Job 21
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Wtedy Hiob odpowiedział:
2 Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
Słuchajcie uważnie moich słów, a to będzie dla mnie wasza pociecha.
3 Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
Pozwólcie mi mówić, a potem, gdy powiem, naśmiewajcie się ze mnie.
4 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
Czy swoją skargę kieruję do człowieka? A jeśli tak, to dlaczego mój duch nie miałby być wzburzony?
5 Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
Spójrzcie na mnie, zdumiewajcie się i połóżcie rękę na swoje usta.
6 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
Gdy tylko sobie przypomnę, jestem przerażony i strach ogarnia moje ciało.
7 Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
Czemu niegodziwi żyją, starzeją się, a nawet wzrastają w bogactwie?
8 De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
Ich potomstwo utrwala się przed nimi, a ich rodzina [wzrasta] na ich oczach.
9 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
Ich domy są bezpieczne, bez strachu i nie dotyka ich rózga Boga.
10 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
Ich byk zapładnia i nie zawodzi, ich krowa cieli się i nie roni.
11 Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
Wypuszczają swe malutkie [dzieci] jak trzodę, a ich synowie podskakują.
12 De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
Chwytają za bęben i harfę i weselą się przy dźwięku fletu.
Spędzają swoje dni w dobrobycie, a w mgnieniu oka zstępują do grobu. (Sheol h7585)
14 Och de sade dock till Gud: "Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
Dlatego mówią do Boga: Odejdź od nas, bo nie chcemy poznać twoich dróg.
15 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?"
Kim jest Wszechmocny, abyśmy mieli mu służyć? Cóż nam pomoże [to], że będziemy się modlić do niego?
16 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Oto ich dobra nie są w ich rękach. Rada niegodziwych daleka [jest] ode mnie.
17 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
Jak często gaśnie pochodnia niegodziwych? [Jak często] przychodzi na nich zguba? [Bóg] im wydziela cierpienie w swoim gniewie.
18 De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
Są jak słoma na wietrze i jak plewa, którą wicher porywa.
19 "Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska." Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
Bóg zachowuje jego nieprawość dla jego synów; odpłaca mu, aby to poczuł.
20 Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
Jego oczy ujrzą jego nieszczęście i będzie pił z gniewu Wszechmocnego.
21 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
Jaką bowiem ma on rozkosz w swoim domu, po swojej [śmierci], gdy liczba jego miesięcy zostanie skrócona?
22 "Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?"
Czy [ktoś] może uczyć Boga wiedzy, wiedząc, że on sam sądzi najwyższych?
23 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
Jeden umiera w pełni swoich sił, bezpieczny ze wszystkich stron i spokojny;
24 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
Jego piersi są pełne mleka, a jego kości zwilża szpik.
25 Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
Drugi zaś umiera w goryczy ducha i nigdy nie jadał z uciechą.
26 Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
Razem będą leżeć w prochu i okryją ich robaki.
27 Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
Oto znam wasze myśli i zamiary, [jakie] przeciwko mnie złośliwie obmyślacie.
28 I spörjen ju: "Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?"
Mówicie bowiem: Gdzie [jest] dom księcia? A gdzie mieszkanie niegodziwych?
29 Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
Czy nie pytaliście podróżnych? Czy nie chcecie poznać ich znaków;
30 att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
Że niegodziwy jest zachowany na dzień zatracenia? Zostanie przyprowadzony na dzień gniewu.
31 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
Któż mu wypomni w oczy jego drogę? A kto mu odpłaci za to, co uczynił?
32 Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
Zaprowadzą go do grobu i zostanie w grobowcu.
33 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
Słodkie mu będą bryły ziemi z doliny i pociągnie za sobą wszystkich ludzi; a ci, którzy szli przed nim, są niezliczeni.
34 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
Czemu więc daremnie mnie pocieszacie, skoro w waszych odpowiedziach pozostaje fałsz?
