Job 4

1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

Unya mitubag si Eliphaz nga Temanitanhon ug miingon,

2 Misstycker du, om man dristar tala till dig? Vem kan hålla tillbaka sina ord?

Kung adunay mosulay sa pagpakigsulti kanimo, maguol ka ba? Apan si kinsa man ang makapugong kaniya sa pagsulti?

3 Se, många har du visat till rätta, och maktlösa händer har du stärkt;

Tan-awa, daghan ang imong natudloan; gilig-on mo ang huyang nga mga kamot.

4 dina ord hava upprättat den som stapplade, och åt vacklande knän har du givit kraft.

Ang imong mga pulong nagaagak niadtong nagakatumba, gibaskog mo ang mahuyang nga mga tuhod.

5 Men nu, då det gäller dig själv, bliver du otålig, när det är dig det drabbar, förskräckes du.

Apan karon ang kasakitan midangat kanimo, ug naluya ka; mitandog kini kanimo, ug nasamok ka.

6 Skulle då icke din gudsfruktan vara din tillförsikt och dina vägars ostrafflighet ditt hopp?

Dili ba ang imong kahadlok sa Dios mao ang imong gisandigan? Dili ba ang pagkamatul-id sa imong mga dalan mao ang imong gilaoman?

7 Tänk efter: när hände det att en oskyldig fick förgås? och var skedde det att de redliga måste gå under?

Hunahunaa kini, nagpakiluoy ako kanimo: kinsa ba ang nawagtang nga walay sala? O kanus-a ba gilaglag ang matarong nga tawo?

8 Nej, så har jag sett det gå, att de som plöja fördärv och de som utså olycka, de skörda och sådant;

Sumala sa akong namatikdan, kadtong magdaro ug kasaypanan ug magpugas sa kasamok susama usab ang anihon.

9 för Guds andedräkt förgås de och för en fnysning av hans näsa försvinna de.

Pinaagi sa gininhawa sa Dios nalaglag sila; pinaagi sa pag-ulbo sa iyang kasuko nangaut-ut sila.

10 Ja, lejonets skri och rytarens röst måste tystna, och unglejonens tänder brytas ut;

Ang pagngulob sa liyon, ang tingog sa mabangis nga liyon, ang bangkil sa mga gagmay nga liyon— nangapudpod.

11 Det gamla lejonet förgås, ty det finner intet rov, och lejoninnans ungar bliva förströdda.

Ang tigulang nga liyon mamatay sa kakulangon sa tukbonon; ang mga anak sa baye nga liyon nagkatibulaag bisan asa.

12 Men till mig smög sakta ett ord, mitt öra förnam det likasom en viskning,

Karon ang usa ka butang gisugilon kanako sa tago ug ang akong igdulongog nakadawat sa hunghong mahitungod niini.

13 När tankarna svävade om vid nattens syner och sömnen föll tung på människorna,

Unya miabot ang mga panumdoman gikan sa mga panan-awon sa kagabhion, sa dihang nahinanok ang katawhan.

14 då kom en förskräckelse och bävan över mig, med rysning fyllde den alla ben i min kropp.

Panahon kadto sa kagabhion sa dihang midangat kanako ang kakulba ug pagpangurog ug nakapauyog sa tanan kong kabukogan.

15 En vindpust for fram över mitt ansikte, därvid reste sig håren på min kropp.

Unya ang espiritu milabay sa akong atubangan ug nanindog ang balahibo sa akong kalawasan.

16 Och något trädde inför mina ögon, en skepnad vars form jag icke skönjde; och jag hörde en susning och en röst:

Nagpabilin nga mibarog ang espiritu, apan wala ako makakita sa panagway niini. Dihay anino nga anaa sa akong mga mata; adunay kahilom, ug nadungog ko ang tingog nga miingon,

17 "Kan då en människa hava rätt mot Gud eller en man vara ren inför sin skapare?

“Molabaw ba ang pagkamatarong sa usa ka tawo kay sa Dios? Molabaw ba ang pagkaputli sa usa ka tawo kay sa iyang Magbubuhat?

18 Se, ej ens på sina tjänare kan han förlita sig, jämväl sina änglar måste han tillvita fel;

Tan-awa, kung wala pa mosalig ang Dios sa iyang mga sulugoon; kung namasangil siya sa iyang mga anghel sa kahungog,

19 huru mycket mer då dem som bo i hyddor av ler, dem som hava sin grundval i stoftet! De krossas sönder så lätt som mal;

unsa nalang kaha katinuod kini alang niadtong nagpuyo sa mga balay nga lapok, kansang patukoranan anaa sa abog, nga nadugmok lang dayon una pa sa mga anay?

20 när morgon har bytts till afton, ligga de slagna; innan man aktar därpå, hava de förgåtts för alltid.

Taliwala sa kabuntagon ug sa kagabhion gilaglag sila; mangawagtang sila sa walay kataposan nga walay makabantay kanila.

21 Ja, deras hyddas fäste ryckes bort för dem, oförtänkt måste de dö."

Dili ba ang hikot sa ilang tolda pang-ibton diha kanila? Mangamatay sila; mangamatay sila nga walay kaalam.