Lukas 10
1 Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma
Now after these things the Lord appointed seventy others, and sent them two and two before his face into every city and place, whither he himself was about to come.
2 "Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
And he said unto them, The harvest indeed is plenteous, but the laborers are few: pray ye therefore the Lord of the harvest, that he send forth laborers into his harvest.
3 Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.
Go your ways; behold, I send you forth as lambs in the midst of wolves.
4 Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
Carry no purse, no wallet, no shoes; and salute no man on the way.
5 Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'
And into whatsoever house ye shall enter, first say, Peace [be] to this house.
6 Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.
And if a son of peace be there, your peace shall rest upon him: but if not, it shall turn to you again.
7 Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.
And in that same house remain, eating and drinking such things as they give: for the laborer is worthy of his hire. Go not from house to house.
8 Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,
And into whatsoever city ye enter, and they receive you, eat such things as are set before you:
9 och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'
and heal the sick that are therein, and say unto them, The kingdom of God is come nigh unto you.
10 Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:
But into whatsoever city ye shall enter, and they receive you not, go out into the streets thereof and say,
11 'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'
Even the dust from your city, that cleaveth to our feet, we wipe off against you: nevertheless know this, that the kingdom of God is come nigh.
12 Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.
I say unto you, It shall be more tolerable in that day for Sodom, than for that city.
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.
Woe unto thee, Chorazin! woe unto thee, Bethsaida! for if the mighty works had been done in Tyre and Sidon, which were done in you, they would have repented long ago, sitting in sackcloth and ashes.
14 Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.
But it shall be more tolerable for Tyre and Sidon in the judgment, than for you.
15 Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. -- (Hadēs g86)
And thou, Capernaum, shalt thou be exalted unto heaven? thou shalt be brought down unto Hades. (Hadēs g86)
16 Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig."
He that heareth you heareth me; and he that rejecteth you rejecteth me; and he that rejecteth me rejecteth him that sent me.
17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: "Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn."
And the seventy returned with joy, saying, Lord, even the demons are subject unto us in thy name.
18 Då sade han till dem: "Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.
And he said unto them, I beheld Satan fallen as lightning from heaven.
19 Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.
Behold, I have given you authority to tread upon serpents and scorpions, and over all the power of the enemy: and nothing shall in any wise hurt you.
20 Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen."
Nevertheless in this rejoice not, that the spirits are subject unto you; but rejoice that your names are written in heaven.
21 I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
In that same hour he rejoiced in the Holy Spirit, and said, I thank thee, O Father, Lord of heaven and earth, that thou didst hide these things from the wise and understanding, and didst reveal them unto babes: yea, Father; for so it was well-pleasing in thy sight.
22 Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd."
All things have been delivered unto me of my Father: and no one knoweth who the Son is, save the Father; and who the Father is, save the Son, and he to whomsoever the Son willeth to reveal [him].
23 Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: "Saliga äro de ögon som se det I sen.
And turning to the disciples, he said privately, Blessed [are] the eyes which see the things that ye see:
24 Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det."
for I say unto you, that many prophets and kings desired to see the things which ye see, and saw them not; and to hear the things which ye hear, and heard them not.
25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
And behold, a certain lawyer stood up and made trial of him, saying, Teacher, what shall I do to inherit eternal life? (aiōnios g166)
26 Då sade han till honom: "Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?"
And he said unto him, What is written in the law? how readest thou?
27 Han svarade och sade: "'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'"
And he answering said, Thou shalt love the Lord thy God with all thy heart, and with all thy soul, and with all thy strength, and with all thy mind; and thy neighbor as thyself.
28 Han sade till honom: "Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,
And he said unto him, Thou hast answered right: this do, and thou shalt live.
29 Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: "Vilken är då min nästa?"
But he, desiring to justify himself, said unto Jesus, And who is my neighbor?
30 Jesus svarade och sade: "En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.
Jesus made answer and said, A certain man was going down from Jerusalem to Jericho; and he fell among robbers, who both stripped him and beat him, and departed, leaving him half dead.
31 Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.
And by chance a certain priest was going down that way: and when he saw him, he passed by on the other side.
32 Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.
And in like manner a Levite also, when he came to the place, and saw him, passed by on the other side.
33 Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom
But a certain Samaritan, as he journeyed, came where he was: and when he saw him, he was moved with compassion,
34 och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.
and came to him, and bound up his wounds, pouring on [them] oil and wine; and he set him on his own beast, and brought him to an inn, and took care of him.
35 Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --
And on the morrow he took out two shillings, and gave them to the host, and said, Take care of him; and whatsoever thou spendest more, I, when I come back again, will repay thee.
36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?"
Which of these three, thinkest thou, proved neighbor unto him that fell among the robbers?
37 Han svarade: "Den som bevisade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör sammalunda."
And he said, He that showed mercy on him. And Jesus said unto him, Go, and do thou likewise.
38 När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.
Now as they went on their way, he entered into a certain village: and a certain woman named Martha received him into her house.
39 Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
And she had a sister called Mary, who also sat at the Lord’s feet, and heard his word.
40 Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: "Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig."
But Martha was cumbered about much serving; and she came up to him, and said, Lord, dost thou not care that my sister did leave me to serve alone? bid her therefore that she help me.
41 Då svarade Herren och sade till henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,
But the Lord answered and said unto her, Martha, Martha, thou art anxious and troubled about many things:
42 men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne."
but one thing is needful: for Mary hath chosen the good part, which shall not be taken away from her.
