< Jeremia 49 >

1 Om Ammons barn. Så säger HERREN: Har Israel nu inga barn, eller har han ingen arvinge mer? Eller varför har Malkam tagit arv, efter Gad, och varför bor hans folk i dess städer?
BOEIPA loh Ammon ca rhoek ham he ni a thui. Israel te a ca om pawt tih anih aka pang khaw a om moenih a? Balae tih Gad Milkom loh a huul tih a khopuei kah a pilnam kho a sak.
2 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN då jag skall låta höra ett härskri mot Rabba i Ammons barns land; och då skall det bliva en öde grushög, och dess lydstäder skola brännas upp i eld; och Israel skall då taga arv efter dem som hava tagit hans arv, säger HERREN.
Te dongah BOEIPA kah olphong khohnin ha pawk tangloeng coeng he. Ammon koca Rabbah ah caemtloek tamlung ka yaak coeng tih khopong imrhong la poeh ni. A tanu te hmai neh a hlup uh ni. Amah aka huul rhoek te Israel loh koep a huul ni.
3 Jämra dig, du Hesbon, ty Ai är förstört; ropen, I Rabbas döttrar. Höljen eder i sorgdräkt, klagen, och gån omkring i gårdarna; ty Malkam måste vandra bort i fångenskap, och hans präster och furstar med honom.
Ai te a rhoelrhak dongah Heshbon nang rhung laeh. Rabbah nu rhoek pang uh lamtah tlamhni vah laeh. Rhaengsae lamtah tanglung khuiah tinghil laeh. Milkom neh a khosoih rhoek, a mangpa khaw vangsawn la rhenten cet ni.
4 Varför berömmer du dig av dina dalar, av att din dal flödar över, du avfälliga dotter? Du som förlitar dig på dina skatter och säger: "Vem skall väl komma åt mig?",
Hnukmael nu aw, balae tih tuikol te na yan? Na tuikol khaw long coeng te. A thakvoh dongah pangtung ni, “Unim kai taengla aka pawk eh?” a ti.
5 se, jag skall låta förskräckelse komma över dig från alla dem som bo omkring dig, säger Herren, HERREN Sebaot. Och I skolen varda bortdrivna, var och en åt sitt håll och ingen skall församla de flyktande.
Na kaepvai boeih lamkah birhihnah te kai loh nang soah ka thoeng sak ni. He tah ka Boeipa caempuei Yahovah kah olphong ni. Hlang loh a mikhmuh ah a heh tih aka yong te khaw coi mahpawh.
6 Men därefter skall jag åter upprätta Ammons barn, säger HERREN.
Tedae he phoeiah ni Ammon ca rhoek khuikah thongtla te ka mael puei eh. He tah BOEIPA kah olphong ni.
7 Om Edom. Så säger HERREN Sebaot: Finnes då ingen vishet mer i Teman? Har all rådighet försvunnit ifrån de förståndiga? Är deras vishet uttömd?
Edom kawng he caempuei BOEIPA loh a thui. Teman ah cueihnah om voel pawt nim? Aka yakming lamkah cilsuep he bing tih amih kah cueihnah khaw awk aih.
8 Flyn, vänden om, gömmen eder djupt nere, I Dedans inbyggare. Ty över Esau skall jag låta ofärd komma på hans hemsökelses tid.
Dedan khosa rhoek te thuh ham rhaelrham lamtah muelh hoihaeng uh laeh. Anih ka cawh tue ah tah Esau kah rhainah te anih soah ka thoeng sak ni.
9 När vinbärgare komma över dig, skola de icke lämna kvar någon efterskörd. När tjuvar komma om natten, skola de fördärva så mycket dem lyster.
Misur ka bit loh na taengla ha pawk koinih a yoep koi khaw paih mahpawh. Hlanghuen long khaw khoyin ah a ngaih te ni a phae eh.
10 Ty jag skall blotta Esau, jag skall uppenbara hans gömslen, och han skall icke lyckas hålla sig dold; fördärv skall drabba hans barn, hans bröder och grannar, och han skall icke mer vara till.
Tedae Esau te ka baeh vetih a huephael te ka hliphen pah ni. Te vaengah thuh thai pawt vetih a tiingan neh, a manuca neh a imben khaw a rhoelrhak vetih amah khaw om mahpawh.
11 Bekymra dig ej om dina faderlösa, jag vill behålla dem vid liv; och må dina änkor förtrösta på mig.
Na cadah rhoek te hnoo lamtah ka hing sak bitni. Te phoeiah na nuhmai ni kai dongah aka pangtung thai.
12 Ty så säger HERREN: Se, de som icke hade förskyllt att dricka kalken, de nödgas att dricka den; skulle då du bliva ostraffad? Nej, du skall icke bliva ostraffad, utan skall nödgas att dricka den.
BOEIPA loh he ni a thui. Amih kah tiktamnah mueh a mam ham aih ke. Boengloeng dongah a mam la a mam uh mai. Te dongah nang te m'hmil khaw m'hmil venim? M'hmil pawt vetih na mam rhoe na mam ni.
13 Ty vid mig själv har jag svurit, säger HERREN, att Bosra skall bliva ett föremål för häpnad och smälek; det skall förödas och bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar; och alla dess lydstäder skola bliva ödemarker för evärdlig tid.
BOEIPA kah olphong neh kamah loh ka toemngam coeng. Bozrah te imsuep la, kokhahnah la, kholing la, rhunkhuennah la om ni. A khopuei boeih te kumhal due imrhong la om ni.
14 Ett budskap har jag hört från HERREN, och en budbärare är utsänd bland folken: "Församlen eder och kommen emot det, och stån upp till strid.
Olthang te BOEIPA taeng lamloh ka yaak coeng. Laipai khaw namtom taengah ka tueih coeng. Coi uh thae lamtah anih te paan uh laeh. Te phoeiah caemtloek la thoo uh laeh.
15 Ty se, jag skall göra dig ringa bland folken, föraktad bland människorna.
Nang te namtom taengah tanoe neh hlang taengkah a hnaep la kang khueh ni ne.
16 Den förfäran du väckte har bedragit dig, ja, ditt hjärtas övermod, där du sitter ibland bergsklyftorna och håller dig fast högst uppe på höjden. Om du än byggde ditt näste så högt uppe som örnen, så skulle jag dock störta dig ned därifrån, säger HERREN.
Na mueipuelnah loh nang n'rhaithi coeng. Na lungbuei althanah neh thaelrhaep thaelpang ah aka om. Hmuensang som te na loh tih atha bangla na bu na sang sak cakhaw te lamloh nang te kan suntlak sak ni.
17 Och Edom skall bliva ett föremål för häpnad; alla som gå där fram skola häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor.
Edom te imsuep la om vetih aka pah boeih khaw a taengah pong uh ni. Te vaengah a hmasoe cungkuem neh hlip ni.
18 Likasom när Sodom och Gomorra med sina grannstäder omstörtades, säger HERREN, så skall ingen mer bo där och intet människobarn där vistas.
Sodom, Gomorrah neh a imben te imrhong la om coeng. BOEIPA loh, “A khuiah hlang loh khosa pawt vetih hlang capa khaw bakuep mahpawh,” a ti.
19 Se, lik ett lejon som drager upp från Jordanbygdens snår och bryter in på frodiga betesmarker skall jag i ett ögonblick jaga dem bort därifrån; och den som jag utväljer skall jag sätta till herde över dem. Ty vem är min like, och vem kan ställa mig till ansvar? Och vilken är den herde som kan bestå inför mig?
Sathueng bangla Jordan mingthennah lamloh tolkhoeng puei la cet coeng ke. Anih so lamloh ka hoep uh vetih ka cungpoeh ni. Anih te coelh ham unim ka khueh eh? Kamah bang he unim, unim kai aka tuentah? Ka mikhmuh ah pai tih boiva aka dawn te unim?
20 Hören därför det råd som HERREN har lagt mot Edom, och de tankar som han har mot Temans inbyggare: Ja, herdegossarna skola sannerligen släpas bort; sannerligen, deras betesmark skall häpna över dem.
Te dongah BOEIPA loh Edom ham a uen cilsuep neh Teman khosa taengah a moeh a kopoek te hnatun uh. Boiva ca a koeng pah pawt atah a tolkhoeng khaw amih kongah pong mahpawt nim?
21 Vid dånet av deras fall bävar jorden; man skriar så, att ljudet höres ända borta vid Röda havet.
Amih kah cungku ol ah diklai he hinghuen vetih pangngawlnah ol te carhaek tuipuei duela a yaak uh ni.
22 Se, en som liknar en örn lyfter sig och svävar fram och breder ut sina vingar över Bosra. Och Edoms hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är i barnsnöd.
Thahum bangla luei vetih tih ding ni ne. Te vaengah Bozrah te a phae a khuk thil ni. Te khohnin ah tah Edom hlangrhalh kah lungbuei te puencak nu kah lungbuei bangla om ni.
23 Om Damaskus. Hamat och Arpad komma på skam; ty ett ont budskap få de höra, och de betagas av ångest. I havet råder oro; det kan ej vara stilla.
Damasku ham olthang thae a yaak dongah Khamath neh Arpad yak coeng. Tuipuei mawnnah dongah paci tih mong thai pawh.
24 Damaskus förlorar modet, det vänder sig om till flykt, ty skräck har fattat det; ångest och vånda har gripit det, lik en barnaföderskas.
Damasku te tahah tih rhaelrham ham a mael hatah lueihlaknah loh a cuuk thil. Citcai dongah ca-om nu bangla tharhui loh a doek.
25 Varför lät man den icke vara, den berömda staden, min glädjes stad?
Ka omthennah khorha koehnah aih he, balae tih khopuei koehnah he a toeng pawh.
26 Så måste nu dess unga män falla på dess gator, och alla dess stridsmän förgöras på den dagen, säger HERREN Sebaot.
Te dongah a toltung ah a tongpang rhoek cungku uh vetih caemtloek hlang boeih khaw te khohnin ah kuemsuem uh ni.
27 Och jag skall tända eld på Damaskus' murar, och elden skall förtära Ben-Hadads palatser.
Damasku vongtung te hmai ka hlup vetih Benhadad impuei khaw a hlawp ni.
28 Om Kedar och Hasors riken, som blevo slagna av Nebukadressar, konungen i Babel. Så säger HERREN: Upp, ja, dragen åstad upp mot Kedar, och fördärven Österlandets söner.
Nebukhanezar, Babylon manghai Nebukhanezar loh a ngawn Kedar neh Hazor ram kawng khaw BOEIPA loh a thui. Thoo lamtah Kedar te paan laeh, khothoeng ca rhoek ke rhoelrhak laeh.
29 Deras hyddor och deras hjordar må man taga, deras tält och allt deras bohag och deras kameler må föras bort ifrån dem och man må ropa över dem; "Skräck från alla sidor!"
A dap neh a boiva te a rhawt pa uh ni. A himbaiyan neh a hnopai boeih khaw, amamih ham a kalauk neh a phueih uh vetih amih te a kaepvai ah rhihnah neh a doek uh ni.
30 Flyn, ja, flykten med hast, gömmen eder djupt nere, I Hasors inbyggare, säger HERREN, ty Nebukadressar, konungen i Babel, har lagt råd mot eder och tänkt ut mot eder ett anslag.
Hazor khosak rhoek loh khosak ham rhaelrham lamtah muelh rhaehba khing mai laeh. He tah BOEIPA kah olphong ni. Babylon manghai Nebukhanezar te nang soah a cilsuep a uen tih a kopoek neh nang soah amih te a moeh.
31 Upp, säger HERREN, ja, dragen ditupp mot ett fredligt folk, som bor där i trygghet, utan både portar och bommar, i sin avskilda boning.
Thoo uh lamtah thayoeituipan neh ngaikhuek la aka om namtom te paan uh laeh. Amah bueng te kho a sak uh dongah thohkhaih om pawt tih thohkalh khaw om pawh.
32 Deras kameler skola bliva edert byte, och deras myckna boskap skall bliva edert rov; och jag skall förströ dem åt alla väderstreck, männen med det kantklippta håret och från alla sidor skall jag låta ofärd komma över dem, säger HERREN.
A kalauk te maeh la, a boiva boeih te kutbuem la poeh ni. Baengki aka kuet khaw khohli cungkuem taengah ka thaek ni. Amih kah rhainah te kaepvai rhalvangan boeih lamloh ka thoeng sak ni.
33 Och Hasor skall bliva en boning för schakaler en ödemark till evärdlig tid; ingen skall mer bo där och intet människobarn där vistas.
Hazor khaw kumhal kah khopong pongui kah khuirhung la poeh ni. Teah te hlang loh khosa pawt vetih a khuiah hlang capa khaw bakuep mahpawh.
34 Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om Elam, i begynnelsen av Sidkias, Juda konungs, regering; han sade:
Judah manghai Zedekiah a ram a tongcuek vaengah Elam ham BOEIPA ol te tonghma Jeremiah taengla ha pawk.
35 Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall bryta sönder Elams båge, deras yppersta makt.
“Caempuei BOEIPA loh he ni a thui. Elam kah a thayung thamal vueilue lii te ka khaem coeng he.
36 Och från himmelens fyra ändar skall jag låta fyra vindar komma mot Elam, och skall förströ dess folk åt alla dessa väderstreck; och intet folk skall finnas, dit icke de fördrivna ifrån Elam skola komma.
Vaan khobawt pali lamkah khohli pali te Elam taengla ka khuen ni. Te khohli cungkuem taengla amih te ka thaek vetih namtom hmuen khaw om mahpawh. Te kah te Elam khuiah Elam kah a heh long pataeng a pha moenih.
37 Och jag skall göra elamiterna förfärade för sina fiender och för dem som stå efter deras liv, och jag skall låta olycka komma över dem, min vredes glöd, säger HERREN. Jag skall sända svärdet efter dem, till dess att jag har gjort ände på dem.
Elam te a thunkha rhoek kah mikhmuh neh a hinglu aka toem rhoek mikhmuh ah ka rhihyawp sak ni. Ka thintoek thinsa te amih soah yoethae la ka thoeng sak ni. He tah BOEIPA kah olphong ni. Amih ka khah duela amih hnukah cunghang neh ka tueih ni.
38 Och jag skall sätta upp min tron i Elam och förgöra där både konung och furstar, säger HERREN.
Elam ah ka ngolkhoel ka hol vetih te lamkah manghai neh mangpa rhoek te ka milh sak ni. He tah BOEIPA kah olphong ni.
39 Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Elam, säger HERREN.
Tedae hmailong kah khohnin a pha vaengah Elam kah thongtla, thongtla te ka mael rhoe ka mael sak ni. He tah BOEIPA kah olphong ni,” a ti.

< Jeremia 49 >