Job 13

1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

“Anya m abụọ ahụla ihe ndị a niile, ntị m anụla ma ghọtakwa ha.

2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

Mụ onwe m makwa ihe unu maara; abụghị m onye dị ala nʼebe unu nọ.

3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

Ma ọ bụ Onye pụrụ ime ihe niile ka m chọrọ ịgwa okwu, ka mụ na Chineke rụọkwa ụka banyere okwu m.

4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

Ma otu ọ dị, unu ji okwu ụgha etechi m dịka ọ bụ mgba ụlọ; unu niile bụ ndị dibịa na-abaghị uru.

5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

Ọ bụrụ nnọọ na unu ga-agba nkịtị, nke a gaara egosi na unu bụ ndị nwere amamihe.

6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

Ugbu a, nụrụnụ ịrụ ụka m; geekwanụ ntị nụrụ okwu si m nʼọnụ na-apụta.

7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

Unu ga-ekpelara Chineke ikpe mmegide? Unu ga-esite nʼokwu aghụghọ kwuchitere Chineke ọnụ ya?

8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

Unu ga-egosi ya na unu na-ekpelara ya ikpe? Unu ga-ekwuchite ọnụ Chineke?

9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

Ọ ga-adịrị unu mma ma ọ bụrụ na o nyochaa unu? Unu pụrụ ịghọgbu ya dịka unu si aghọgbu ndị mmadụ?

10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

Ọ ghaghị ịbara unu mba ma ọ bụrụ na unu ejiri okwu ụgha chọọ inyere ya aka.

11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

Ọ ga-abụ na ebube na ịdị ukwuu ya adịghị eme ka unu maa jijiji? Egwu ya ọ dịghị atụ unu?

12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

Okwu amamihe unu niile dịka ilu nke ntụ; okwu ngọpụ unu dịka ihe ngọpụ ụrọ.

13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

“Nọọnụ jụụ ka m kwuo okwu; ihe ọ pụtara ya pụta.

14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

Nʼihi gịnị ka m ga-eji tinye onwe m na nsogbu, werekwa ndụ m tinye nʼọbụaka m?

15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

A sịkwarị na ọ ga-etigbu m aghaghị m ịtụkwasị ya obi m. Aga m ekwuchite ọnụ m gwa ya na ụzọ m dị ọcha.

16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

Nʼezie, nke a ga-aghọrọ m nzọpụta maka na ọ dịghị onye ajọ omume ọbụla pụrụ ịbịa nʼihu ya.

17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

Geenụ ntị nke ọma nʼokwu m. Kwerenụ ka ihe m na-ekwu baa unu ntị.

18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

Ugbu a, edoziela m ikpe m nʼusoro, amatala m na ikpe agaghị ama m.

19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

Ọ dị onye pụrụ ibo m ebubo? Ọ bụrụ na o nwere, aga m emechi ọnụ m ma nwụọ.

20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

“Meere m naanị ihe abụọ ndị a, O Chineke, mgbe ahụ agaghị m ezo onwe m nʼihu gị.

21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

Wepụ aka gị i ji emegide m, meekwa ka ha dị anya nʼebe m nọ. Kwụsị ime ka oke egwu gị mee ka m maa jijiji.

22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

Mgbe ahụ, kpọọ m oku, aga m azakwa gị. Maọbụ, kwerekwa ka m kwuo okwu, ka ị zaa m.

23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

Ole ka ha dị bụ mmejọ na mmehie m mere? Gosi m ajọ omume m na mmehie m.

24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

Gịnị mere i ji gbakụta m azụ? Gịnị mere i ji gụọ m dịka onye iro gị?

25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

Ị ga-enye ahịhịa ikuku na-ebugharị ntaramahụhụ? Ị ga-achụ ahịhịa kpọrọ nkụ ọsọ?

26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

Nʼihi na ị na-edetu ihe ndị dị ilu megide m, na-emekwa ka m ghọrọ mkpụrụ mmehie m mere nʼoge okorobịa m.

27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

Ị na-eji mkpọrọ igwe kegide ụkwụ m abụọ; na-enyochakwa nzọ ụkwụ m niile site nʼitinye akara nʼebe ọbụla ọbụ ụkwụ m zọrọ.

28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!

“Ya mere, mmadụ nʼala nʼiyi dịka ihe rere ere, na dịka akwa nke nla riri.