: "Det är med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna."
Hau jasaa hahagu, Nausāguthaude haujaunau heee Beelzehub najane haujaunaa.
16 Och några andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himmelen.
Nau hauthauau, haenaudayādaunaa, haenehethaa hadnauhauthaudenenee hehethee hejavaa.
17 Men han förstod deras tankar och sade till dem: "Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, så att hus faller på hus.
Hau haeaene hedenethajaudenene, haeāedauwuna, Hadauchaa najanede nanayāsenauaugu nehayau hadneyauhuu; nau hauauwuu hasānavadenaugu hauauwuu hadjanesaa.
18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.
Hith, Haujau jea hasānavadagu, hauddusetheaugune henajanede? hanau nananena denehena nananenau deausāguthaugaunee haujaunauau hehethee Beelzebub.
19 Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Nau hith nananenau hausāguthaugaunee hehethee Beelzebub haujaunauau, hanaa hāahenau hadnausāguthaude? hadedauchuwuwuna.
20 Om det åter är med Guds finger som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Hau hith nananenau hejadenethedaunaugu Hejavaneauthau hausāguthaugaunee haujaunauau, hethauwuu henajanede Hejavaneauthau hedasāna.
21 När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
Henane danāahethe hedauchuaunau haunaunedehuk hedauauwuu, hevatheyaunau nedādauyaunee:
22 Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
Hau hāejavaādāāhenethe javaāhehuk hedasāhuk, nau veavehāhaugu, hadnedanauwunāde vahee hedauchuaunau heaanadauwaudenau, nau hadjaanenee hesehaudenau.
23 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
Daun najenethaunāde hasānavānau: nau daun najenethauāyāvāde naneāsauauwaude.
24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
Hāenauthauthe wauchāde haujau henanene, nehedesade hadaujenajenenee, denaudedede dauyānusenade; nau janeveedethe, naneenehede, nananenau hadjaesanau naudauauwuu needaujenauahenau.
25 Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
Nau jaenauusathe, neveedede nesewaudeauhunee nau neyaudauthaunenee.
26 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första."
Naeneejathāaude, nau naneedanauwaude hanesaudauchunethe hauthauau haujaunau javaānauhauganenethe javaāhede; nau naneejedāthee, nau nanejanauguthee: nau waunee henee henane naeneejavaānauhauganede nedauaunejeethāde.
27 När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: "Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat."
Nau hethauwuu, hajeseanadede nuu hayauhuhau, jasaa hesā hehethee henanedaa haevasanade, nau hathauhuk, Hauwunaunade henesaunehe hājanesauthāde Nananene, nau hethanau nedaunenane.
28 Men han svarade: "Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det."
Hau hahagu, Haa, nausunee, nauwunaunathee nethāejaathededuu hedanadedaunene Hejavaneauthu, nau naunaunedethee.
29 Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: "Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.
Nau henanedanede hāeneenanauthenanedauhuu, hanaāejasesenehede, Nuu nanaa wausauau henaedede: nevadaunauhauthāthee; nau hegau nauhauthaude hadvenaunauau, hau vavade nauhauthau nananede Jonas haeyāhe.
30 Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.
Hanau Jonas neesenauhauthehaude Ninevites, nechau jea Heau henane hadnaathāde nuu henaedede.
31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
Nenauchuwusā janauhuu hadjaegauhāde naudedaunadenesee nauguu henanenau nuu henaedede, nau hadnauthauwuvāna: hanau dejewaunejaathehaude hehethee hāauauvadenee naunaudāhenith Solomon; nau naune, hejavaāhedaune Solomon hanedaunith.
32 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Henanenauau hehethee Nineveh hadjaegauhāthee naudedaunadenesee nauguu nuu henaedede, nau hadnauthauwuvāna: hanau dauaugauthethajauduu hedauthedaunene Jonas; nau, naune, hejavaāhedaune Jonas hanedaunith.
33 Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
Hegau henane, hāesedeauchauuu nauauuthayau, hehauwujenane yauthee, daudause hehauwugaudauyauvasenaunaa, hau dasee nauauuthayauneetheaugunee, nethāejedāthee hadnenauhauduu naunauasādanee.
34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
Hanesenee vadanayannaa nanaa nevasesānee: nanaa hāenesadee hasesānenau nananena, nananene hadnaunauudauyauau hadanayau jea hanechauchaunaa hesee; hau hāene nananene hasesā wausuu, hadanayau jea hadnechauchaunaudene vaneeyauau.
35 Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
Haunauyauhaudauwauau hanau henee hesee hathāsadaude nananene jeva veeyauha.
36 Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken."
Hith nananene haunauudauyaugu hadanayau hanau hadnechauchaunaudene hesee, hadnehauwugauuveeyau haunauude hadnechauchaunaa hesee, waude naunauasādāe nauauuthayau nevenāna hesee.
37 Under det att han så talade, inbjöd en farisé honom till måltid hos sig; och han gick ditin och tog plats vid bordet.
Nau hajesanadede, jachau Nesethajauhu haeadethaa hadnethevethehewaude: nau haewaunejedā, nau haejanaugu dauvethede.
38 Men när fariséen såg att han icke tvådde sig före måltiden, förundrade han sig.
Nau hāene Nesethajauhu nauhaudauau, haegaudauvanava daujaheseuhunith nedauau hajesejevethehenith.
39 Då sade Herren till honom: "I fariséer, I gören nu det yttre av bägaren och fatet rent, medan edert inre är fullt av rofferi och ondska.
Nau Vahadāhenith hathāhuk, Hewaunehaa nananena Nesethajauhuhauau neyauthahenauwuna jathee vāenaunau nau saenaunau; hau nananena hethauvaa hanechauchaunaudena vahedayaude nau hauhauganede.
40 I dårar, har icke han som har gjort det yttre också gjort det inre?
Nananena janethauvahena, gaujenane Hejavaneauthau nenesedede jathee gaujee henesede jedauwuu?
41 Given fastmer såsom allmosa vad inuti kärlet är; först då bliver allt hos eder rent.
Hau hevāe hauwuyau daun hanetheyaunenau; nau, naune, vahee hayauhuhau hadnesewaudeanauwunana?
42 Men ve eder, I fariséer, som given tionde av mynta och ruta och alla slags kryddväxter, men icke akten på rätten och på kärleken till Gud! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
Hau naunauthauau hadnedasāna nananena Nesethajauhuhauau, hanau nananena hadvāna vadadauchu wauhaunauau nau naneujaudevejechau nau vahee hathāejajāesuu vejechau, nau hadjavechaudauwuna vavesauchuwude nau devechauthade Hejavaneauthau; nuu hāvachunaasedauna, nau hānanejenaudauwuna hauthauau nejesehee.
43 Ve eder, I fariséer, som gärna viljen sitta främst i synagogorna och gärna viljen bliva hälsade på torgen!
Naunauthauau hadnedasāna nananena Nesethajauhuhauau, hanau nananena devechaudauwuna najatheaugudaunau jedauwuu vevethahenauauwuu, nau dejachauthana nedauaudaunauvadee.
44 Ve eder, I som ären lika gravar som ingen kan märka, och över vilka människorna gå fram utan att veta det!"
Naunauthauau hadnedasāna nananena, wauthaunauhāhehauau nau Nesethajauhuhauau, nanadaunahena, hanau nananena waude nedaugaudauyauhudaunee dejenauhauwuu, nau henanenauau nedasejavesathee hehauwaenaunā.
45 Då tog en av de lagkloke till orda och sade till honom: "Mästare, när du så talar, skymfar du också oss."
Hanaāauchuhananadede hanesāde nanavaavehe, nau hathauhuk, Hechauhauthethāhe, nuu dauhanadene nananene naunaunauthevāana jea.
46 Han svarade: "Ja, ve ock eder, I lagkloke, som på människorna läggen bördor, svåra att bära, men själva icke viljen med ett enda finger röra vid de bördorna!
Nau hathāhuk naunauthauau hadnedasāna nananena jea, nananena nanavaavehehauau, hanau nananena henenauchuna henanenauau nauguu henenauchude hehayaudee javechauhunee, nau nananena nehayau jevavasanauwuu henenauchudaunau heee hanesadee nananena hajadenenau.
47 Ve eder, I som byggen upp profeternas gravar, deras som edra fäder dräpte!
Naunauthauau hadnedasāna nananena, hanau nananena denesedaunauna gaujauaudahenauauwu haeyāhehauau, nau hāsaunaunenau denauauthee.
48 Så bären I då vittnesbörd om edra fäders gärningar och gillen dem; ty om de dräpte profeterna, så byggen I upp deras gravar.
Hethauwuu nananena haeyāna henee nananena wauhaunee nanāsedauthee hāsaunaunenau: hanau denauauthee, nau nananena nenesedena hegaujauaudahenauauwunenau,
49 Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja.
Naasauau jea hahagu hedaeyaude Hejavaneauthau, Hadjenanu haeyāhehauau nau vadauhanauau, nau hauthauau hadnenaathee nau hadnenaunaunauchauthehathee:
50 Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse,
Henee hevaevenau vahee haeyāhehauau, hanedaunee hehethee davadeesehee vedauauwuu, hadneenaudedauwuhuu nuu henaedede;
51 ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.
Hehethee hevaevaa Abel nauuu hevaevaa Zacharias henee nenajaa nahethāe jaanaa nau vadannauauwuu: hethauwuu nananenau nehethathana nananena, hadneenaudedauwuhuu nuu heee henaedede.
52 Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder."
Naunauthauau hadnedasāna nananena nanavaavehehauau, hanau nananena dauhudanauwuna gaunaudauauha haeyaude: nananena hadnehauwujedāva nehayau, nau henee hathāejedāthee nananena najauaunauna.
53 När han inför allt folket sade detta till dem, blevo fariséerna och de lagkloke mycket förbittrade och gåvo sig i strid med honom om många stycken;
Nau daunenehedauau nuu hayauhuhau yesee, wauthaunauhāhehau nau Nesethajauhuhauau hanaāejaseseneenanaudedaunāde, nau haeneenadaunanauau hadnauthedaudauwunith hauwauhuu hayauhuhau;
54 de sökte nämligen efter tillfälle att kunna anklaga honom.
Haeaudenauthaa, nau hadnesedanauwunethe hayewhu hehethee hedenene, hadnāedauwauthauthee.

< Lukas 11 >