< Jakobsbrevet 3 >

1 Mina bröder, icke många av eder må träda upp såsom lärare; I bören veta att vi skola få en dess strängare dom.
Ka suapui te awng, eite sia thukhen na a lianzaw i thuak tu hi, ci phawk in sya tampi na hi heak tavun.
2 I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.
Banghangziam cile na tampi sung ah i vekpi in i maw hi. Mi khat sia kammal taw maw ngawl ahile, tua pa sia a picing a hihi, taciang a pumpi buppi zong a keamcing zo a hihi.
3 När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss, då kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp.
En vun, siphu te in i thu hong nit thei natu in a kam ah mukkamh khau i koisak hi; taciang amate pumpi vekpi ki heaksak hi.
4 Ja, till och med skeppen, som äro så stora, och som drivas av starka vindar, styras av ett helt litet roder åt det håll dit styrmannen vill.
Tembaw te zong en vun, amate sia lian mama hi napi, huipi in ki khinsak hi, ahihang amate sia a hawlpa in a heakna no mama khat taw a ukna mun theampo ah ki heaksak thei hi.
5 Så är ock tungan en liten lem och kan likväl berömma sig av stora ting. Betänken huru en liten eld kan antända en stor skog.
Tasia bangma in leii zong no mama hi napi, nasiatak in kisuangtak thei hi. En vun, thing bangza a tam zong mei san no in kaang siat thei hi!
6 Också tungan är en eld; såsom en värld av orättfärdighet framstår den bland våra lemmar, tungan som befläckar hela kroppen och sätter "tillvarons hjul" i brand, likasom den själv är antänd av Gehenna. (Geenna g1067)
Taciang leii sia mei a hihi, phatngawlna i leitung a hihi: tasia bangma in leii sia i pumpi sung ah pumpikhen khat hi a, tua in i pumpi niinsak hi, cilesa hina theampo hei kakoai siat hi; taciang hell mei tung ah hong em hi. (Geenna g1067)
7 Ty väl är det så, att alla varelsers natur, både fyrfotadjurs och fåglars och kräldjurs och vattendjurs, låter tämja sig, och verkligen har blivit tamd, genom människors natur.
Banghangziam cile ngamsa namcin, vacim namcin le ngul namcin, taciang tuipi sung a nganhing te zong mihing in zualsak hi:
8 Men tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting är den, och full av dödande gift.
Ahihang kuama in leii sia zualsak zo ngawl hi; khak zo ngawl in kisia a, thina ngu taw kidim hi.
9 Med den välsigna vi Herren och Fadern, och med den förbanna vi människorna, som äro skapade till att vara Gud lika.
Tua i leii taw Pa Pathian i pok hi; taciang tua leii tawma in Pathian meal bang in a vawt mihing te i hamsiat hi.
10 Ja, från en och samma mun utgå välsignelse och förbannelse. Så bör det icke vara, mina bröder.
Kam hawng khat sung pan in thupha piakna le hamsiatna pusuak hi. Ka suapui te awng, hi te sia tabang tu hi ngawl hi.
11 Icke giver väl en källa från en och samma åder både sött och bittert vatten?
Ciktui khat pan in tui thum le tui kha a phulsak ngei ziam?
12 Mina bröder, icke kan väl ett fikonträd bära oliver eller ett vinträd fikon? Lika litet kan en salt källa giva sött vatten.
Ka suapui te awng, theikung in olive nga a nga thei ziam? sapit kung in e, thei nga a nga thei ziam? tua ahikom ciktui khat in tui al le tui thum phulsak thei ngawl hi.
13 Finnes bland eder någon vis och förståndig man, så må han, i visligt saktmod, genom sin goda vandel låta se de gärningar som hövas en sådan man.
Note sung ah heakna taw a kidim mipil akua ziam? ama in ciimna sia thinneamna taw phatna a sep te kilangsak tahen.
14 Om I åter i edra hjärtan hysen bitter avund och ären genstridiga, då mån I icke förhäva eder och ljuga, i strid mot sanningen.
Ahihang note thinsung ah a kha mama hazatna le ki elna, na nei uh le, angtang heak vun, taciang thuman langpan in leilot thu son heak vun.
15 Sådan "vishet" kommer icke ned ovanifrån, utan är av jorden och tillhör de "själiska" människorna, ja, de onda andarna.
Hi ciimna sia tunglam pan hong theng hi ngawl hi, leitung ciimna, cilesa ciimna le doai ciimna a hihi.
16 Ty där avund och genstridighet råda, där råder oordning och allt vad ont är.
Banghangziam cile hazatna le ki elna omna mun ah, buaina le na pha ngawl a tatuam om tawntung hi.
17 Men den vishet som kommer ovanifrån är först och främst ren, vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifrån skrymtan.
Tunglam pan hong theng ciimna sia a masabel in thiangtho hi, taciang ngual taw kilem a, thin zong neam hi, taciang kaizot ol hi, hesuakna le nga pha te taw kidim hi, doidanna nei ngawl a, ki phatsakna zong nei ngawl hi.
18 Och rättfärdighetens frukt kommer av en sådd i frid, dem till del som hålla frid.
Taciang thutang suana i nga sia thinnopna a vawt te in thinnopna sung ah cing uh hi.

< Jakobsbrevet 3 >