Klagovisorna 3
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
I am the man who has seen affliction under the rod of God’s wrath.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
He has driven me away and made me walk in darkness instead of light.
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
Indeed, He keeps turning His hand against me all day long.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
He has worn away my flesh and skin; He has shattered my bones.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
He has besieged me and surrounded me with bitterness and hardship.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
He has made me dwell in darkness like those dead for ages.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
He has walled me in so I cannot escape; He has weighed me down with chains.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Even when I cry out and plead for help, He shuts out my prayer.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
He has barred my ways with cut stones; He has made my paths crooked.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
He is a bear lying in wait, a lion hiding in ambush.
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
He forced me off my path and tore me to pieces; He left me without help.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
He bent His bow and set me as the target for His arrow.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
He pierced my kidneys with His arrows.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
I am a laughingstock to all my people; they mock me in song all day long.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
He has filled me with bitterness; He has intoxicated me with wormwood.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
He has ground my teeth with gravel and trampled me in the dust.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
My soul has been deprived of peace; I have forgotten what prosperity is.
18 Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
So I say, “My strength has perished, along with my hope from the LORD.”
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
Remember my affliction and wandering, the wormwood and the gall.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Surely my soul remembers and is humbled within me.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Yet I call this to mind, and therefore I have hope:
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
Because of the loving devotion of the LORD we are not consumed, for His mercies never fail.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
They are new every morning; great is Your faithfulness!
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
“The LORD is my portion,” says my soul, “therefore I will hope in Him.”
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
The LORD is good to those who wait for Him, to the soul who seeks Him.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
It is good to wait quietly for the salvation of the LORD.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
It is good for a man to bear the yoke while he is still young.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Let him sit alone in silence, for God has disciplined him.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Let him bury his face in the dust— perhaps there is still hope.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Let him offer his cheek to the one who would strike him; let him be filled with reproach.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
For the Lord will not cast us off forever.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
Even if He causes grief, He will show compassion according to His abundant loving devotion.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
For He does not willingly afflict or grieve the sons of men.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
To crush underfoot all the prisoners of the land,
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
to deny a man justice before the Most High,
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
to subvert a man in his lawsuit— of these the Lord does not approve.
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
Who has spoken and it came to pass, unless the Lord has ordained it?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
Do not both adversity and good come from the mouth of the Most High?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
Why should any mortal man complain, in view of his sins?
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Let us examine and test our ways, and turn back to the LORD.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
Let us lift up our hearts and hands to God in heaven:
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
“We have sinned and rebelled; You have not forgiven.”
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
You have covered Yourself in anger and pursued us; You have killed without pity.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
You have covered Yourself with a cloud that no prayer can pass through.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
You have made us scum and refuse among the nations.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
All our enemies open their mouths against us.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
Panic and pitfall have come upon us— devastation and destruction.
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Streams of tears flow from my eyes over the destruction of the daughter of my people.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
My eyes overflow unceasingly, without relief,
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
until the LORD looks down from heaven and sees.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
My eyes bring grief to my soul because of all the daughters of my city.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Without cause my enemies hunted me like a bird.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
They dropped me alive into a pit and cast stones upon me.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
The waters flowed over my head, and I thought I was going to die.
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
I called on Your name, O LORD, out of the depths of the Pit.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
You heard my plea: “Do not ignore my cry for relief.”
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
You drew near when I called on You; You said, “Do not be afraid.”
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
You defend my cause, O Lord; You redeem my life.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
You have seen, O LORD, the wrong done to me; vindicate my cause!
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
You have seen all their malice, all their plots against me.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
O LORD, You have heard their insults, all their plots against me—
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
the slander and murmuring of my assailants against me all day long.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
When they sit and when they rise, see how they mock me in song.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
You will pay them back what they deserve, O LORD, according to the work of their hands.
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Put a veil of anguish over their hearts; may Your curse be upon them!
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.
You will pursue them in anger and exterminate them from under Your heavens, O LORD.
