Klagovisorna 3

1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.

Je suis l’homme qui a connu la misère sous la verge de son courroux.

2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.

C’Est moi qu’il a poussé et fait marcher dans des ténèbres que ne traverse aucune lueur.

3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.

Oui, contre moi il revient à la charge et tourne sa main tout le temps.

4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.

Il a consumé ma chair et ma peau, brisé mes os.

5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.

Il a bâti une clôture autour de moi et m’a enveloppé de venin et de tribulations.

6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.

Il m’a relégué dans des régions ténébreuses comme les morts, endormis pour toujours.

7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.

Il m’a entouré d’un mur que je ne puis franchir, chargé de lourdes chaînes.

8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.

En vain je crie et appelle au secours, il ferme tout accès à ma prière.

9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.

Il barre mes routes avec des pierres de taille, il bouleverse mes sentiers.

10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.

Il est pour moi un ours aux aguets, un lion en embuscade.

11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.

Il a rendu impraticables mes voies et m’a déchiré; il a fait de moi une ruine.

12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.

Il a bandé son arc et m’a dressé comme une cible à ses traits.

13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.

Il fait pénétrer dans mes reins les enfants de son carquois.

14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.

Je suis devenu la risée de tous les peuples, un thème de leurs chansons incessantes.

15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.

Il m’a rassasié d’herbes amères, abreuvé d’absinthe.

16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.

Il a broyé mes dents avec du gravier, il m’a roulé dans la cendre.

17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.

Mon âme a dit adieu à la paix, j’ai perdu jusqu’au souvenir du bonheur,

18 Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."

et j’ai dit: "C’En est fait de mon avenir et de ce que je pouvais espérer de l’Eternel."

19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!

Rappelle-toi ma misère et mon abandon: je ne connais que poison et absinthe.

20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.

En évoquant ces souvenirs, mon âme s’affaisse en moi.

21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:

Mais voici la pensée qui s’éveille en moi, et c’est pourquoi j’espère.

22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.

C’Est que les bontés de l’Eternel ne sont pas taries et que sa miséricorde n’est pas épuisée.

23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.

Elles se renouvellent chaque matin, infinie est ta bienveillance.

24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.

"L’Eternel est mon lot, dit mon âme, aussi espéré-je en lui."

25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.

L’Eternel est bon pour ceux qui mettent leur confiance en lui, pour l’âme qui le recherche.

26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.

C’Est une bonne chose d’attendre en silence le secours de l’Eternel;

27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.

une bonne chose aussi pour l’homme de porter le joug dès sa jeunesse;

28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.

de s’asseoir solitaire en se résignant silencieusement, lorsque Dieu le lui impose.

29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.

Qu’il incline sa bouche vers la poussière: peut-être est-il quelque espoir.

30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.

Qu’il présente la joue à celui qui le frappe et se rassasie d’humiliation

31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;

car le Seigneur ne délaisse pas à tout jamais;

32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.

mais quand il a frappé, il exerce sa pitié selon l’étendue de sa bonté.

33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.

Car ce n’est pas de bon cœur qu’il moleste et afflige les fils de l’homme.

34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,

Lorsqu’on foule aux pieds tous les captifs du pays,

35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,

lorsqu’on fait fléchir le droit d’un homme à la face du Très-Haut,

36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?

lorsqu’on fait tort à un homme dans sa juste cause, le Seigneur ne peut l’approuver.

37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?

A qui donc suffit-il d’ordonner pour qu’une chose soit, si le Seigneur n’en a décidé ainsi?

38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?

N’Est-ce pas de la bouche de l’Eternel qu’émanent les maux et les biens?

39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?

Pourquoi donc se plaindrait l’homme sa vie durant, l’homme chargé de péchés?

40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.

Examinons nos voies, scrutons-les et retournons à l’Eternel!

41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.

Elevons nos cœurs avec nos mains vers Dieu qui est au ciel!

42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.

Nous, nous avons failli et désobéi: toi, tu n’as point pardonné.

43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.

Tu t’es enveloppé de colère et tu nous as persécutés; tu as tué sans ménagement.

44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.

Tu t’es entouré de nuages, pour empêcher les prières de passer.

45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.

Tu as fait de nous une balayure, un objet de dégoût au milieu des nations.

46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.

Tous nos ennemis ont ouvert la bouche contre nous.

47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.

Notre partage, ce furent la terreur et le piège, la ruine et le désastre.

48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.

Mes yeux se répandent en torrents de larmes à cause de la catastrophe de mon peuple.

49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,

Mes yeux se fondent en eau sans s’arrêter, car il n’est point de répit au mal,

50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.

jusqu’à ce que l’Eternel regarde et voie du haut du ciel.

51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.

Le spectacle qui s’offre à mes regards accable mon âme à cause de toutes les filles de ma ville.

52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.

Ils m’ont pourchassé comme un passereau, ceux qui me haïssent sans motif.

53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.

Ils ont confiné ma vie dans la fosse et jeté des pierres sur moi.

54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."

Les eaux ont monté par-dessus ma tête, et j’ai dit: "Je suis perdu!"

55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.

Mais j’ai invoqué ton nom des profondeurs de la fosse.

56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.

Tu as entendu mon appel: "Ne ferme pas ton oreille alors que je supplie pour ma délivrance."

57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."

Tu es venu près de moi le jour où je t’ai invoqué, tu as dit: "Sois sans crainte!"

58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.

Tu as pris en mains les causes qui me touchent, tu sauves ma vie.

59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.

Tu as vu, Eternel, le tort qu’on m’a fait: défends mon droit!

60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.

Tu as été témoin de leurs représailles, de tous leurs complots contre moi.

61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.

Tu as entendu, Eternel, 'leurs outrages, toutes leurs machinations contre moi.

62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.

Les lèvres de mes adversaires et leurs pensées sont dirigées contre ma personne.

63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.

Regarde leurs faits et gestes: je suis l’objet de leurs chants moqueurs.

64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.

Puisses-tu leur rendre la pareille, ô Eternel, les traiter selon l’oeuvre de leurs mains!

65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.

Inflige-leur l’angoisse du cœur: ta malédiction vienne sur eux!

66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.

Poursuis-les de ton courroux et anéantis-les de dessous la voûte de tes cieux.