Job 39

1 Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?

“Ka san lokacin da awakin kan dutse suke haihuwa? Ko ka taɓa lura da yadda batsiya take haihuwa?

2 Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?

Kana ƙirga watanni nawa suke yi kafin su haihu? Ka san lokacin da suke haihuwa?

3 De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

Suna kwanciya su haifi’ya’yansu; naƙudarsu ta ƙare bayan sun haihu.

4 Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.

’Ya’yansu suna girma kuma suna girma cikin ƙarfi a jeji; sukan tafi ba su dawowa.

5 Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?

“Wane ne yake sakin jakin dawa yă bar shi? Wane ne yake kunce igiyoyinsu?

6 Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.

Na sa jeji yă zama gidansa ƙasar gishiri kuma ta zama wurin zamansa.

7 Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.

Yana dariyar hargitsin da yake faruwa a cikin gari; ba ya jin tsawar mai tuƙa shi.

8 Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.

Yana kiwo a kan tuddai don abincinsa yana neman kowane ɗanyen abu mai ruwan ciyawa.

9 Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?

“Ko ɓauna zai yarda yă zauna a wurin sa wa dabbobi abinci? Zai tsaya a ɗakin dabbobinka da dare?

10 Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?

Ko za ka iya daure shi da igiya a kwarin kunya? Zai yi maka buɗar gonarka?

11 Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?

Ko za ka dogara da shi don yawan ƙarfinsa? Za ka bar masa nauyin aikinka?

12 Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?

Ko za ka amince da shi yă kawo maka hatsinka gida yă tattara shi a masussuka?

13 Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?

“Fikafikan jimina suna bugawa cike da farin ciki amma ba za su gwada kansu da fikafikan da na shamuwa ba.

14 Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.

Tana sa ƙwai nata a ƙasa kuma ta bar su su yi ɗumi a cikin ƙasa,

15 Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.

ba tă damu ko za a taka su a fasa su, ko waɗansu manyan dabbobi za su tattake su.

16 Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.

Tana tsananta wa’ya’yanta kamar ba nata ba ba tă damu da wahalar da ta sha ba.

17 Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.

Gama Allah bai ba ta hikima ba ko kuma iya fahimta.

18 Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.

Duk da haka sa’ad da ta buɗe fikafikanta ta shara da gudu tana yi wa doki da mai hawansa dariya.

19 Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?

“Ko kai ne kake ba doki ƙarfinsa kai kake rufe wuyansa da geza mai yawa?

20 Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!

Ko kai kake sa shi yă yi tsalle kamar fāra, ba ya jin tsoro sai dai a ji tsoronsa.

21 Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.

Yana takawa da ƙarfi yana jin daɗin ƙarfinsa yana shiga filin yaƙi gabagadi.

22 Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.

Yana yi wa tsoro dariya ba ya jin tsoron kome; ba ya guje wa takobi.

23 Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.

Kwari a baka yana lilo a gabansa kibiya da māshi suna wuce kansa.

24 Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.

Yana kartar ƙasa da ƙarfi; ba ya iya tsayawa tsab sa’ad da ya ji busar ƙaho.

25 För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.

Da jin ƙarar ƙaho sai ya ce, ‘Yauwa!’ Ya ji ƙanshin yaƙi daga nesa, da ihun shugabannin yaƙi.

26 Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?

“Ko ta wurin hikimarka ce shirwa take firiya take kuma baza fikafikanta zuwa kudu?

27 Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?

Ko da umarninka ne shaho yake firiya ya kuma yi sheƙarsa a can sama?

28 På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.

Yana zama a kan dutse yă zauna a wurin da dare; cikin duwatsu ne wurin zamansa.

29 Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.

Daga can yake neman abincinsa; idanunsa suna gani daga nesa.

30 Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.

’Ya’yansa suna shan jini, inda akwai waɗanda aka kashe nan za a same shi.”