Johannes 18
1 När Jesus hade sagt detta, begav han sig med sina lärjungar därifrån och gick över bäcken Kidron till andra sidan. Där var en örtagård, och i den gick han in med sina lärjungar.
After Jesus finished praying, he went across the Kidron Brook, along with [us] disciples, to a grove [of olive trees].
2 Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
Judas, who was [about to] enable Jesus’ enemies to seize him, knew that [he would probably be] there. [He knew that because] Jesus often gathered there with us.
3 Och Judas tog nu med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och kom dit med bloss och lyktor och vapen.
So Judas came to that grove. He was leading a troop of Roman [soldiers] and some Temple guards who had been sent by the Pharisees and chief priests. They were carrying torches and lamps and weapons.
4 Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sade till dem: "Vem söken I?"
Jesus knew everything that was about to happen to him. So [as they approached], he stepped forward and asked them, “Who are you looking for?”
5 De svarade honom: "Jesus från Nasaret." Jesus sade till dem: "Det är jag." Och Judas, förrädaren, stod också där ibland dem.
They replied to him, “Jesus, the man from Nazareth.” He replied, “That is who I am.” Judas, the one who was enabling his enemies to seize him, was with them.
6 När Jesus nu sade till dem: "Det är jag", veko de tillbaka och föllo till marken.
When Jesus told them, “That is who I am,” they lurched backward and fell down on the ground [because of his power].
7 Åter frågade han dem då: "Vem söken I?" De svarade: "Jesus från Nasaret."
He asked them again, “Who are you looking for?” They said, “Jesus, [the man] from Nazareth.”
8 Jesus sade: "Jag har sagt eder att det är jag; om det alltså är mig I söken, så låten dessa gå."
Jesus replied, “I told you that I am Jesus. So since I am the one you are looking for, allow these [disciples of mine] to go.”
9 Ty det ordet skulle fullbordas, som han hade sagt: "Av dem som du har givit mig har jag icke förlorat någon."
[This happened] in order that [when they did what he asked them to do], the words would be fulfilled that he had prayed, “I will never lose any of those whom God has brought to me.”
10 Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat; och tjänarens namn var Malkus.
Simon Peter had a [long] dagger. So he drew it and [tried to kill] the high priest’s servant, [but he only] cut off the man’s right ear. The servant’s name was Malchus.
11 Då sade Jesus till Petrus: "Stick ditt svärd i skidan. Skulle jag icke dricka den kalk som min Fader har givit mig?"
Jesus said to Peter, “Put your sword [back] into its sheath! (I must endure what [my] Father wants me to suffer./Do you not think that I must endure what [my] Father wants me to suffer?) [MET, RHQ]”
12 Den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus och bundo honom
Then the troop of soldiers, along with their commander and the Jewish Temple guards, seized Jesus. They tied his hands [behind his back].
13 och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfader till Kaifas, som var överstepräst det året.
Then they took him first to Annas, [who was previously the high priest]. He was the father-in-law of Caiaphas. Caiaphas was the high priest that year.
14 Och det var Kaifas som under rådplägningen hade sagt till judarna, att det vore bäst om en man finge dö för folket.
Caiaphas was the one who [previously] advised the Jewish [Council] that it would be better if one man died for the sake of the people [than for all the people of the Jewish nation to die].
15 Och Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård;
Simon Peter and [I] were following Jesus. Because the high priest knew [me], [his doorkeeper permitted me] to enter the courtyard.
16 men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, den som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och fick så föra Petrus ditin.
But Peter [had to] wait outside near the doorway. However, since I knew the high priest, I went back to the doorway and spoke to the girl who was guarding the entrance. Then [she allowed] Peter to come in.
17 Tjänstekvinnan som vaktade porten sade därvid till Petrus: "Är icke också du en av den mannens lärjungar?" Han svarade: "Nej, det är jag icke."
The servant girl who was guarding the doorway said to Peter, “Surely you are not another disciple of that man [they have arrested], are you?” He said, “I am not.”
18 Men tjänarna och rättsbetjänterna hade gjort upp en koleld, ty det var kallt, och de stodo där och värmde sig; bland dem stod också Petrus och värmde sig.
It was cold, so the high priest’s slaves and Temple guards made a charcoal fire and were standing around it to keep warm. Peter was also standing near it, warming himself.
19 Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
[While Peter was doing that], the high priest asked Jesus about his disciples and about what he was teaching people.
20 Jesus svarade honom: "Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat.
Jesus replied, “I have always spoken where many people [MTY, HYP] could hear me. I have taught them in (the synagogues/their meeting places) and in the Temple courtyard, in places where many [HYP] Jews come together. I have spoken nothing secretly.
21 Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt."
[So] (why are you asking me questions [like this illegally]?/you should not be asking me questions [like this illegally]!) [RHQ] Ask the people who heard what I taught! They certainly know what I said!”
22 När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: "Skall du så svara översteprästen?"
After Jesus said that, one of the Temple guards standing near him slapped him on his face. He said, “(That is not the way you should answer the high priest!/Is that the way you should answer the high priest?) [RHQ]”
23 Jesus svarade honom: "Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?"
Jesus replied to him, “If I said something that was contrary [to your laws], you could tell [me that what I said that] was wrong. But because I said only what was right, (you should not be striking me!/why are you striking me?) [RHQ]”
24 Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas.
Then after Jesus’ hands were tied {after they tied Jesus hands} [again], Annas sent him to Caiaphas, the high priest.
25 Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: "Är icke också du en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag icke."
As Simon Peter was standing warming himself [at the fire], someone else said to him, “You are not one of that man’s disciples, are you?” He denied [that he was], and said, “I am not.”
26 Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: "Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?"
[Later] one of the high priest’s servants, a man who was a relative of the man whose ear Peter had cut off [before], said to him, “I saw you with that man in the grove [of olive trees], did I not?”
27 Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen.
Peter again denied it. Immediately a rooster crowed, [as Jesus had said would happen].
28 Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
Then the [Jewish leaders] [SYN] led Jesus from the [home of] Caiaphas to the headquarters [of Pilate, the Roman governor]. It was before dawn. [Pilate was a non-Jew], [and they thought that if they entered his headquarters], they would become unacceptable to God {God would reject them}, [and as a result] they would not be able to eat [the food during] the Passover [celebration]. [Because of that, they did not want to enter Pilate’s headquarters].
29 Då gick Pilatus ut till dem och sade: "Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?"
So Pilate came out to [talk to] them. He said, “What law do you say that this man has disobeyed?”
30 De svarade och sade till honom: "Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig."
[They knew that Jesus had not disobeyed any Roman law, so they did not want to answer him. Instead], they said, “If this man were not a criminal, we would not have brought him to you!”
31 Då sade Pilatus till dem: "Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag." Judarna svarade honom: "För oss är det icke lovligt att avliva någon."
Then Pilate said to them, “Take him yourselves, and judge him according to your own laws!” Then the Jewish [leaders] [SYN] said, “[No! We want him executed, but we want you Romans to execute him, because] we Jews have no right to execute anyone!”
32 Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö.
[The Romans executed people by nailing them to a cross]. [So], as a result of what [the Jewish leaders said], it was fulfilled {[the Romans] would fulfill} what Jesus had said previously about the way he was going to die.
33 Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: "Är du judarnas konung?"
Pilate then went back inside his headquarters. He summoned Jesus. [Because the Jewish leaders had said that Jesus claimed to be a king], Pilate said to Jesus [scornfully], “Are you the king of the Jews?”
34 Jesus svarade: "Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?"
Jesus replied, “Are you asking that because you yourself [want to know if I claim to be a king], or because (someone else/Caiaphas) said [that I claim to be their king]?”
35 Pilatus svarade: "Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?"
Pilate replied, “I am not a Jew, [so] ([I cannot understand these matters!/how can I understand these matters]?) [RHQ] It was your fellow Jews and your chief priests who brought you to me! What have you done [to make them want to execute you]?”
36 Jesus svarade: "Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen."
Jesus replied, “It is not people in [MTY] this world who are [making me] king. If it was people in this world who were making me a king, my disciples would have fought in order that the Jewish [leaders] [SYN] would be prevented {to prevent the Jewish [leaders] [SYN]} from seizing me. But it is not [someone here in] this world who is making me a king.”
37 Så sade Pilatus till honom: "Så är du dock en konung?" Jesus svarade: "Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst."
Then Pilate said to him, “So [are you saying that] you are a king?” Jesus replied, “[Yes], what you have said about my being a king [is correct]. I was born to become a king, and I came into this world to tell people the truth [about God]. Everyone who [believes] the truth pays attention to what I say.”
38 Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?" När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: "Jag finner honom icke skyldig till något brott.
Pilate said to him, “[How can anyone know] what the truth is?” After he said that, he went outside and talked to the Jewish [leaders] [SYN] again. He said to them, “I do not find that he has done anything at all for which I should punish him.
39 Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?"
But you [Jews] customarily, [every year] during the Passover [celebration], ask me to release for you [someone who is in prison]. So would you like for me to release for you the [man who you] Jews [say is your] king?”
40 Då skriade de åter och sade: "Icke honom, utan Barabbas." Men Barabbas var en rövare.
They shouted again, “No, do not [release] this man! Instead, [release] Barrabas!” But Barrabas was [in prison because he was] a revolutionist!
